Den amerikanska presidenten Donald Trump har inlett året med att skaka om försvarsalliansen Nato i sina grundvalar och försämra relationerna med USA:s allierade i Europa till en nivå där militära hot inte längre kunnat uteslutas, än mindre ett eskalerande handelskrig.
USA hotade med tilläggstullar
Grönland och Danmark har varit centrum för det diplomatiska dråpslaget från Vita huset, men även Sverige och svenska företag har direkt känt av följderna av att Trump anser att det autonoma danska territoriet Grönland ska vara en del av USA.
Efter att Sverige deltagit i militärövningen Arctic Endurance på Grönland och uttalat stöd för Danmarks territoriella integritet hotade Trump 17 januari med att införa tioprocentiga tullar på bland annat svenska varor från 1 februari. Tullar som sedan skulle höjas till 25 procent i juni, om inte USA så att säga fått Grönland då.
USA backar från tilläggstullar
Nu har förutsättningarna plötsligt ändrats igen. På World Economic Forums årliga möte i schweiziska Davos på onsdagen höll Trump ett tal där han sade att USA inte kommer att använda militära medel för att ta över Grönland, utan kallar till ”omedelbara förhandlingar”. Några timmar senare tillkännagav presidenten att de ytterligare tullar som skulle införas mot Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland 1 februari inte blir av. Detta efter att ett möte i Davos med Natos generalsekreterare Mark Rutte lett fram till ett ramverk för ett framtida avtal om Grönland och den arktiska regionen.
Ett nytt ramverk tar form?
I skrivande stund är det oklart vad ramverket som USA:s president hänvisar till består i. I ett uttalande från Vita husets talesperson Karoline Leavitt skulle det innebära att USA når samtliga strategiska mål gällande Grönland, till en låg kostnad och för all framtid, utan att ge närmare detaljer.
Minskad USA-export
Efter tullhotet 17 januari tog Kommerskollegium fram simuleringar av vilka effekterna skulle bli av tilläggstullar på 10 procent och 25 procent. Simuleringarna visar att den svenska exporten till USA skulle minska med 16 respektive 28 procent, jämfört med dagens tullnivå. Med de tullar som USA redan infört mot Sverige och EU väntas exporten till USA minska med cirka 6 procent på 3–5 års sikt, jämfört med tullnivåerna i slutet av 2024.
