Januariavtalet: så har det gått

Visionslös politik

Regeringens arbetsmarknadspolitik framstår som vilsen och visionslös. Det saknas konkreta förslag för hur arbetslösheten och utanförskapet ska minska. Reformeringen av Arbetsförmedlingen präglas av osäkerhet om slutresultatet och tycks ha stannat av. Det är ett stort risktagande av regeringen att behålla ett system som bevisligen inte fungerar samtidigt som arbetslösheten stiger och behovet av relevanta utbildningsinsatser för att komma i jobb ökar. 

LÄS ÄVEN: Otydlighet präglar arbetsmarknadspolitiken

Reformen har inte landat

Under 2020 har frågan om kommunernas möjlighet att agera leverantörer på uppdrag och med ersättning från Arbetsförmedlingen och igångsättande av pilotprojektet Rusta och Matcha tillsammans med fristående aktörer behandlats. Utredningen om kommunernas inblandning remitterades under 2020. Reformen har således fortfarande inte landat fullt ut i om de fristående aktörerna ska gå under LOV eller LOU. Ett valfrihetssystem förutsätter mer eller mindre ett befintligt leverantörsunderlag i större utsträckning än vad en offentlig upphandling gör, så det rimliga är nog att det blir olika former beroende på de lokala förutsättningarna.

LÄS ÄVEN: Viktigare än någonsin reformera Arbetsförmedlingen

Punkt för punkt

Etableringsjobben

Punkt 17 i januariavtalet handlar om att tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden ska kortas. Det ska bland annat ske genom införande av etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Etableringsjobben ska enligt statsbudgeten genomföras under 2021. Alla lagändringar är antagna av riksdagen, inklusive att pengar är avsatta i budgeten, men regeringen dröjer med den förordning som krävs.

I förordningen ska också framgå att företag utan kollektivavtal också ska omfattas. Detta för att leva upp till skrivningen i punkt 17 om att dessa företag ska omfattas.

Arbetsförmedlingen

Punkt 18 i januariavtalet handlar om att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Enligt denna punkt ska förändringen av Arbetsförmedlingen vara fullt genomförd under 2021.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen har påbörjats, men den präglas av osäkerhet om slutresultatet och tycks ha stannat av. Tidplanen är därför förskjuten.

Kompetensutvisningar

Punkt 21 i januariavtalet handlar om att problemet med kompetensutvisningar måste lösas och att en utredning ska tillsättas. I den är partierna överens om att ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas. Det står även att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas.

Utredningen har tillsatts. Den ska lämna delbetänkande i februari 2021 och slutrapportera i november 2021. Tidplanen är därmed förskjuten. Enligt punkt 21 i januariavtalet skulle nya regler vara på plats i januari 2021.

Lagd på is

Utredningen om arbetsrätten är klar men lagd på is. En ofullständig uppställning av parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om ändringar som nu återigen ska utredas och sedan bli proposition. Tre nya utredningar har tillsatts som ska behandla LAS, ny omställningsorganisation, delvis ett nytt studiemedelssystem för en del av kompetensutvecklingen. De ska vara klara den 15 maj 2021. Efter det kommer en remissrunda och en tid för propositionsskrivningen. Först efter det vet vi vad som kommer ut av reformen. Sannolikt blir det inte lika bra som det liggande utredningsförslaget.

LÄS ÄVEN: Ny arbetsrätt, var god dröj...

Punkt för punkt

Moderniserad arbetsrätt

Enligt punkt 20 i januariavtalet ska arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagensarbetsmarknad. Samtidigt slås det fast i punkten att en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas. För att nå fram till detta ska det enligt punkten tillsättas en utredning, men om parterna på arbetsmarknaden når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen i stället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. Förändringarna i LAS ska enligt punkten träda i kraft under 2021.

Arbetet med att genomföra punkten ligger inte i fas och efter de turer som beskrivs ovan kommer förändringen tidigast träda ikraft under första halvåret 2022.

Flexicurity

Utöver en arbetslöshetsförsäkring i Flexicuritymodell saknas förslag inom socialförsäkringsområdet i januariöverenskommelsen. Några mindre coronarelaterade förändringar har genomförts under 2020, men lämnar i övrigt mycket att önska.

LÄS ÄVEN: A-kassan passar inte företagare

Punkt för punkt

Enligt punkt 19 i januariavtalet ska arbetslinjen värnas. Det ska ske genom att arbetslöshetsförsäkringen reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd.

Utredningen om arbetsrätten är genomförd och bereds på regeringskansliet. Det är dock tveksamt om den kommer att kunna läggas som förslag till budgetpropositionen för 2022, enligt januariavtalet. 

Arbete ska löna sig

Företagarna välkomnar att den högre skatt pensionärer betalat nu är slopad. Däremot ser Företagarna mycket kritiskt på att det sedan den 1 januari 2020 i praktiken inte är någon skillnad i pensionsinkomst mellan de som jobbat hela livet till låg lön och de som inte jobbat alls. Vidare är pensionstillägget, som infördes 1 januari 2021 och som finansieras genom skattesystemet, en lösning som undergräver hela pensionssystemet.

LÄS ÄVEN: Präktigt självmål  av pensionsgruppen

Punkt för punkt 

Punkt 7 i januariavtalet handlar om bättre villkor för Sveriges pensionärer. Den slår bland annat fast att den högre skatt pensionärer betalar ska tas bort år 2020 och pensionen höjs för vanliga löntagare år 2021. Den högre skatten för pensionärer har avskaffats. 

Digital infrastruktur 

Det finns mål om att bygga ut den digitala infrastrukturen i hela landet. Två mål som anges är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020, och att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster senast år 2023.

LÄS ÄVEN: Snabbt internet viktigt för företagande

Utbyggnad av bredband

I statsbudgeten för år 2021 görs utfästelser om sammanlagt 2,2 miljarder kronor fram till år 2025 för utbyggnad av bredband i hela landet. Det handlar om en satsning på 1,4 miljarder kronor nästa år, följt av 500 miljoner kronor år 2022 och därefter 100 miljoner kronor årligen 2023–2025. Det är Post- och Telestyrelsen (PTS) som kommer att administrera pengarna.

22 miljarder kronor

PTS bedömer i en rapport att det behövs 22 miljarder kronor utöver de kommersiella aktörernas investeringar för att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025 i enlighet med regeringens mer långsiktiga bredbandsmål.

LÄS ÄVEN: När bredbandet inte kom till byn

Punkt för punkt

Snabbt internet överallt

Punkt 22 i januariavtalet handlar om att bygga ut den digitala infrastrukturen i hela landet. Målet ska vara att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020 och att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Post och telestyrelsen (PTS) konstaterar i sin uppföljningsrapport i oktober 2020 att varken målet om 95 procents tillgång till 100 Mbit/s 2020 eller målet om 100 procents tillgång till stabila mobila tjänster 2023 kommer att uppnås.

Mindre strikt standskydd

Punkt 23 i januariavtalet handlar om att göra det möjligt att leva och bo på landsbygden. I den slås det bland annat fast att det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Det står även att det ska vara enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck.

Utredningen Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd överlämnades 14 december 2020. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Nollutsläpp

Såväl januariavtalets parter som en majoritet av riksdagens partier är överens om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringens arbete har därför under de senaste åren till stor del fokuserat på skattesystemets utveckling och att klimatfrågan ska vara en integrerad del i ekonomin och genomsyra fler politikområden. 

LÄS ÄVEN: Åtta frågor och svar om den klimatpolitiska handlingsplanen

Långsiktiga spelregler

Företagarna delar denna bild men vi vill också betona att det behövs en politik som bygger på långsiktiga spelregler som kan bidra till minskade utsläpp samtidigt som en god ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft bibehålls. Ekonomiska styrmedel bör användas för att nå klimatmålen där miljöskatternas andel av skatteinkomsterna kan tillåtas öka genom en så kallad grön skatteväxling, under förutsättningen att skatter på jobb och företagande faktiskt sänks. 

LÄS ÄVEN: Hållbarhetspolitik måste också vara hållbar 

Underlätta omställning

Småföretagen har en central roll att spela i omställningen till en hållbar utveckling och för att säkra svensk tillväxt långsiktigt. Därför är det viktigt att Sveriges klimat- och miljöpolitiska ramverk, åtgärder och framtida insatser är förankrade i småföretagens verklighet. Ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft för svenska småföretag riskerar att hindra och försena omställningen. Det ska vara enkelt att göra rätt och bidra till omställningen. Därför ser vi positivt på de åtgärder i januariavtalet som underlättar omställningen – exempelvis ett bränslebyte genom reduktionsplikt för vägtransporter och flyget, avdrag för investeringar i grön teknik och skattelättnader för egenproducerad förnybar el – samtidigt som vi är kritiska till mindre effektiva åtgärder så som flygskatt, skatt på engångsartiklar och krångliga fordonsskatteregler. 

LÄS ÄVEN: Gör klimatpolitiken så effektiv som möjligt, inte så dyr som möjligt

Punkt för punkt

Skattebefrielse för egenproducerad el 

Punkt 24 handlar om att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el träder enligt liggande förslag i kraft den 1 juli 2021.

Klimatpolitiska ramverket

Punkt 30 i januariavtalet handlar om att föra en aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket. I enlighet med klimatpolitiska ramverket ska all relevant lagstiftning ses över för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag. Klimaträttsutredningens delbetänkande ska redovisas den 1 april 2021 (senarelagd från december 2020). Utredningen ska avge slutredovisning senast den 15 maj 2022.

Bränslebyte; reduktionsplikt

Punkt 31 i januariavtalet handlar om fossilfria transporter. En del av det är att fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. En annan del är att reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.

Det pågår utbyggnad av infrastruktur för fossilfri tankning och laddning. Detta har hittills främst skett genom Klimatklivet där företag, kommuner, regioner och organisationer sedan 2015 kunnat få investeringsstöd för bland annat utbyggnad av laddinfrastruktur. I budgeten för 2021 har 500 miljoner kronor aviserats för utbyggnad av infrastruktur som bidrar till den tunga trafikens elektrifiering.

Bränslebytet, där drivmedelsleverantörerna genom en reduktionsplikt varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel, förstärks. Tidigast den 30 juni 2021 ska reduktionsnivån för bensin och diesel vara 6 respektive 26 procent, att jämföra med reduktionsnivåer på 4,2 respektive 21 procent år 2020. Genom årliga kontrollpunkter ökar reduktionsnivåerna successivt fram till 2030. Fördelen med reduktionsplikten är att den ger en långsiktighet som drivmedelsleverantörerna kan förhålla sig till och den ger incitament att investera i anläggningar, produktion och distribution av hållbara drivmedel.

Miljöstyrande avgifter för flyget 

Punkt 32 i januariavtalet handlar om att minska flygets klimatpåverkan. Som en del av det ska utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget ta fram förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter. En annan del är att krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle.

Transportstyrelsen har lämnat författningsförslag om sådana miljöstyrande avgifter för flyget till regeringen 30 juni 2020.

Enligt liggande förslag ska krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle träda i kraft 1 juli 2021. 

Skatteavdrag för grön teknik

Punkt 35 i januariavtalet lyder att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. Bland annat ska ett nytt avdrag för grön teknik införas. Den 1 januari 2021 trädde skattereduktion för installation av grön teknik i kraft.

Potentiell regelbörda 

Januariavtalet innehåller många punkter som potentiellt kan bidra till ökad regelbörda för Sveriges företagare. Exempelvis finns inom den gröna skatteväxlingen stora risker för ny regelbörda. Alla förändringar i regelverk riskerar att krångla till det i företagares vardag om den aspekten inte beaktas under framtagandet. Företagarna bevakar detta.

LÄS ÄVEN: Regelbörda väcker oro och måste bort

Förseningar

Inom ramen för januariavtalet har det gjorts vissa insatser för att komma närmare målet om enklare regelverk för mikroföretagare (enligt EU-kommissionens definition av mikroföretag, det vill säga högst 10 anställda och antingen balansomslutning under 2 miljoner euro eller en omsättning under 2 miljoner euro). En insats är utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretagande och en enklare bokföringslag” som är tillsatt men vars arbete blivit gravt försenat. Utredningen har sedan givits en mycket kort tid att arbeta och risken är således överhängande att resultatet blir otillräckligt.

LÄS ÄVEN: Öppning för regelförenkling

Punkt för punkt

Sänkt aktiekapital och förenklingar för mikroföretagare

Punkt 15 i januariavtalet handlar om att fler ska kunna bli företagare. Bland annat ska sänkt aktiekapital till 25 000 kronor införas från 1 januari 2020. Dessutom ska en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande genomföras från 2021.

Sedan 1 januari 2020 är kravet på aktiekapital för aktiebolag sänkt till 25 000 kronor.

Utredningen om den kraftiga förenklingen av beskattning och regelverk för mikroföretagande skulle ha tillsatts under 2019-2020. Utredningen tillsattes 2020, så tidsplanen är förskjuten.

Gårdsförsäljning av alkohol

Punkt 23 i januariavtalet handlar om att göra det möjligt att leva och bo på landsbygden. En del av innehållet i den punkten är att en utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras och tillsättas 2020. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.

Utredning om gårdsförsäljning av alkohol har tillsatts 2020. Den ska redovisa sitt betänkande senast december 2021.

Brokig skattepolitik

Det övergripande intrycket är att skattepolitiken sedan januariavtalet har varit brokig, och under 2020 i hög grad påverkad av den politiska hanteringen av coronakrisen. Många förändringar har varit positiva, men samtidigt har flera skatteförslag lagts fram inom miljöområdet som har ingen eller tveksam miljönytta.

Januariavtalets portalpunkt om skattepolitiken handlar om en omfattande skattereform. Den ser inte ut att uppnås. Med tanke på att den punkten innehåller ett stort antal disparata mål (till exempel ökad sysselsättning, stärkt konkurrenskraft, minskad belåning i hushållen, minskade klyftor, förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, med mera) är det inte oväntat att det inte har gått att få ihop en sådan reform.

LÄS ÄVEN: Två år med januariavtalet – blir det tre och ett halvt

Grön skatteväxling

De skatteförändringar som har skett eller aviserats bygger i ett flertal fall på den gröna skatteväxling som slås fast i januariavtalet, med ambitionen att omfatta (minst) 15 miljarder kronor under mandatperioden. Flera sänkningar av arbetsgivaravgifter och inkomstskatter har genomförts och föreslagits, liksom förbättringar av näringslivsrelevanta skatter som personaloptioner, FoU- och expertskatterna och rutavdraget. På den gröna skattesidan har ett antal nya skatter införts och föreslagits, ofta som punktskatter (plastpåsar, elektronik, kläder med mera).

LÄS ÄVEN: Miljöskatterna i stor granskning

Punkt för punkt

Arbetsgivaravgifter och generationsskiften

Punkt 3 i januariavtalet handlar om bättre villkor för företagande och entreprenörer. Bland annat ska extraskatten på generationsskiften tas bort. Punkten listar även att arbetsavgifter ska sänkas.

Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, har tagits bort.

Arbetsgivaravgifter har sänkts, bland annat för ungdomar och FoU-personal. Ytterligare sänkningar är aviserade, däribland för de minsta företagen som anställer en andra medarbetare.

Omfattande skattereform

Punkt 4 i januariavtalet handlarom att en omfattande skattereform ska genomförs.

Finanspolitiska Rådet och ESO har 2020 lagt fram rapporter med förslag till skattereformer, men finansminister Magdalena Andersson har konstaterat i kommentarer att en större skattereform inte kommer att ske under mandatperioden.

Värnskatt och skatteväxling

Punkt 5 i januariavtalet handlar om sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Den listar att värnskatten ska tas bort 1 januari 2020 och att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling.

Värnskatten avskaffades 1 januari 2020.

Skatteväxlingen är pågående genom ett antal delförslag. De är i linje med punktens skrivning om att omfatta minst 15 miljarder kronor genom att höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

3:12, rutavdrag och personaloptioner

Punkt 16 i januariavtalet handlar om en gynnsam beskattning för växande företag. Det handlar bland annat om att utöka taket i rutavdraget samt utvidga det till fler tjänster. Ett äldre-rut ska utredas. Punkten listar även att beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Dessutom ska en utredning med syftet att förenkla 3:12-reglerna genomföras.

Rut-avdraget har utvidgats med nya tjänster och taket har höjts till 75 000 kronor. En särskild ordning för Rut-avdrag för äldre har utretts och betänkandet har remitterats.

Ett förslag om utökning av de så kallade kvalificerade personaloptionerna, till att omfatta fler personer och företag, har tagits fram och skickats ut på remiss.

Regelverket för beskattning av fåmansföretagare (3:12-reglerna) skulle utredas 2019-2021. Ingen utredning är tillsatt.

Borttagna arbetsgivaravgifter (ingångsavdrag)

Punkt 17 i januariavtalet handlar om att tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas. Detta ska bland annat göras genom att ta bort arbetsgivaravgifter de första två åren för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända.

Förslaget om borttagna arbetsgivaravgifter fanns i budgetpropositionen 2020 men stoppades av oppositionen i riksdagen. Sänkta arbetsgivaravgifter för 15-18-åringar har dock genomförts 2019 och från januari 2021 har 19-23-åringar också sänkt arbetsgivaravgift.

Bonus-malus, avfall och kläder

Punkt 35 i januariavtalet handlar om att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. En skatt på förbränning av avfall ska införas, liksom en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor. Dessutom ska klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärkas och förenklas.

En skatt på förbränning av avfall infördes 2020.

Ett förslag om skatt på kemikalier i kläder och skor har lagts genom en utredning, men genomförandet har skjutits på framtiden.

Bonus-malus-systemet, med ekonomiska incitament för klimatanpassning av personbilar, har utökats. Förändringarna träder i kraft 1 april 2021.

Skatt på engångsartiklar

Punkt 37 i januariavtalet handlar om att förhindra spridningen av mikroplaster bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

För att minska spridning av mikroplaster har en utredning föreslagit en skatt på engångsartiklar. Enligt förslaget skulle skatten införas skatten 1 september 2021.  Det har aviserats från regeringens sida att införande av skatten skjuts upp.