Linköping lyckas stävja välfärdsfusk

Företagarnas Guide till ett bättre lokalt företagsklimat är en bok som handlar om vad det innebär att en kommun har ett bra lokalt företagsklimat, varför det är viktigt och hur kommunens beslutsfattare kan nå det målet. I boken intervjuas företrädare för kommuner som ligger i framkant.

I den här intervjun ur boken berättar Fredrik Lundén som är arbetsmarknadsnämndens ordförande i Linköpings kommun, hur det krävdes nya åtgärder för att stävja bidragsbrotten och varför det är en viktig prioritering för en kommuns företagsklimat. 

Varför behövs arbete mot bidragsfusk inom kommunen?

Tyvärr har många kommuner, däribland Linköping, haft en okritisk inställning till hur utbrett bidragsfusket egentligen är. Regelverket har varit tillitsbaserat vilket öppnat upp för möjligheter att fuska sig till bidrag. När jag tillträdde fick jag höra att fusk var något som fanns i en del andra kommuner men inte här, i alla fall inte i någon större utsträckning. Men ju mer vi grävde desto mer upptäckte vi. Till sist blev det helt uppenbart att det krävdes nya åtgärder för att stävja bidragsbrotten.

Hur gick ni till väga?

Vi beslöt att inrätta en avdelning för att utreda bidragsfusk under hösten 2021. Vid den tiden brottades Arbetsmarknadsnämnden med en tuff ekonomisk situation så vi valde att ansöka om medel från kommunstyrelsen vilket också beviljades. Det togs fram en projektplan och fem så kallade FUT-handläggare anställdes. FUT står för ”felaktiga utbetalningar”. Under senhösten gjordes sedan ett grundligt förarbete med en kartläggning av processerna för utbetalningar och var riskerna fanns. Tidigt 2022 var vi äntligen uppe i skarp drift.

Vad innebär det mer konkret? Hur fungerar arbetet och hur är ni organiserade?

 Vi har fyra FUT-handläggare inklusive chef. De är organiserade under förvaltningens verksamhetshetsstöd som står direkt under förvaltningsdirektören. De är med andra ord placerade högt upp i organisationen. I dag fungerar arbetet så att när en av våra andra handläggare hittar något misstänkt så kontaktas FUT-handläggarna för ytterligare utredning. Dessutom har FUT-handläggare ansvar för löpande utbildning av övrig personal, vad de ska kolla efter med mera. Ett viktigt uppdrag är också att bidra till att det ska vara lätt att göra rätt, det vill säga upptäcka saker som kan förtydligas och förenkla processen för dem som söker försörjningsstöd.

Hur har resultaten varit?

De har varit goda – men det måste tilläggas att arbetet med felaktiga utbetalningar bara är en del av kommunens arbete mot bidragsbrottslighet. Minst lika viktigt är införandet av kravet på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd.

Heltidsaktivering?

Kravet på heltidsaktivering infördes parallellt med FUT-handläggarna. Det innebär att en individ som ansöker om försörjningsstöd ska vara i aktivitet i så hög omfattning som möjligt efter sin förmåga, det ska vara aktivitet som leder personen närmare ett jobb eller studier. Huvudsyftet är att få dessa individer närmare arbetsmarknaden men det har fått en del oväntade konsekvenser. Det har inneburit att de som ägnar sig åt annan verksamhet samtidigt som de uppbär försörjningsstöd får mindre tid till denna verksamhet. Det har ironiskt nog lett till att färre söker försörjningsstöd vilket i sig är en indikator på att vi betalat ut medel till personer som har inkomst någon annanstans.

Du får det att låta som att försörjningsstödstagare begår mycket brott?

Nej absolut inte, och heltidsaktiveringens syfte är inte att i första hand bekämpa brottslighet utan att hjälpa de personer som får försörjningsstöd i kommunen att komma närmare ett arbete och egen försörjning. Men det går tillbaka till din första fråga – vi får inte heller vara naiva. Systemet med försörjningsstöd utnyttjas av kriminella, vilket drabbar alla och i synnerhet de som verkligen behöver stödet.

Är inte frågan om bidragsbrotten i första hand en polisiär fråga?

Självfallet måste vi samarbeta med polisen och vi polisanmäler allt bidragsfusk vi upptäcker. Men det här är ett område som skulle behöva bli bättre och en utmaning är att få polisen att verkligen ta vårt arbete och våra uppgifter på allvar. Nu har det stärkts på senare tid även om det är en gränsdragningsproblematik mellan vad kommunen gör och vad polisen ska göra. Här har andra kommuner kommit lite längre än vad vi gjort.

Vad har ni kommit fram till och vad kostar en sådan här insats?

Tyvärr får vi sällan tillbaka redan gjorda felaktiga utbetalningar. Pengarna har sen länge förbrukats eller skickats vidare när vår utredning är klar. Den stora vinsten ligger i stället i att stoppa kommande utbetalningar. Vår kostnadsbesparing räknar vi ut utifrån vad vi skulle ha fått betala i kommande utbetalningar upp till max ett år framåt. Även med en konservativ uppskattning är avdelningen helt självfinansierad vid det här laget. Dessutom stärks hela tiden vårt arbete när det kommer till att hitta mönster och nya sätt att begå bidragsbrott. En misstanke vi har är exempelvis att det finns många skenskilsmässor i Linköping. Men det finns många olika felaktigheter: okända banktillgångar, felaktiga boenden, falska sjukdomsdiagnoser med mera. En framgångsfaktor beträffande arbetet mot folkbokföringsbrotten är ett samarbete ihop med våra stora bostadsbolag samt Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan.

Hur har responsen inom organisationen varit? Det är väl kanske inte helt okontroversiellt?

Det har varit den kanske största vinsten. Från början fanns det en viss tveksamhet i organisationen där handläggarna kände att politiken inte litade på att de gjorde rätt bedömningar. Men det har svängt helt. Idag finns en stark förankring i förvaltningens internkultur om att arbetet mot felaktiga utbetalningar är viktigt. Ett önskemål som ofta kommer upp är att motsvarande FUT-tjänster etableras även i kommunens andra förvaltningar för att kunna arbeta ännu mer effektivt med frågan.

Finns det ett samband mellan den organiserade brottsligheten och bidragsbrottsligheten?

Tyvärr ja och jag skulle dessutom säga att den är stark. Det räcker med att titta på alla som på grund av heltidsaktiveringskravet tackar nej till försörjningsstöd – de får ju sina inkomster någon annanstans. Det finns en klar koppling mellan den organiserade brottsligheten och egentligen all typ av fusk.

Går det att använda AI för att samköra olika register mot varandra?

Vi arbetar redan i flera avseenden på det sättet. Men självfallet finns det utrymme för fortsatt utveckling och nya digitala verktyg. Det är fantasin och lagstiftningen som kommer sätta gränserna för hur vi kommer kunna arbeta framöver. Men allt som gör oss effektivare i att upptäcka fusk är välkommet.

Vilka utmaningar ser ni framåt i arbetet?

 Sekretessregler är en utmaning – inte bara lagstiftningsmässigt utan även hur vi arbetar inom kommunen och tolkar de egna regelverken. Vi måste också bli vassare på att ifrågasätta vad försörjningsstödstagare uppger kopplat till sjukdomsdiagnoser och ta in fler second opinions. Sedan behöver vi stärka oss i hur vi arbetar med familjer och se till att vi har åtgärder riktade till båda vuxna i ett hushåll.

Vilka tips vill du ge till andra kommuner som vill ta efter er?

Gör grundjobbet ordentligt och se till att ha det privata näringslivet med på tåget när det gäller heltidsaktivering, i synnerhet gällande insatser som skulle kunna uppfattas som en konkurrent till de lokala företagen. Och tro inte att ni är bättre än ”skräckkommunerna” – det finns fusk precis överallt och de som vill fuska är oerhört kreativa. Granska allt med kritiska ögon. Och var inte rädda att ta hjälp av andra kommuner. Ju mer vi kan lära av varandra desto effektivare kan vi bli tillsammans i att motverka den här typen av brottslighet.