Regeringen har för avsikt att göra förändringar i regelverket som bestämmer hur ägare i fåmansföretag beskattas, det som kallas 3:12-reglerna. Sedan i somras ligger ett utredningsförslag på bordet. Det innehåller flera nyheter om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Planen är i förslaget att de nya reglerna ska börja gälla 1 januari 2026.
3:12-regelverket är detaljerat och exakt hur förändringarna kommer att se ut vet vi först när Lagrådet, regeringen och slutligen riksdagen slutbehandlat förslaget och fattat beslut. Ett första steg i den processen har nu tagits i och med att remissförfarandet är klart.
Förslaget har varit ute på remiss bland myndigheter, organisationer och andra intressenter och 42 svar har inkommit, bland annat från Företagarna.
Företagarnas policychef och skattepolitiska expert Patrick Krassén har sammanställt alla svar som kommit in. Samtliga remissyttranden går inte att ta del av på regeringens webbplats; vissa har begärts ut från Finansdepartementet. Nedan redovisas i korthet de viktigaste synpunkterna från den kompletta listan.
Förslagen på nya 3:12-regler är framtagna av en kommitté, med en tillhörande expertgrupp där Företagarna var representerade av PatrickKrassén. I samband med att utredningen presenterades lämnade Företagarna ett särskilt yttrande tillsammans med Svenskt Näringsliv, LRF och FAR som också ingått i expertgruppen. Det innehåller övergripande synpunkter på förslagen och på vad som borde ha varit annorlunda.
− Vi ställer oss bakom huvuddragen i utredningens förslag, men anser att den inte nått hela vägen fram på flera viktiga områden, säger Patrick Krassén.
Utöver det särskilda yttrandet har Företagarna i den nu avslutade remissrundan lämnat in ett remissyttrande som tar ställning till de konkreta förslagen mer i detalj.
Lista över inkomna remissyttranden
I den här listan återfinns samtliga myndigheter, organisationer och andra intressenter som lämnar in ett remissyttrande över betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2023:36). Den innehåller en sammanfattning av de viktigaste synpunkterna från varje remissinstans. Sammanfattningen är gjord av Patrick Krassén.
Ställer sig positivt till utredningens ansats. Hade dock önskat en mer allsidig och förutsättningslös belysning av regelverket.
Avstyrker den av utredningen föreslagna bestämmelsen som syftar till att begränsa möjligheten att beräkna löneunderlag i vissa fall. Enligt den föreslagna bestämmelsen skulle delägare som tar in aktieägartillskott m.m. på visst sätt i dotterföretagen behandlas sämre än delägare som i motsvarande situation låter dotterföretagen ta upp lån i bank, även om de har riskerat exakt lika mycket av sina egna pengar i koncernen.
Delar inte utredningens slutsatser att utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet ska behålla huvudsakligen samma utformning som idag. t anser att regeringen bör överväga att kodifiera det som förarbetena ger uttryck för, dvs. Föreslår att om den skattskyldiga kan visa att utdelning de facto inte medför ett högre nettouttag än motsvarande löneuttag, så ska den enskilda kunna tillämpa utomståenderegeln, och att det ska tydliggöras att utomståenderegeln ska kunna tillämpas så länge det saknas risk för inkomstomvandling.
Tillstyrker de flesta av de förslag som utredningen lägger, med några undantag.
Välkomnar att löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas.
Anser att löneavdraget bör följas upp framöver.
Accepterar att den nuvarande dotterbolagsdefinitionen slopas, men anser att möjligheten att tillgodoräknas sig löneunderlag från indirekt ägda företag bör utökas ytterligare.
Avstyrker förslaget om att möjligheten att tillgodoräkna sig utbetalda löner i ett företags dotterföretag bör i vissa fall begränsas.
Accepterar den föreslagna nivån på grundbeloppet och att det begränsas per individ men anser att delägaren själv ska få välja från vilket bolag grundbeloppet ska beräknas.
Avslår förslaget om avskaffad uppräkningsränta på sparade utdelningsutrymmen.
Tillstyrker gemensamt takbelopp.
Anser att, avseende avskaffande av index- och kapitalunderlagsreglerna, Finansdepartementet bör överväga att låta reglerna kvarstå om det skulle medföra påtagligt negativa effekter, eller på annat sätt kompensera för sådana effekter.
Avstyrker den utökade uppgiftsskyldigheten för delägare.
Avstyrker förslagen i utredningen vad gäller att genomföra en tvingande fördelning av respektive andelsägares grundbelopp.
Avstyrker att ändra dagens löneuttagskrav till ett löneavdrag, i vart fall om det sker utifrån föreslagen modell.
Ställer sig positiv till höjningen av grundbeloppet, men anser att det kommer innebära problem för den som har ägande i mer än ett bolag.
Anser att utomstående förblir svårtillämpad, bland annat för karensbolag.
Framför att med förslaget måste varje individ måste göra rätt bedömning av sina innehav årligen, och om det inte görs leder det till fel gränsbelopp för andra aktieinnehav.
Påpekar svårigheten vid innehav i utländska bolag.
Föreslår en modell där förändringar av fördelning av tidigare gränsbelopp endast får ske om det förekommit faktiska fel, eller förtryckt av Skatteverket.
Anser att företag med ett fåtal ägare som beräknar löneutrymme på egen lön missgynnas jämfört med dagens regler, likaså ägare som är delägare i två bolag (cirka 50 000 personer) och använder löneregeln i det ena och förenklingsregeln i det andra. Framhåller att detta även påverkar negativt vid generationsskiften och vid små ägarandelar.
Kritiserar att borttagandet av kapitalandelskravet inte ger någon påtaglig effekt vid mindre ägarandelar.
Föreslår att löneavdraget görs procentuellt i förhållande till ägarandelen.
Remissyttrandet finns inte på regeringens webbplats.
Bedömer inte att förslaget om en utökad skyldighet för fåmansföretag att lämna kontrolluppgift för delägare till Skatteverket kommer att påverka verket på det sätt som beskrivs, då Bolagsverket inte har något aktieägarregister.
Förslagen kan komma att innebära att informationen på verksamt.se kommer behöva ändras.
Ställer sig positiva till, eller har inget att invända mot, merparten av kommitténs förslag: Förenklingarna, så som slopat kapitalandelskrav och löneuttagskrav, förkortad karenstid, snävare närståendekrets, införandet av ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst, att grundbeloppet höjs till fyra inkomstbasbelopp.
Framhåller att förslaget att ägare till fåmansföretag i vissa fall inte ska ha möjlighet att tillgodogöra sig löneunderlag avseende anställda i fåmansföretagets dotterföretag medför att delägare som lyckas hitta personer som är villiga att investera i verksamheten, i form av eget kapital, hamnar i en sämre skattemässig position än delägare som väljer att finansiera verksamheten med lån.
Framhåller också att den förändring som föreslås skulle innebära att det inte längre kommer att föreligga neutralitet mellan att bedriva verksamhet i ett företag och att dela upp denna i moder- och dotterföretag.
Tillstyrker att kravet på ett utomstående ägande om minst 30 procent kodifieras, men anser att kommittén borde ha tagit chansen att bringa större klarhet i de delar av utomståenderegeln där praxis idag är otydlig.
Anser att lagstiftaren ska klargöra rättsläget om samma eller likartad verksamhet.
Remissyttrandet finns inte på regeringens webbplats.
Har inga invändningar i sak mot förslagen i betänkandet, men anser att den föreslagna finansieringen av skattesänkningarna bör motiveras bättre.
Hade gärna sett en analys av hur olika skatter påverkas av förslagen. Framför att den offentligfinansiella effektberäkningen måste ses som mycket osäker.
Tillstyrker förslaget och anser att det är angeläget att det genomförs. Hade velat se konkreta förslag till förändringar av kvalifikationsreglerna.
Föreslår att även styrelsearvode som ska beskattas i inkomstslaget tjänst får medtas vid beräkningen av löneunderlaget.
Ifrågasätter begränsningen av möjligheten att tillgodoräkna sig utbetalda löner i ett företags dotterföretag i vissa fall. Tar upp att förslaget inte beaktar från vilket håll som tillskottet av medel till dotterföretaget sker ifrån. Ser det som önskvärt att regeln i 34 § bara ska träffa kapitaltillskott som skett från tidpunkten då reglerna ska tillämpas.
Tillstyrker förslaget om ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster.
Anser att det även bör införas en tidsgräns om tjänstebelopp uppstår vid bytestillfället så att den särskilda kvalifikationen kan upphöra efter en innehavstid som motsvarar karenstiden enligt de allmänna reglerna och att tjänstebeloppet i sådant fall bortfaller.
Är kritisk till att utredningen inte förändrar gällande rättsläge, där aktier som är okvalificerade på grund av att utomståenderegeln är tillämplig i underliggande bolag där ägaren är verksam i betydande omfattning kan bli kvalificerade igen, om det bolag där utomstående ägare är ägare säljs eller det underliggande bolaget säljs.
Anser att skattetillägg inte ska tas ut om avstämningsuppgiften lämnas in i rätt tid.
Anser inte att det bör införas en särskild övergångsregel vad gäller nya tidsfrister i den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och bestämmelsen om kvalificerade andelar.
Är tveksam till förslaget om särskilda regler för anställda i vissa dotterföretag.
Anser att en större möjlighet till lägre beskattad vinstutdelning än vad utredningen föreslagit är motiverat, genom att justera upp grundbeloppet från 4 inkomstbasbelopp till 5, alternativt justera ned löneavdraget på 8 inkomstbasbelopp till 6.
Tillstyrker inte att syskon utesluts ur närstående begreppet.
Anser att det bör vara möjligt för företag som äger mindre än 50 % av ett annat företag att få räkna in den procentuella andelen av löneunderlaget.
Anser att det hade varit önskvärt om detta uppgiftslämnande kunde knytas till tillfälle då annan redovisning eller annan uppgift ändå skall lämnas.
Framhåller att det hade varit önskvärt med förenklingar av reglerna om “samma och likartad verksamhet”.
Anser i likhet med det särskilda yttrandet att de förslag som kommittén lämnar i betänkandet, betraktade som en helhet, utgör förenklings- och förbättringsåtgärder av regelverket som är mycket välkomna.
Välkomnar att beräkningsmodellen förenklas, i synnerhet slopandet av de absoluta kraven (löneuttags- och kapitalandelskraven).
Ser det som positivt att alla delägare i företag som anställer ges ett utdelningsutrymme genom det så kallade grundbeloppet, och att detta höjs till fyra inkomstbasbelopp, men att det hade kunnat övervägas om en än högre nivå.
Förordar att löneavdraget inte bör vara högre än sex inkomstbasbelopp i den nya modellen.
Anser att i det fall delägaren äger andelar i fler än ett fåmansföretag, bör delägaren kunna få välja från vilket bolag grundbeloppet ska beräknas.
Anser att slopande av uppräkningsräntan för sparade gränsbelopp innebär mer försämring än det innebär förenkling.
Framför att den skarpa gränsen om 25 miljoner kronor i tillskott i ändringen av dotterföretagsdefinitionen skulle ha stora marginaleffekter för delägare i företag som hamnar över denna gräns.
Framför att det finns det skäl att överväga om övergångsperioden avseende index- och kapitalunderlagsreglerna bör vara längre än den föreslagna.
Välkomnar och tillstyrker förkortandet av karenstiden, men hade velat se en ännu kortare tid.
Hade velat se en mer ingående analys av hur begreppet ”samma eller likartad verksamhet” hade kunnat förändras för att minska osäkerheten i tolkningen av regelverkets betydelse.
Avstyrker förslaget om utökad kontrolluppgiftsskyldighet, då det kommer att innebära en ökad regelbörda för fåmansföretagare.
Ser positivt på att betänkandet föreslår ett ökat inslag av schablonregler.
Tillstyrker att systemet inte görs om i grunden och att man i stället tar till vara på befintlig domstolspraxis, för kontinuitet i rättstillämpningen.
Ställer sig i huvudsak positiv till de förändringar av närståendebegreppet som föreslås, men framhåller att det i denna del behövs en översyn av hela beskattningsregelverket och inte enbart för fåmansföretagsreglerna.
Tillstyrker förslaget i det särskilda yttrandet att kodifiera rättspraxis i lag i högre grad, genom att till exempel införa exemplifieringar av särskilda skäl för tillämpningen av utomståenderegeln, vilket skulle medföra såväl att reglerna tydliggörs som att det blir enklare för domstolarna att tillämpa dem enhetligt.
Kritiserar hur löneavdraget påverkar företag med två delägare med eget löneuttag som grund för lönebaserat utrymme.
Föreslår att höjningen av schablonbeloppet/löneavdraget inte införs.
Remissyttrandet finns inte på regeringens webbplats.
Anser att fåmansföretagsreglernas grundläggande syfte mycket påtagligt hamnar i bakgrunden vid reglernas utformning, genom att möjliggöra inkomstomvandling i alltför hög grad.
Efterlyser en bredare utredning som inbegriper olika småföretagsformer, den duala beskattningen och beskattning av onoterade andelar i allmänhet.
Anser att det vore mer ändamålsenligt att premiera verksamheter där det finns ett investerat kapital än att höja det schablonbelopp som kan tas ut i utdelning.
Tillstyrker slopande av kapitalandelskravet.
Påpekar att löneavdraget inte har någon koppling till delägarens faktiska löneuttag och förordar ett löneuttagskrav, och att takregeln om 50 gånger egen lön ger stor utväxling för vad som får tas ut som inkomst av kapital.
Kritiserar förändringen av tidsperioden och takbeloppet (90 inkomstbasbelopp) för beräkning av tjänstebeskattningen, och förordar att dagens takregler bör behållas, kompletterat med en separat regel för utdelningar som endast omfattar beskattningsåret.
Motsätter sig den föreslagna kodifieringen av utomståenderegeln, alternativt att procentsatsen sätts till 40 procent.
Ställer sig frågade till varför risken att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster genom att de kanaliseras till en närstående till den delägare som är aktiv i företaget skulle vara mindre om en närstående är förvärvsaktiv.
Ställer sig också frågande till begränsningen av närståendekretsen för 57 kap. IL.
Invänder att löneavdraget inte kommer att fylla avsedd funktion i företag med väldigt stora löneunderlag och utdelningsutrymmen.
Invänder att takbeloppet i tjänstebeskattningen (50 gånger egen lön, gäller även i dag) är lågt satt för företag med stora löneunderlag, om avsikten är att förmå delägaren att ta ut egen lön. Föreslår att takbeloppet sänks, görs stegrande, eller görs om med dagens löneuttagskrav som vägledning.
Menar att förslaget till beräkningsregel medför att ju större utdelningsutrymme och löneunderlag som företaget har, desto mindre behov kommer delägarna ha att ta ut lön. Det leder till att delägare i redan vinststarka företag gynnas mer än delägare i små och växande företag, och att risken för inkomstomvandling ökar. Överväger därför om löneavdraget inte i stället borde grundas på faktiskt uttagen lön, inte på schablon.
Menar att det finns en oklar syftning i formuleringen av lagparagrafen om löneavdrag.
Efterlyser förtydligande om att enbart skattefria kostnadsersättningar ska undantas från löneunderlaget.
Föreslår att utomståenderegeln kodifieras till 40% i stället för 30%.
Ifrågasätter förslaget om finansiering genom höjd tobaks- och alkoholskatt, då dessa syftar till att minska konsumtionen och därför har som avsedd följd att skattebasen minskar och därmed även skatteintäkterna.
Anser att nivån på grundbeloppet är hög och hade föredragit en utformning där lönesumman i företaget fått större betydelse för möjligheten att beskatta inkomster i tillgångsslaget kapital, eftersom det ökar incitamenten till inkomstomvandling och minskar incitamenten att anställa.
Ifrågasätter att finansiering inte föreslås inom utredningens område.
Tillstyrker utredningens förslag och det särskilda yttrandets synpunkter.
Förespråkar ett golv om 5 IBB där i stället för utredningens 4 IBB.
Anser att förslaget ska kompletteras så att även barn inkluderas i det gemensamma avdraget om 8 IBB, inte enbart makar.
Anser att det av principiella skäl bör vara möjligt för juridiska personer som äger mindre än 50% av ett annat företag att få tillgodoräkna sig den procentuella andelen av löneunderlaget.
Stödjer ”näringslivets förslag” avseende skattebehandlingen av enskilda näringsidkare.
Anser att flera av förslagen uppfyller målsättningen om förenkling och går i rätt riktning, exempelvis avseende höjningen av förenklingsregeln, inskränkningen av närståendekretsen och den förkortade träda- /karensperioden från fem till fyra år.
Saknar i konsekvensutredningen en beskrivning av ett alternativt förslag, till förslaget om att möjligheten att tillgodoräknas sig löneunderlag från indirekt ägda företag begränsas till ägarandelar om 50 procent eller mer, där ägarnivåer som är mindre än sådana som konstituerar ett dotterföretagsförhållande kan kvalificera för möjligheterna att tillgodoräkna sig löneunderlag från indirekt ägda företag.
Anser att förslaget om tillgodoräknande av utbetalda löner i ett företags dotterföretag skulle kunna få alvarliga konsekvenser som inte tas upp i utredningen.
Noterar att om målsättningen är att automatiskt beräkna grundbeloppet på blanketten, kräver förslaget om kvotering att Skatteverket har full kunskap om delägarens samtliga kvalificerade innehav, vilket inte fås genom den uppgiftsskyldighet som föreslås av utredningen.
Saknar en beskrivning av konsekvenser av en mellanväg avseende uppräkningen av sparade utdelningsutrymmen, dvs en ”begränsad” ränteuppräkning samt en problematisering av det föreslagna skrotandet.
Uppfattar att detta förslag medför en utökad uppgiftsskyldighet för delägare och därmed en påtagligt ökad administrativ börda för den enskilde delägaren.
Välkomnar slopandet av de absoluta kraven, men anser att regeringen i den fortsatta beredningen bör överväga att justera förslagen om beräkningsmodellen, exempelvis genom en ventil eller liknande som lindrar eller undanröjer icke önskvärda effekter.
Anser att definitionen av löneunderlaget bör ses över, med målet att kunna använda de uppgifter som redan idag lämnas i arbetsgivardeklarationer.
Har inget att anföra mot att den nuvarande definitionen slopas, men anser att möjligheten att tillgodoräknas sig löneunderlag från indirekt ägda företag bör utökas ytterligare.
Avstyrker förslaget om begränsning av möjligheten att tillgodoräkna sig utbetalda löner i ett företags dotterföretag.
Anser att i de fall en delägare äger kvalificerade aktier i mer än ett bolag behöver delägaren själv få välja från vilket bolag grundbeloppet ska beräknas.
Påpekar att en automatiserad beräkning av grundbeloppet utifrån lämnade kontrolluppgifter riskerar att leda till en felaktig beräkning, och att detta bör belysas under den fortsatta beredningen.
Avstyrker förslaget om slopande av uppräkningsränta på sparade utdelningsutrymmen.
Anser att regeringen bör överväga att låta index- och kapitalunderlagsreglerna kvarstå, eller på annat sätt kompensera för negativa effekter som kan uppstå av avskaffande.
Anser att justering av motsvarande slag som det som föreslås behövs för situationer där tjänstebeloppet överstiger noll kronor.
Framhåller att regeringen i den fortsatta beredningen bör analysera och överväga alternativ som skapar incitament som gör att de kvalificerade personaloptionerna kan fullgöra sitt syfte.
Ser det som olyckligt att kommittén har valt att avseende kvalifikationsreglerna begränsa sig till ett fåtal mindre justeringar.
Ställer sig bakom FAR:s förslag avseende utomståenderegeln.
Anser att regeringen bör verka för en mer ändamålsenlig reglering kring frågan om samma och likartad verksamhet.
Anser att det ifrågasättas om kontrolluppgifterna verkligen kan läggas till grund för ett automatiserat förfarande.
Avstyrker den utökade uppgiftsskyldigheten för delägare.
Konstaterar att det svenska skattesystemet inte uppmuntrar högutbildade att starta företag, men att höga skatter på arbete har en positiv effekt på sannolikheten att bli egenföretagare vid sidan av sin anställning.
Anser att kommittén borde ha tittat närmare på och tydliggjort vad som utgör ”oacceptabel” inkomstomvandling.
Är kritiska till den höjda nivån på grundbeloppet.
Anser att beräkningen av lönebaserat utrymme är problematisk, eftersom det lönebaserade utrymmet skulle kunna bli stort trots att delägaren inte tar ut någon tjänstebeskattad lön.
Ser slopat kapitalandelskrav som positivt, men ser risk för ökad inkomstomvandling vid slopat löneuttagskrav och stödjer därför att effekterna ska utvärderas.
Tillstyrker förslaget om gemensamt takbelopp.
Anser att det generella närståendebegreppet bör ses över och en förändring i kapitel 57 i inkomstskattelagen bör invänta en sådan allmän översyn.
Tillstyrker sänkning av karensregeln till fyra år.
Tillstyrker att förslagen genomförs, men lämnar vissa synpunkter på förslagen:
Det bör förtydligas vid vilken tidpunkt som två delägare ska vara makar för att en gemensam beräkning ska ske av lönebaserat utrymme.
Utformningen av spärrbestämmelsen mot beräkning av löneunderlag i dotterföretag bör ändras, för att det även ska täcka företagets egen verksamhet, inte enbart dotterföretags verksamhet.
Bestämmelsen om beräkning av takbelopp bör förtydligas, vad gäller bedömningen av om någon är att anse som närstående till den skattskyldiga ett visst beskattningsår.
Turordningen och beräkningen av genomsnittligt omkostnadsbelopp m.m. när särskilt kvalificerade andelar förvärvats med stöd av särskilt kvalificerade andelar bör förtydligas, för att göra det tydligt att en särskild kvalificerad andel som förvärvats med stöd av en särskild kvalificerad andel, alltid vid tillämpning av genomsnittsmetoden ska anses vara av annat slag och sort än andra andelar som innehas av andelsägaren
Utomståenderegelns lydelse bör ändras i förtydligande syfte, genom att lägga till orden ”äger del i företaget”.
Det bör regleras och förtydligas vem som är skyldig att lämna kontrolluppgift och vad uppgift ska lämnas om.
Bestämmelsen om skatteberäkning inom familjen bör ändras för att även omfatta familjemedlemmar som inte är andelsägare utan enbart innehar rätten till utdelning.
Ställer sig i grunden positivt till de ambitioner som väglett utredningen, såsom föreslagna regelförenklingar. Hade dock velat se mer omfattande förbättringar för att gynna företagande.
Tar upp som jämförelse det tyska systemet där företag i ”Mittelstand” får göra avdrag på €500 000 vid överlåtande av företaget till närstående, och dryftar möjligheten att helt ta bort karenstiden vid försäljning av sina andelar.
Tar upp skattesystemets olikbehandling av finansiering med lånat respektive eget kapital.
Förordar införande av ”en-persons-bolag” som alternativ till aktiebolag och enskild firma.
Ställer sig inte bakom det ändrade närståendebegrepp som kommittén föreslår.
Anser att dagens system med schablonbelopp borde vara kvar och föreslår en egen modell med två regler, där den ena utgör dagens schablonregel med en höjning till 4 inkomstbasbelopp och den andra innebär att aktieutdelning beskattas som kapitalinkomst upp till samma nivå som man tar ut lön.
Föreslår att karenstiden ska börja löpa från det att den lagstiftning som kommittén föreslår träder i kraft.
Ser risker med att det uppstår gränsdragningsproblem avseende när beskattningen ska ske i olika situationer vad gäller personaloptioner.
Vill se översyn av reglerna om vinstandelslån, förmånsbeskattning respektive beskattning av styrelsearvoden.
Berör också frågorna om beskattning av enskilda näringsidkare.
Är positiva till att kapitalandelskravet och lönekravet slopas.
Framhåller att enskilda delägare kan uppleva att de föreslagna reglerna i vissa situationer inte är lika förmånliga som de nuvarande, bland annat att grundbeloppet ska fördelas proportionerligt mellan andelarna i de företag som delägare äger och att löneavdraget medför att delägaren inte får räkna in den egna lönen i löneunderlaget.
Påpekar att de upplevda försämringarna ska vägas mot de förenklingar och förbättringar som föreslaget i sin helhet medför.
Anser att en kodifiering av det utomstående ägandet på 30 procent är bra.
Påpekar att frågan om fastställelse av det sparade utdelningsutrymmet inte berörs i betänkandet, och anser att frågan behöver utredas närmare, liksom frågor om övergångsbestämmelser och om skattetillägg vid lämnande av oriktiga uppgifter om gränsbeloppet.
Välkomnar betänkandet och dess ambitioner att förenkla och förbättra dessa regler, men hade gärna sett mer ambitiösa förslag.
Avstyrker förslaget i kapitel 10.6 och delar inte utredningens uppfattning att delägare som externt finansierar sina dotterbolag via kapitaltillskott eller av utredningen likställd finansieringsform tar mindre risk än om dotterbolagen skulle skuldfinansieras.
Anser att förslagen som läggs fram i huvudsak utgör en rimlig avvägning mellan värdet av förenkling, möjlighet till automatisering och att begränsa otillbörlig inkomstomvandling.
Tillstyrker förslagen om grundbelopp och att slopa löneuttagskravet, men anser att det bör utredas hur ett krav på något löneuttag kan utformas.
Bedömer att fler ägare av kvalificerade aktier i fåmansföretag kommer kunna nyttja löneunderlag för beräkningen av gränsbelopp.
Anser att förslagen att avskaffa kapitalandelskravet och löneuttagskravet innebär att personer som förvärvat mindre ägarandelar genom personaloptioner ges förbättrade möjligheter att tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme.
Poängterar att avsaknaden av data gör viktiga utvärderingar av förändringar svårare.
Ser positivt på utredningens förslag och delar bedömningen att företagens administrativa börda kommer minska. Ser även positivt på att vissa förslag möjliggör en ökad grad av automatisering.
Stödjer förslaget om en gemensam beräkningsregel som förenklar, att tröskeleffekter minskar och att förslaget främjar fåmansföretag som anställer.
Anser att förslagen innebär förenklingar, men att kvalifikationsreglerna fortsatt är komplicerade och bör förtydligas och förenklas ytterligare i en kommande utredning.
Poängterar behovet av informationsinsatser och att beakta tiden det tar för företagen att sätta sig in i det nya regelverket.
Positiv till att användandet av personaloptioner blir mer attraktivt genom förslaget.
Önskar att förslaget görs om, eftersom löneavdraget innebär att många delägare i realiteten inte får något lönebaserat utrymme eller endast får ett mindre lönebaserat utrymme eftersom löneavdraget överstiger eller till stor del eliminerar delägarens del av löneunderlaget.
Remissyttrandet finns inte på regeringens webbplats.
