Framtidstron ska öka och lågkonjunkturen brytas, sade finansminister Elisabeth Svantesson när hon presenterade regeringens budgetproposition i måndags. Dagen därpå meddelade Riksbanken att styrräntan sänks för att ge ytterligare stöd till återhämtningen.
Så hur mår då den svenska ekonomin i dag och vad är att vänta om man blickar framåt? Ett par svar gavs av Konjunkturinstitutet på onsdagen, i rapporten Konjunkturläget och i den månatliga konjunkturbarometern.
Hygglig tillväxt nästa år
Enligt rapporten blir BNP-tillväxten högre under det andra halvåret än det första och det leder till att Sveriges BNP väntas öka med 0,9 procent i år, för att sedan ta fart och bli 2,6 procent 2026. Det dröjer dock till 2027 innan BNP-gapet sluts och lågkonjunkturen är över. Det vill säga när resursutnyttjandet stiger till det normala.
– Det är glädjande att Konjunkturinstitutet bekräftar att återhämtningen är i gång på allvar. Vidare bedöms inflationen vara under kontroll, delvis som ett resultat av att regeringen sänker elskatten. Det saknas dock inte orosmoln. Den osäkra omvärlden gör att exportindustrin fortsatt väntas gå trögt, något som riskerar att drabba de många småföretag som levererar till exportindustrin. Arbetslösheten är och förblir också hög, samtidigt som företagen fortsatt har svårt att hitta rätt kompetens, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.
Hushållens konsumtion bakom återhämtningen
Enligt Konjunkturinstitutet drivs den fortsatta återhämtningen i ekonomin främst av hushållens konsumtion. Hushållens konfidensindikator i den nya konjunkturbarometern ökade för femte månaden i rad och ligger i september på 93,2. Det är fortfarande svagt, men trenden är alltså uppåtgående. Den förklaras till största delen av hushållens mindre pessimistiska förväntningar på sin egen ekonomi de kommande tolv månaderna och inte minst på en mindre pessimistisk syn än normalt på Sveriges ekonomi om tolv månader.
Tillväxten i exporten har utvecklats svagt, med undantag för årets första kvartal. Konjunkturinstitutet ser dämpade exportutsikter delvis till följd av ökade tullar och osäkerhet kring den amerikanska handelspolitiken. Därför väntas inte exporten kunna ge en skjuts åt återhämtningen den här gången, vilket annars brukar vara fallet i en ekonomisk återhämtning.
Arbetsmarknaden släpar efter
Enligt Konjunkturinstitutet dröjer det till slutet av nästa år innan konjunkturåterhämtningen börjar synas på allvar på arbetsmarknaden. Det beror på att många företag inte behöver nyanställa för att öka produktionen. Det beror i sin tur på att många arbetsgivare inte minskat antalet anställda i lika hög utsträckning som de minskat produktionen under lågkonjunkturen. Det finns alltså lediga resurser att använda. Först 2028 räknar Konjunkturinstitutet med att arbetslösheten kommer att vara nere på jämviktsnivån, alltså när effekterna av konjunkturen rensats bort.
Oroväckande underskott
Sänkningen av elskatten och matmomsen gör enligt Konjunkturinstitutet att inflationen blir betydligt lägre än 2 procent nästa år. Däremot leder de stora lånefinansierade satsningarna på försvaret att underskotten i det offentliga sparandet försämras och förblir negativt under de kommande åren, även efter 2027 då lågkonjunkturen beräknas vara över. För att inte det ska leda till att tillväxten och inflationen blir för hög räknar Konjunkturinstitutet med att Riksbanken gradvis höjer styrräntan till 2,75 procent under 2027.
– Det är oroande att Konjunkturinstitutet inte ser framför sig att regeringen kommer att nå vare sig nuvarande överskottsmål eller det balansmål som kommer att ersätta det. Att använda viss finanspolitisk stimulans i en lågkonjunktur är klokt. Men när konjunkturen väl förbättras är det två saker som är viktiga. För det första måste man rätta munnen efter matsäcken och klara det finanspolitiska ramverkets krav. För det andra måste man genomföra åtgärder som gör matsäcken större, det vill säga som ökar tillväxten och skapar morgondagens reformutrymme. Då krävs en tillväxt- och företagarvänlig politik, säger Karl Ernlund.
