Flytta inte skattebefogenheter till EU

Sveriges måste verka för att EU ska fokusera på ekonomisk, inte byråkratisk, tillväxt. Det skriver Företagarnas vd Magnus Demervall och policychef Patrick Krassén i en debattartikel i Svenska Dagbladet, apropå att Bryssel söker nya intäktskällor till unionens budget.  

Bakgrunden är att EU-kommissionen i samband med presentationen av förslaget till den nya fleråriga budgetramen (långtidsbudgeten) i juli även lade fram ett nytt förslag om att utöka systemet med EU:s egna medel. Så heter inkomsterna som medlemsstaterna tillhandahåller för att finansiera EU:s årliga budget. 

– Företagarna är emot att EU-kommissionen ska få ökad rätt att beskatta och ta ut avgifter. Det skulle skada Sveriges och Europas konkurrenskraft, säger Patrick Krassén.

EU:s egna medel  

Budgetarbetet i EU skiljer sig från det som vi har i Sverige, och i andra medlemsländer. I Sverige fastställer regeringen ett reformutrymme och lägger fram en årlig budgetproposition fördelad på 27 utgiftsområden, som sedan riksdagen beslutar om. I EU fastställer medlemsländerna enhälligt en sjuårig budgetram som godkänns av EU-parlamentet. Inom ramarna för denna långtidsbudget arbetas sedan årliga budgetar fram fördelade på i huvudsak sju områden (se faktaruta). EU-kommissionen ger förslag om prioriteringar och beslut fattas av parlamentet och rådet.  

De årliga budgetarna i EU finanserias nu med egna medel som består av fyra delar: avgifter beräknade utifrån ländernas bruttonationalinkomst (BNI), tullintäkter, moms och volymen icke-återvunna plastförpackningar. Nytt är att EU-kommissionen också fått möjlighet att låna pengar för att finansiera återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU (NGEU) som togs fram för att möta och mota de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin. 

Varning för höjda avgifter 

EU-kommissionen menar i sitt förslag från i somras att systemet för egna medel i för hög utsträckning är beroende av medlemsländernas BNI-avgifter. Den föreslår därför justeringar i dem och i de andra tre delarna. Dessutom vill den lägga till ytterligare fem delar till de egna medlen.  

– Rikare medlemsländer – däribland Sverige – har i dag en rabatt på den BNI-baserade avgiften för att inte betala oproportionerligt mycket. Dessa rabatter vill EU-kommissionen nu avskaffa. Därtill ska andelen av unionens tullintäkter som går tillbaka medlemsländerna minska. Följden skulle bli höjd avgift, säger Patrick Krassén. 

Förslag på nya egna medel  

De nya föreslagna delarna som EU-kommissionen vill lägga till de egna medlen som redan finns är 30 procent av intäkterna från utsläppshandelssystemet (EU-ETS 1), 75 procent av intäkterna från mekanismen för koldioxidjustering vid unionens gräns (CBAM), en kilobaserad avgift på icke-insamlat elavfall, 15 procent av intäkterna från harmoniserade punktskatter på tobak samt en årlig progressiv avgift från stora företag i EU och i tredje land med fast driftställe i EU. 

Utöver de nya intäktskällorna vill EU-kommissionen se en ny extraordinär krismekanism genom upplåning för utlåning till medlemsstater för att hantera kriser och hot.  

Stoppa förslaget  

Företagarna anser att egna medels-förslaget är dåligt och vill att regeringen och oppositionen säger ifrån mot försöken att införa nya egna medel och flytta över befogenheter på skatteområdet till EU.  

– EU-kommissionens förslag skulle innebära ökad centralisering av både pengar och makt till Bryssel, vilket driver EU i fel riktning och hämmar ekonomisk tillväxt, säger Patrick Krassén. 

Förslaget behandlas nu vidare inom EU och en presentation kommer sannolikt att hållas under mötet med Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) 10 oktober. Det är långa ledtider i EU-maskineriet och ett beslut väntas inte förrän långt senare, då en slutförhandling kan ske med EU:s stats- och regeringschefer. Men förslaget borde enligt Företagarna avfärdas innan dess. 

– Det som är bra med EU är nästan alltid billigt, som handel och inre marknad. Men det som är dåligt med EU är alltid dyrt och tillväxthämmande, säger Patrick Krassén.