Beskedet om att det amerikanska företaget Lyten förvärvar tillgångarna efter Northvolts konkurs har väckt hopp om att produktionen inom en relativt snar framtid kan återstartas, även om det handlar om en komplicerad affär och återstår frågetecken att räta ut. En sak borde enligt Företagarna däremot stå klar redan nu: konkurrenskraftiga företag växer inte fram ur offentliga stöd.
I ett debattinlägg i Dagens Industri invänder Företagarnas vd Magnus Demervall mot det resonemang som 2030-sekretariatets Mattias Goldmann för fram i samma forum. Det går ut på att de statliga bidragsprogrammen Industriklivet och Klimatklivet borde utökas i statsbudgeten för 2026, för att förbättra förutsättningarna för det nya Northvolt. En sådan satsning vore enligt Goldmann bra eftersom han ser det som ett sätt att generera tusentals arbetstillfällen, exportmiljarder och minska sårbarheten mot Kina.
Sunda villkor bäddar för framgång
Sådana argument har hörts många gånger förut, skriver Magnus Demervall i repliken, men noterar att de har hörts alltmer sällan sedan i våras, då Northvolt ansökte om konkurs trots att företaget fått 88 miljarder kronor av offentliga medel och kreditgarantier:
”Kvar efter konkursen stod hundratals underentreprenörer med obetalda fakturor. Dessa småföretagare har sannolikt inte fått en enda krona från dessa stora bidragsprogram, tagit del av några ”kliv” eller garantier. De kan knappast heller vänta sig att de får någon faktura betald, bara för att en ny köpare kommit”.
Företagarnas inställning är att politiken – oavsett hur mycket det kliar i reglerings- och bidragsfingrarna – måste låta företag få vara företag och verka under sunda villkor. Det är så nya Northvolt – eller andra batteritillverkare – kan klara konkurrensen från andra länder. I bästa fall med tusentals arbetstillfällen och exportmiljarder som följd.
