Vid månadsskiftet juli-augusti trädde de 15-procentiga bastullarna på import till USA från Sverige och övriga EU i kraft, enligt det avtal som slöts mellan parterna i Skottland 27 juli. Men det betyder inte att alla detaljer är utmejslade. Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa beskrev nyligen situationen som att det finns en principöverenskommelse, men också rörlig materia som går att påverka – till det bättre.

– Ur ett perspektiv är det bra för förutsebarheten i handeln att det finns ett avtal mellan USA och EU. Samtidigt är det väldigt trist att avtalet innebär ökade tullar, säger Patrick Krassén, policychef på Företagarna.

Tulljour öppen för alla företag

15 procentiga tullar på export till USA

På det övergripande planet handlar överenskommelsen om att USA inför en generell tullsats på 15 procent på ungefär 70 procent av EU-ländernas export till den amerikanska marknaden. EU å sin sida pausar de planerade handelspolitiska motåtgärderna avsedda att sätta press på USA i förhandlingarna. De tullarna kan sättas in om avtalet inte hålls, men EU inför dem alltså inte eftersom partnerna nått en uppgörelse.

15 procent är markant lägre än de 30 procent i importtullar som Trump-administrationen tidigare hotat införa, men samtidigt väsentligt högre än de cirka två, tre procent som tullarna i genomsnitt legat på innan USA inledde handelskriget.

Bastullarna omfattar flera av de sektorer som varit föremål för olika utspel och viss turbulens. Till exempel bilindustrin, läkemedel och halvledare. De 15 procent som framöver gäller ska utgöra den totala tullsatsen även för dem. Det ska alltså inte gå att stapla tullar på varandra och komma upp i en högre procentsiffra.

– Tullar är i grunden som skatter, som gör produkter dyrare för konsumenter. Man ska inte glömma att EU har haft tullar på amerikanska varor sedan tidigare, som i många fall varit högre än USA:s tullar på europeisk export. EU har också infört nya egna tullar på import, bland annat som del av den gröna given. Man skulle önska generellt minskade och borttagna tullar, men i väntan på det är ökad förutsebarhet om handelsvillkoren förstås att välkomna, säger Patrick Krassén.

Sektorer som inte omfattas av bastullarna

Några av de sektorer och varor som inte omfattas av bastullarna är vissa jordbruksprodukter, naturresurser och kritiska råvaror (till exempel sällsynta jordartsmetaller), vissa kemikalier, flygplan och komponenter, en del generiska läkemedel, utrustning för halvledare och liknande. För dem gäller principen noll för noll, det vill säga tullfrihet. Både EU-kommissionen och Sveriges regering uttrycker en vilja att lägga till fler produkter på denna lista över vad som kan kallas strategiska produkter.

En annan del av marknaden som inte omfattas av bastullarna är stål och aluminium. I våras införde USA 25 procent tull på dessa varor och sedan höjdes tullsatsen till 50 procent. Avtalet mellan EU och USA innebär att parterna ska förhandla om att dels sänka tullarna och dels införa tullkvoter. EU och USA är överens om att det övergripande problemet är global överkapacitet.

Har du koll på dina exportmöjligheter?

Strategiskt samarbete

Utöver tullsatser slöt USA och EU ett antal politiska handelsöverenskommelser som omfattar strategiska köp och ekonomiskt samarbete. Det handlar om att EU som helhet ska köpa LNG (flytande naturgas), olja och kärnbränsle från USA för 700 miljarder dollar under tre år och att företag i EU ska planera för att göra investeringar i USA för 600 miljarder dollar fram till 2029. Det är dock en politisk viljeinriktning, inte något juridiskt bindande avtal om var företag ska allokera sina resurser.

Överenskommelsen innehåller även skrivningar om att parterna ska samarbeta kring icke-tariffära hinder och ekonomisk säkerhet, om att öka motståndskraften i försörjningskedjor, hantera icke-marknadsmässiga metoder samt utveckla gemensamma bilstandarder och sanitära åtgärder för att göra det lättare att godkänna produkter.

– Stora delar av handelsavtalet återspeglar den nya fablaissen för statlig industripolitik.  Det som ses av staten som strategiska produkter ska få särskilt fördelaktig behandling, och EU-ledarna utlovar hundratals miljarder i investeringar från EU-länder i USA. Det handlar således inte om något "frihandelsavtal", säger Patrick Krassén.