Helgens amerikanska och israeliska anfall mot Iran kom inte som en överraskning. USA:s successiva styrkeuppbyggnad i regionen talade för att en militär operation var i antågande. Krigets omfattning och utveckling kan dock komma att överraska eftersom ingen i dagsläget kan säga med säkerhet hur det kommer att sluta.
För Sveriges del kan krigföringen mot Iran och vedergällningen från regimen i Teheran mot länder i regionen som vi nu ser påverka svenska företag och svensk ekonomi genom ett antal direkta kanaler, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.
– Den tydligaste påverkan ser vi genom ökade transportkostnader och därmed fördyrad handel, i den mån frakt över Röda havet eller Persiska viken försvåras under en längre tid. Särskilt transport av energi, i form av exempelvis naturgas och olja, genom Hormuzsundet riskerar att drabbas av störningar, säger han.
Energi och inflation
Störningar i energileveranser kan leda till högre el- och energipriser i Europa och därmed också delvis i Sverige. Ett varaktigt högre oljepris riskerar att leda till ett ökat pristryck generellt och därmed till högre inflation. Det kan öka pressen på Riksbanken att tidigarelägga en eventuell räntehöjning. Men det finns också ett antal mer indirekta och svårbedömda effekter för Sverige, enligt Karl Ernlund.
– Den svenska kronan tenderar att tappa i värde i tider av oro, då kapital brukar flöda till större så kallade safe haven-valutor. Det understödjer å ena sidan svensk exportindustris konkurrenskraft på kort sikt, men leder också till ett högre inflationstryck när insatsvaror från utlandet blir dyrare, säger han.
Trög återhämtning kan påverkas
Den stora risken för svensk ekonomi på kort och medellång sikt handlar däremot om hur hushållen hanterar oron och instabiliteten i Mellanöstern och hur de ser på krigshandlingarna.
– Vi befinner oss mitt i en utdragen och förhållandevis trög återhämtning, som till stor del väntas drivas av ökad konsumtion och starkare inhemsk efterfrågan. Om hushållen blir försiktigare och håller hårdare i plånboken riskerar återhämtningen att pausas och försenas ytterligare, säger Karl Ernlund.
Det kan regeringen göra
För svenska företag kommer den dramatiska händelseutvecklingen i Iran och Mellanöstern som ännu en påminnelse om att geopolitiska risker och instabilitet är det nya normala. Att ha förmåga att stå emot, anpassa och återhämta sig – det som heter resiliens – är viktigt för alla företag, menar Karl Ernlund.
– Företagsklimatet påverkas av en alltmer oberäknelig omvärld, men det finns mycket som regering och riksdag kan göra för att ge våra företag bättre förutsättningar att stå emot sådan osäkerhet. Beroende på hur situationen utvecklar sig bör regeringen ha beredskap för att sänka elskatten i vårändringsbudgeten, säger han.
