Pengar är alltid i rörelse, brukar det heta; Money Never Sleeps. Men även om kapital alltid söker avkastning finns det mycket pengar som inte alls rör särskilt mycket på sig. I fjol konstaterade Europeiska centralbankens (ECB) ordförande Christine Lagarde att européer lägger en större andel av sin disponibla inkomst på sparande än amerikaner gör, men att europeiska hushåll allokerar ungefär en tredjedel av sina finansiella tillgångar till lågavkastande sparkonton och kontanter, jämfört med amerikanska hushåll som lägger en tiondel på det.
Pengar i madrassen
Olikheter i både utbud och efterfrågan – och regelverk – ligger bakom skillnaden. Därför har EU-kommissionen i dagarna tagit initiativ till att satsa på att öka finansiell kunskap hos allmänheten. Den uppmuntrar även medlemsländerna att satsa på mer tillgängliga investeringsmöjligheter. EU är fullt av förkortningar och initiativen hänger ihop med både kapitalmarknadsunionen (CMU) och Spar- och investeringsunionen (SIU). De investeringsinstrument som EU vill se mer av kallas för Spar- och investeringskonton (SIA:s). Svenska investeringssparkonton (ISK) ses här som en förebild.
– Det är bra att EU arbetar för mer integrerade kapitalmarknader. För mycket av Europas sparpengar återfinns i tyska madrasser och på franska bankkonton, för lite investeras i växande företag, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.
Kapital för tillväxt och innovation
Intresset för EU-medborgarnas pengar och investeringar hänger samman med att allt fler varningsflagg höjts över att EU halkar efter främst USA men även Kina. Inte minst en inflytelserik rapport av Mario Draghi från i fjol pekar på att EU behöver satsa mer på innovation och identifiera nya tillväxtmotorer. Det kräver kapital. Bättre integrerade och fungerande kapitalmarknader i EU skulle kunna bana väg för en mer innovativ och konkurrenskraftig ekonomi.
Om de europeiska hushållen placerade sina pengar på kapitalmarknaderna i lika hög utsträckning som de amerikanska skulle det inte bara göra dem rikare. Det hade enligt ECB:s beräkningar även lett till att ungefär 8 biljoner (8 följt av 18 nollor) euro skulle kunna använts till långsiktiga produktiva investeringar. Det motsvarar ett årligt kapitalflöde på 350 miljarder euro.
Sverige ett föredöme
Det är inte nödvändigt att blicka mot andra sidan av Atlanten för att hämta inspiration. Sverige är ett av de europeiska länder som brukar lyftas fram som ett föredöme. Enligt European Savings Institute har svenska hushåll nästan hälften av sitt sparande i aktier, vilket är mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i EU. Sverige är faktiskt bäst i klassen. Vissa pekar på att allemansfonderna på 1980-talet banade väg för ett brett skifte i synen på investeringar. En mer samtida och påtaglig faktor är investeringssparkontot som lanserades 2012 och har gjorts mer förmånligt sedan dess. Från och med i år är de första 150 000 kronorna i ISK skattefria och nästa år höjs denna grundnivå till 300 000 kronor.
– Sverige är ett föredöme. Vid sidan om klassiker som fotbollens 4-4-2, hem-PC-reformen och den kommunala musikskolan har ISK-sparande nu blivit en folksport och en del av den svenska självbilden, säger Karl Ernlund.
Krångla inte till det
EU-kommissionen kommer att jobba nära medlemsländerna och följa upp rekommendationen om att de borde införa Spar- och Investeringskonton. Den listar flera egenskaper som den vill se, som ett brett utbud av leverantörer, breda investeringsmöjligheter, skatteincitament och förenklade skatteförfaranden. Företagarna anser att det är viktigt att den överstatliga nivån inte krånglar till det.
– Mycket av det som krävs för en mer integrerad kapitalmarknad kan och bör göras på medlemsstatsnivå. Det som behöver göras på unionsnivå är att dra lärdom av till exempel Sverige och inte ta fram en sämsta gemensamma nämnare, säger Karl Ernlund.
Med det sagt finns det förbättringspotential även i Sverige. Även här slussas för mycket kapital till fastigheter och bolån. Delvis eftersom skuldsättning är skattemässigt gynnat, vilket indirekt gynnar den högt belånade fastighetssektorn, delvis då vi har generösa ränteavdrag för hushållen trots att fastighetsskatten är avskaffad.
– Bankerna är för bekväma och tjänar sina miljarder på bolån och lånar inte i tillräcklig grad ut till småföretag, säger Karl Ernlund.
Också inom ISK finns det utrymme för förbättringar.
– Det är viktigt att skatteincitament inte bara kanaliserar kapital till stora och noterade bolag med passiva ägare. Även investeringar i mindre, aktivt ägda, bolag borde uppmuntras. Därför borde det vara möjligt att ha onoterade aktier i ISK, eller på annat sätt schablonbeskatta sådant innehav.
EU ska inte göra allt
Sedan var det detta med att få fler personer att allokera sina finansiella tillgångar till annat än bankkonton. På onsdagen skriver Maria Luís Albuquerque, EU-kommissionär med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, i Expressen, om den nya strategin för finansiell kompetens. Endast 18 procent av EU-invånarna har hög finansiell kompetens, och alla har inte samma utgångspunkt, konstaterar kommissionären.
För att främja fler välgrundade ekonomiska beslut runt köksborden ämnar EU-kommissionen koordinera insatser och ta fram goda exempel, driva en kampanj om finansiell kompetens och uppmuntra medlemsländerna att stödja olika initiativ och göra regelbundna utvärderingar.
– En anledning till att EU halkar efter konkurrenter är att unionen inte alltid fokuserar på rätt saker. Det finns en lång rad viktiga färdigheter och kunskaper som medlemsländerna bäst bör arbeta för själva och som inte kräver EU-samordning och finansiell kunskap är en av dem, säger Karl Ernlund.
