Stig grävde guld i finalen

Stig Engström ambition att revolutionera grävmaskinsbranschen började redan i mitten av 1980-talet. Vid den tidpunkten var den unge Engström färdig med tekniskt gymnasium, lumpen och en reservofficersutbildning. Första jobbet blev hos ett mindre teknikföretag i Umeå.

- En septemberdag 1985 kom en uppfinnare och visade en prototyp av en så kallad tiltrotator, en vridande och tiltande skopa som gör grävmaskinen till en verktygsbärare. Sen dess har tiltrotatorn varit en del av mitt liv, berättar Stig.

En tiltrotator gör det möjligt att hänga på olika typer av verktyg på en grävmaskinsarm, exempelvis en skopa, en gripklo, ett skärblad eller en borste. Engcon erbjuder ett system av olika tillbehör som innebär att en grävmaskin kan ersätta flera andra maskiner på en arbetsplats. Men det skulle ta flera år och några olika anställningar innan Stig Engström var redo att omsätta sina planer i ett eget bolag. 1990 startade han Engcon AB i garaget i hembyn Lidsjöberg utanför Strömsund. Affärsidén var att vidareutveckla den tiltrotator som han sett fem år tidigare.

"Total katastrof"

- Jag började rita på egna djärva lösningar och skruvade ihop dem hemma i garaget. Jag fick väl ihop runt 25 enheter som jag lyckades sälja till lokala grävfirmor. Men de funkade inte och kunderna vägrade betala. Det var total katastrof.

Vad hände sedan?

- Runt julen 1992 var det tungt mentalt, jag fick problem med sömnen och kände att det här kommer inte att gå. Det gick fortsatt utför och sommaren 1993 var alla mina pengar slut, jag hade drivor av inkassokrav från leverantörer och kronofogden jagade mig.

Hur lyckades du överleva?

- Mitt privata startkapital på 480 000 kronor hade förbrukats vid den tidpunkten. Jag gick till bankerna men där var det tvärnobben. Det var Utvecklingsfonden (nuvarande Almi), Norrlandsfonden samt ägaren av industriområdet där vi nu har vår fabrik som räddade mig.

Stig Engström berättar att han fick låna totalt en miljon kronor och den första utbetalningen på 200 000 kronor kom i juli 1993.

- Då var jag bara timmar från konkurs. När jag ett år senare fick den sista utbetalningen av lånet var vi åter på grön kvist. Lånen gav mig möjlighet att ta ansvar för all skit som jag levererat ut, ta tillbaka leveranserna, bygga om och göra rätt.

Har du kvar några av dina missnöjda kunder från 1990-talet?

- Absolut, och de älskar mig. Jag har alltid varit fullständigt transparent och berättat allt för mina kunder. Det funkar.

Hur har de tuffa åren präglat dig?

- Jag har blivit ödmjuk inför allting. Jag tar inget för givet. Och vad folk än kommer och klagar på tänker jag ”det där är ju ingenting – jag har varit med om värre”. Det ger en mental trygghet. Jag har inte upplevt några företagsproblem under de senaste 20 åren som varit värre än i början av 1990-talet.

Berätta om din relation till Strömsund.
- Jag är född i en by som heter Lidsjöberg utanför Strömsund, och det är i den här bygden som jag har mitt hjärta. Varje gång jag kommer tillbaka till Strömsund blir jag påmind om hur mycket jag tycker om den här platsen. Det är enkelt att leva här, det är lugnt, alla känner alla och jag har nära till naturen.

I en tidigare intervju har du beskrivit börsintroduktionen av Engcon 2023 som ”slutet på min entreprenörsbana”. Det låter dramatiskt.

- Ja, men jag har ju dragit mig tillbaka. Skaparglädjen finns kvar, men den är inte lika vass som tidigare.  

Så du har inga nya projekt på gång?

- Jo, jag har saker på gång. Jag tror mycket på att utveckla biobränsle till en större energikälla än vad den är i dag. Och så jobbar jag en hel del med skogsutveckling. Jag jobbar också med produktutveckling i ett bolag som heter Drivex.

Det låter som att du fortfarande är en entreprenör.

- Okej, men jag är en ganska slö entreprenör. Jag har pengar, jag har möjligheter och makt. Det är inte alls samma sak som när jag sprang barfota hemma i garaget och kämpade mig igenom dagarna.

Vill du att din son ska ta över bolaget (och sonen kan till skillnad från Stig köra en grävmaskin)?

- Jag dödstädar kan man väl säga. Jag vill fokusera och lämna över ett så renodlat bolag som möjligt till grabben. Han kanske vill göra något annat i livet, han ska inte behöva ärva allt som jag har hittat på, konstaterar Stig Engström med ett leende

Vilka är för- och nackdelarna med att vara Strömsunds dominerande privata arbetsgivare?

- Jag behöver inte presentera vem jag är, och folk lyssnar väl i viss mån på vad jag säger. Men det finns också en hel del nackdelar. Vi är en stor arbetsgivare och med det följer ett stort samhällsansvar. Det förväntas att Engcon ska vara med på allting. Om något ska bekostas eller sponsras så hör de av sig till mig.

Det råder oro i världen med tullkaos, svag tillväxt och geopolitisk oro. Hur påverkar det Engcon?

- Vi väntar på att marknaden ska återhämta sig. Just nu producerar vi runt 100 tiltrotatorer per vecka här i Strömsund, men vi har kapacitet för det dubbla. Den amerikanska marknaden står för en liten del av vår export, det är Norden och Europa som är våra viktigaste marknader. Men snacket om Trumps tullar har spridit oro och pessimism. Det vilar en våt filt över hela världen just nu, säger Stig Engström, Årets Företagare i Sverige 2025.

Dina framgångar skapar möjligheter att påverka och delta i debatten. Är det något som lockar?

- Nja, jag brinner för vissa frågor. Jag har till exempel aldrig trott på att elektrifieringen ska lösa alla våra utmaningar.

- EU och vår egen regering har ju tramsat bort energifrågan. Röda och blå regeringar har agerat precis lika oförutsägbart. De har inte hållit fast vid några spelregler och då vågar ingen investera.

Stig Engström pekar på en lastbil som passerar på vägen utanför huvudkontoret och fortsätter:

- Det finns en övertro på att allt går att elektrifiera, men jag kommer aldrig att få uppleva en helt eldriven lastbil som klarar långväga transporter. Då är det bättre att vi satsar på förnyelsebara biobränslen med Norrland som bas.

Men nu låter du politiskt engagerad?

- Jag är i allra högsta grad engagerad i samhällsdebatten – men jag bygger hellre en biobränslefabrik än blir politiker.

Och när ska den här planen förverkligas?

- Jag lyssnar, jag förbereder men jag har inte tagit några beslut ännu.

Du har stora privata ägarintressen i skogen. Hur mycket äger du?

 Jag är antagligen Sveriges största privata skogsägare just nu med ett innehav på runt 30 000 hektar. (Reds kommentar: Det motsvarar ungefär 43 000 normalstora fotbollsplaner).

Varför är skogen en bra investering?

- Det känns bra att äga skog och det kommer att bli en bra investering på sikt. Det handlar inte bara om trädstammar, skogen kan binda koldioxid, den utgör basen för biobränslen och den erbjuder fina jaktmarker.

- Min skog ligger fjällnära och det innebär att den har bättre förutsättningar att växa än i södra Sverige och Europa där det kommer att bli för varmt.

Och vilka är dina råd till kommunpolitikerna i Strömsund?

- Kommunpolitikerna måste göra något åt det lokala företagsklimatet. Strömsunds kommun är snart på sista plats på Svenskt Näringslivs lista över kommunalt företagsklimat. En första åtgärd borde vara att se över den kommunala upphandlingen och lägga fler uppdrag till lokala företag. Det kan vara fastighetsskötsel eller kök på ett äldreboende. Det skulle betyda mycket för det lokala näringslivet – men det går trögt.