I år utökades nedsättningen av arbetsgivaravgiften för de minsta företagen, det som kallas växa-stöd. Reglerna utökades från att omfatta den första anställda till de två första, och lönetaket höjdes från 25 000 kronor per månad till 35 000 kronor. Företagarna har efterlyst en utökning till de första fem anställda, men välkomnade detta som ett steg i rätt riktning.

Från 1 januari 2026 görs reglerna om igen, på så sätt att nedsättningen inte som i dag kommer att kunna anmälas i arbetsgivardeklarationen. I stället kommer arbetsgivaren behöva betala in full arbetsgivaravgift, och sedan begära återbetalning av det nedsatta beloppet från Skatteverket retroaktivt.

Ansöka om återbetalning av arbetsgivaravgift

Ansökan om återbetalning av arbetsgivaravgiften ska omfatta en period om en kalendermånad och ska lämnas elektroniskt i ett fastställt formulär, på Skatteverkets webbplats. Ansökan får tidigast lämnas in när avgifterna har redovisats i en arbetsgivardeklaration och måste ha lämnats in till Skatteverket inom ett år efter utgången av den kalendermånad som ansökan avser. Det är också viktigt att ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av arbetsgivaren eller den som är ombud eller annan behörig företrädare för arbetsgivaren.

Förändringen föranleds av att regelverket måste uppfylla krav i EU:s statsstödsregler. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter räknas som ett ”stöd av mindre betydelse” (de minimis-stöd).

– Från 1 januari 2026 måste medlemsstaterna se till att information om beviljat stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register, på nationell nivå eller unionsnivå. Kontrollen av att de takbelopp för stöd till enskilda företag som finns efterlevs ska bygga på informationen i det centrala registret. Skatteverket kommer alltså att från årsskiftet ha en skyldighet att registrera de stöd av mindre betydelse som Skatteverket beviljar – däribland växa-stödet, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Förhindra otillåtet statsstöd

Uppgifterna i arbetsgivardeklarationen, således även en begäran om nedsättning av avgifterna, fastställs och beslutet fattas direkt i samband med att deklarationen inkommer till Skatteverket. Regeringen anser att Skatteverkets möjligheter för övervakning och rapportering i samband med att växa-stöd beviljas kan vara otillräckliga i förhållande till de ovan beskrivna kraven i regelverken om stöd av mindre betydelse. Om reglerna om växa-stöd inte skulle följa kraven i EU:s statsstödsregler, riskerar beviljade nedsättningar av arbetsgivaravgifterna att anses utgöra otillåtet statsstöd – med konsekvensen att berörda företag i efterhand skulle behöva betala mellanskillnaden.

Regeringen tillstår i propositionen om den aktuella förändringen att ”berörda arbetsgivare kan få högre administrativa kostnader eftersom de kommer att behöva ansöka särskilt om återbetalning av avgifter vid sidan av arbetsgivardeklarationen”. Även Skatteverket kommer att få ökade administrationskostnader. Kraven på övervakning och rapportering enligt statsstödsreglerna innebär dock enligt regeringen ”att det är svårt att utforma ett system för växa-stödet som inte i någon utsträckning innebär att de administrativa kostnaderna ökar för arbetsgivare och den handläggande myndigheten”.

– Företagarna har riktat kritik mot denna ökade administrativa börda – men om detta krävs för att växa-stödet ska kunna fortsätta gälla, är det en anpassning berörda företag behöver göra, säger Patrick Krassén.

Skatteverket lägger upp information 

Vad innebär då detta för dig som företagare? När den ovan nämnda propositionen antagits av riksdagen, kommer Skatteverket att från årsskiftet lägga upp såväl information om det nya förfarandet som det elektroniska formulär som ska användas för att ansöka om återbetalning.

Företagarna fortsätter att arbeta för att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna fortsätter att utökas, särskilt för de minsta företagen.