EU-kommissionens förslag om att minst 25 procent av flaskhalsintäkterna i ett land ska kunna användas till gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt inom EU får inte gehör. Det står klart efter den första dagen av EU:s toppmöte med stats- och regeringscheferna i Bryssel under torsdag och fredag.
Ett omoraliskt förslag
Förslaget är en del av EU:s nya elnätspaket, European Grids Package, som fortfarande förhandlas i EU och väntas bli klart under året. Enligt statsminister Ulf Kristersson står det dock redan klart att de svenska flaskhalsintäkterna kommer bli kvar i Sverige.
Företagarna välkomnar beskedet.
– Regeringen verkar nu ha övertygat övriga EU-länder och Kommissionen om att det är en dålig idé att lägga beslag på ungefär 30 miljarder av flaskhalsintäkterna, som är svenska, säger Företagarens vd Magnus Demervall.
I en debattartikel i Dagens Industri inför toppmötet skrev Magnus Demervall att Sverige är ett av få medlemsländer som faktiskt har gjort hemläxan och infört de inhemska elprisområden som EU kräver. Elprisområden är en förutsättning för att inhemska flaskhalsintäkter kan uppstå: ”Att EU-kommissionen försöker straffa oss för det genom att konfiskera intäkterna är därmed omöjligt att rättfärdiga rent moraliskt”.
Bygg ut elnätet
Flaskhalsintäkter kallas även för flaskhalsinkomster, flaskhalsavgifter och kapacitetsavgifter. De uppstår när elpriset är lägre i det elområde där elen produceras än dit den överförs. Syftet är att både styra var el används och produceras samt att finansiera utbyggnad av elnätet. Genom högre priser i områden med brist signaleras att mer elproduktion eller minskad förbrukning behövs där.
– Det som nu behöver ske är att pengarna också används. Att vi bygger ut elnätet och elsystemet och att vi får bättre förmåga att överföra el i Sverige och att vi sänker nätavgifterna så att elen blir billigare. Både för hushåll och för företag, säger Magnus Demervall.
