I dagarna dyker inkomstdeklarationen upp hos dem som har en digital brevlåda. Lite senare under mars kommer den hem som brev till alla andra. I deklarationen kan var och en se hur mycket pengar som dragits i kommunalskatt – en betydande andel av den skatt som tas ut på arbete i Sverige och en stor kostnadspost för alla hushåll. 

Regeringen vill öka drivkrafterna för kommuner och regioner att sänka skatten. I höstas tillsatte den därför en utredning om det och nu har utredningen lämnat sina förslag. 

– Regeringen sänker skatten med ena handen, medan vi har sett att kommuner och regioner höjer med andra handen. Det är så klart inte bra, sade civilminister Erik Slottner på onsdagen när han tog emot utredningens slutbetänkande. 

Skatt till regioner och kommuner 

I inkomstdeklarationens uppställning görs ingen skillnad på skatten till primärkommunen och till regionen, men kommunalskatten består av två delar. Skatten till det som i dagligt tal är kommunerna har som helhet i genomsnitt varit relativt oförändrad sedan millennieskiftet och mellan den 10:e och 90:e percentilen är skillnaden i skattesats cirka 2,8 procentenheter. Skatten som regionerna tar ut har däremot ökat stadigt under 2000-talet. Det handlar om 1,7 procentenheter högre skatt i år jämfört med 25 år sedan. Skattetrycket från kommunsektorn har alltså ökat. 

– Regeringen gör rätt i att angripa problemet med stigande kommunalskatt och peka på att effektivitet i kommunsektorn måste prioriteras högre, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Incitament och transparens 

De konkreta åtgärder som presenterats av utredningen handlar dels om att ge starkare incitament till lägre kommunalskattesatser, dels om att öka transparensen och långsiktigheten i beskattningen. Detta innebär samtidigt att staten ska kunna införa begränsningar i kommuners och regioners beskattningsrätt. Sådan möjlighet finns, slår utredningen fast. 

Förslaget om incitament handlar om att en kommun eller region som sänker sin skattesats jämfört med det föregående budgetåret ska få ett årligt bidrag i tre år. Omvänt ska den som höjer sin skattesats betala en årlig bromsavgift i tre år. Bidraget och avgiftens nivå ska vara symmetrisk och föreslås motsvara 25 procent av skatteförändringen första året, 15 procent andra året och 10 procent tredje året.

Skatteförändringar summeras

Om kommunen eller regionen gör flera ändringar av skattesatsen under en treårsperiod föreslår utredningen att varje ändring beräknas för sig och summeras till ett årligt samlat belopp som antingen blir ett bidrag eller en avgift. Skattesatsjusteringar som beror på omfördelningar av uppgifter mellan kommuner och en region ska undantas. 

Företagarna är positivt inställda till förslaget till incitament för att minska kommunalskatten.

– Skattehöjningar i kommunsektorn riskerar att påverka hela samhället, inte bara den egna kommunen, genom att de riskerar att sänka sysselsättningsgraden och tillväxten. Det är därför rimligt med vissa drivkrafter som gynnar ekonomisk effektivitet och låga skatter i kommunsektorn, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén. 

Bra frikoppla jobbskatteavdraget 

Ett annat förslag är att frikoppla beräkningen av jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning från förändringar i kommunala skattesatser. I dag ingår skattesatsen som en komponent vid beräkningen av dessa skattereduktioner. När en kommun eller regionen sänker skattesatsen minskar därför skattereduktionen. Det gör att skattesatssänkningen inte blir lika tydlig och märkbar för kommuninvånarna. Omvänt, när en kommun eller region höjer sin skattesats kommer en del av höjningen att kompenseras för skattebetalarna eftersom jobbskatteavdraget då ökar. Det utredningen föreslår är att jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning framöver ska beräknas utifrån den skattesats som gällde för beskattningsåret 2026 i personens aktuella hemortskommun. 

– Förslaget om att beräkningen av jobbskatteavdraget inte ska påverkas av förändrade kommunala skattesatser är bra. Både jobbskatteavdragets effekt och effekten av kommunala skattehöjningar blir på detta sätt tydligare, säger Patrick Krassén. 

Onödigt förslag 

Utredningen föreslår även att kommuner och regioner ska få en skyldighet att motivera sina beslut om höjda skatter skriftligt i budgeten. Den menar dock inte att det ska behövas någon motsvarande motivering vid en skattesänkning. Genom att kräva en redovisning av skälen för skattehöjningen anser utredningen att kommuninvånarna och politikerna skulle få bättre förutsättningar för utvärderingar och ansvarsutkrävande.

– Inskränkningar i den kommunala självstyrelsen bör motiveras bättre än vad utredningen förmår när den föreslår krav på motiveringar av skattehöjningar. Inget hindrar kommuner från att redovisa sådana skäl i dag och om det blev obligatoriskt är det inte svårt att gissa att det skulle hänvisas till att stärka välfärden. Kravet riskerar alltså att leda till ett ökat administrativt krångel för kommunerna utan att påverka skattenivåerna, säger Karl Ernlund. 

Effektivisera mera

I slutbetänkandet från utredningen förs även resonemang om hur den kommunala verksamheten ska kunna bli mer effektiv, så att skatten inte behöver höjas och i stället kan sänkas långsiktigt. 

– Kommunerna behöver bli bättre på att effektivisera verksamheterna och staten behöver ge kommunsektorn bättre förutsättningar för en rationell ekonomisk styrning. Det gäller inte minst hur regering och riksdag använder riktade statsbidrag, säger Karl Ernlund.