På onsdagen överlämnade Produktivitetskommisionen sitt slutbetänkande till regeringen. Finansminister Elisabeth Svantesson sade under pressträffen att en av de viktigaste prioriteringarna för henne personligen när hon tillträdde posten var att tillsätta just den kommissionen, vars uppdrag har varit att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten, identifiera hur den kan öka och lämna konkreta förslag. Nu vill hon läsa betänkandet och ta med sig det i regeringens framtida arbete.  

– Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och sörja för de stora behov som vi har, sade finansministern på pressträffen. 

Företagarna välkomnar Produktivitetskommissionens arbete och uppmanar både regeringen och oppositionen att sätta sig in i de resonemang som den för och ta till sig av rekommendationerna.  

– Produktivitetsutvecklingen i Sverige var mycket god mellan mitten av 1990-talet och finanskrisen 2008–2009. Därefter har den avtagit, vilket har skett i stora delar av västvärlden. Att få produktivitetstillväxten att öka igen är centralt, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund. 

Nya förslag på ökad produktivitet 

I maj i fjol presenterade Produktivitetskommisionen ett delbetänkande med en lång rad förslag på hur produktiviteten i svensk ekonomi kan öka. I det låg fokus på regelförenklingar, kortare tillståndsprocesser och ett mer effektivt användande av offentliga medel. I slutbetänkandet lämnas nu förslag på ännu fler åtgärder inom ett antal områden. Det handlar om forskning, innovation och digitalisering, om konkurrens, öppenhet och handel, om arbetsmarknad och kompetensförsörjning och om hur kriminaliteten påverkar produktivitet. Dessutom lämnar kommissionen förslag inom områden som bostadsmarknaden, energiförsörjningen, klimat- och industripolitiken, kapitalförsörjning och investeringar samt offentlig sektor. I grunden anser kommissionen att det är genom konkurrens och omvandlingstryck på välfungerande marknader som produktivitetstillväxten kan öka. 

Inga enkla lösningar  

Produktivitetskommissionens ordförande, Clas Olsson, till vardags generaldirektör för Ekonomistyrningsverket, kommenterade i samband med presentationen av slutbetänkandet omfattningen av rekommendationer, medskick och förslag. Han sade att en anledning till att slutsatserna spänner över så många områden är att ganska mycket fungerar ganska bra i Sverige. Det är, menar han, en stor skillnad nu jämfört med när produktivitetsdelegationen genomförde sitt arbete under början av 1990-talet. Den kunde identifiera många systemfel som orsakade den svaga produktiviteten och tillväxten i Sverige under 1970- och 80-talen.  

– Strategin har i stället blivit att skruva här och där och ganska många skruvar har vi dragit i för att ändå sammantaget kunna få en positiv effekt på produktivitetstillväxten på lång sikt, sade han på pressträffen.  

Fem förslag att prioritera

Den breda ansatsen i förslagen får enligt Företagarna inte tas till intäkt för att det inte går att göra skarpa prioriteringar.  

– Fem förslag som regeringen borde gå vidare med är att sänka den statliga inkomstskatten, omreglera modellen för hyressättning, underlätta högkvalificerad arbetskraftsinvandring, satsa på yrkesutbildning som leder till jobb och undvika storskalig och centraliserad industripolitik, säger Karl Ernlund.