I Företagarnas senaste enkätundersökning svarar sex av tio att slopat karensavdrag skulle få stora ekonomiska konsekvenser för deras verksamheter. Negativa sådana. Därför är LO och Socialdemokraternas förslag om att slopa karensavdraget ansvarslöst. Följden skulle bara bli högre sjukfrånvaro och sjuklönekostnader. Det skriver Företagarnas vd Magnus Demervall och arbetsmarknadsexpert Lise-Lotte Argulander i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
– Tyvärr tycks LO och Socialdemokraterna ha glömt varför karensen i sjukförsäkringen finns, säger Lise-Lotte Argulander.
Försäkringar behöver självrisk
1987 slopades den allmänna karensdagen. Regeringen under ledning av statsminister Ingvar Carlsson (S) fick då se en snabb ökning av antalet sjukdagar och företagens kostnader för dessa. Karensdagen återinfördes efter 1990-talskrisen och lika snabbt minskade antalet sjukdagar och företagen fick lägre kostnader.
– Blev svenskarna helt plötsligt friskare från en dag till en annan? Knappast. Incitament har betydelse och självrisk i alla försäkringssystem gör att de inte överutnyttjas, säger Lise-Lotte Argulander.
Norge har inget karensavdrag och antalet sjukdagar är långt fler i Norge än i Sverige, trots att norrmännen enligt OECD har bättre folkhälsa.
Högre sjukfrånvaro
Om Sverige avskaffade karensavdraget skulle sjukfrånvaron öka inte minst i yrken där arbetsbelastningen redan är hög. Det finns rimligtvis få vårdanställda, poliser eller officerare som vill se ökad sjukfrånvaro och färre kollegor på plats, skriver Magnus Demervall och Lise-Lotte Argulander i Göteborgs-Posten.
Beräkningar från Svenskt Näringsliv visar dessutom att kostnaden för slopat karensavdrag skulle uppgå till långt över 20 miljarder per år, exklusive förlusten av utebliven tillväxt.
