Statistik från Arbetsförmedlingen visar att drygt 69 000 personer varslades om uppsägning under mars och april och 122 000 personer skrev in sig som arbetssökande. Under veckan 27 april till 3 maj varslades fler än under hela april i fjol. Enligt myndighetens bedömning kommer arbetslösheten att stiga till över 11 procent i sommar. Enligt de mörkaste prognoserna kommer arbetslösheten att stiga till 13,5 procent. 

I en lågkonjunktur kan man använda metaforen att hjulen snurrar långsammare. Någon sådan inbromsning är det inte tal om i år. Coronakrisen handlar snarare om en djupfrysning. Många företag gick från goda tider till ett totalstopp i verksamheten inom loppet av några dagar eller veckor. Trots företagens möjligheter att korttidspermittera medarbetare ser vi nu denna kraftiga ökning av varslade och arbetslösa.

Arbetsmarknadspolitiken måste förnyas

Mot den bakgrunden har debatten om Arbetsförmedlingens framtid tagit fart igen. Kritikerna till Januariavtalets punkt om att grundligt reformera myndigheten anser att reformen kommer att spä på krisen på arbetsmarknaden. Företagarna delar inte den farhågan.

− Det vore fel att ta krisen som en förevändning för att inte reformera Arbetsförmedlingen. Det är tvärtom ännu viktigare att arbetet får fortgå nu, när många människor kommer att stå utan arbete, säger Erik Ageberg, näringspolitisk expert på Företagarna. 

Trots att små och medelstora företag skapar fyra av fem nya jobb i ekonom har kompetensbristen under flera år varit företagens största tillväxthinder. Det har blivit allt tydligare att Arbetsförmedlingen inte mäktat med att möta de behov som arbetsgivare på en modern arbetsmarknad efterfrågar.

− Laga inte något som inte är trasigt, lyder ett amerikanskt ordspråk. Men det är inte applicerbart på Arbetsförmedlingen. Systemet har varit trasigt länge och behöver byggas om i grunden, säger Erik Ageberg.

Positivt att samtalen är igång igen

I december meddelade regeringen och de båda samarbetspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, nya besked om reformens tidplan och inriktning. Reformen skjuts upp ett år till 2022 och ska inte vila på lagen om valfrihetssystem, LOV. Bakgrunden var hot om misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark från Vänsterpartiet, uppbackat av krav från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Coronakrisen har lett till att samtalen mellan Januariavtalets fyra partier pausades, men nu är de igång igen. Företagarna välkomnar det.

− Väl genomförda förändringar i arbetsmarknadspolitiken kan vara en avgörande för Sverige att ta sig ur krisen. Nu finns möjligheten till en arbetsmarknadspolitik som utgår från företagens behov och som kan bidra till att stärka företagens och Sveriges konkurrenskraft, säger Erik Ageberg. 

Rätt aktör på rätt plats

Företagarna tror att privata företag bättre kan matcha arbetsgivare till arbetstagare och att veta på vilket sätt arbetstagare behöver utbildas. Med nästan 80 miljarder i budget och 14 000 anställda, men låg andel förmedlade jobb per anställd, kan detta arbete bli mycket mer effektivt. Då kan staten ägna sig åt arbetslöshetsförsäkringen och företag kan ägna sig åt arbetsmarknaden. För att främja utvecklingen av marknaden i hela landet bör kommuner inte delta som konkurrerande aktörer.