Serneke Sveriges konkursförvaltare ställer högre krav på en hantverkare i Borås än på en professionell internationell investerare i ett börsnoterat miljardbolag vad gäller att bedöma andra företags ekonomi. Det är bortom rim och reson, skriver Företagarnas vd Magnus Demervall i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Bakgrunden är konkursförvaltarens tillämpning av konkurslagstiftningen i fallet Serneke Sverige.
Om obefogade transaktioner har gjorts på randen till ett bolags konkurs kan en konkursförvaltare yrka på återkrav. Ytterst syftar detta till att stävja bedrägerier och att skapa rättvis fördelning för dem som har anspråk på konkursboet. Inget konstigt med det. Det som är speciellt nu är att Serneke Sveriges konkursförvaltare gör en så utsträckt tolkning av lagstiftningen att den går till ytterligheter.
Konkursförvaltaren menar att underleverantörerna borde ha förstått att Serneke Sverige hade ekonomiska problem eftersom det fanns medieuppgifter om det, samt att bolaget var sent med att betala fakturor. Men gränsdragningen mellan relevanta medieuppgifter och osäkra rykten är otydlig, inte fastställd i lag, och orimlig att kräva att en småföretagare ska kunna bedöma, skriver Magnus Demervall i debattartikeln. Man ska också ha i åtanke att tre av fyra storföretag dröjer mer än 30 dagar med att betala sina fakturor. Bara en månad innan konkursen köpte dessutom ett tyskt investmentbolag Serneke Sverige för över en miljard kronor – och ansåg alltså att byggjätten var ekonomiskt lovande.
Skulle domstolsprövningen som nu pågår leda till att småföretagares undersökningsplikt utökas kraftigt menar Företagarna att regeringen, avsett politisk färg, måste vara beredd att snabbt ändra lagen för att undvika etableringen av en ny skadlig rättspraxis.
