Det svenska totalförsvaret består av både militärt och civilt försvar. I det civila försvaret är företagen en avgörande del, eftersom en stor del av den samhällsviktiga verksamheten i dag drivs av privata aktörer – från energi och transporter till livsmedelsproduktion, logistik och digital infrastruktur.

När företagen fungerar fungerar också samhället.

Från kalla kriget till dagens säkerhetsläge. Under kalla kriget fanns ett omfattande system för att säkerställa produktion och leveranser i kris och krig. Ett exempel var så kallade K-företag krigsviktiga företag  som hade särskilda uppdrag för samhällets försörjning.

Efter kalla krigets slut monterades stora delar av totalförsvaret ned. Men 2015 beslutade regering och riksdag att återuppta uppbyggnaden av totalförsvaret. Sedan dess har arbetet intensifierats i takt med ett mer osäkert säkerhetspolitiskt läge i Europa.

I dag är utgångspunkten tydlig: ett starkt näringsliv är en förutsättning för ett robust samhälle. Företag levererar de varor och tjänster som krävs för att upprätthålla liv och hälsa vid kris eller krig och är därför en central del av Sveriges försörjningsberedskap.

Företagen är en del av Sveriges motståndskraft. När en kris inträffar är en av de viktigaste uppgifterna att hålla verksamheter igång. Erfarenheter från både pandemin och kriget i Ukraina visar hur avgörande fungerande leveranskedjor, produktion och service är för att samhället ska fortsätta fungera.

Det handlar inte bara om stora industriföretag eller infrastrukturföretag. Även små och medelstora företag är viktiga  både lokalt och nationellt.

Samtidigt har hotbilden förändrats. I dag handlar riskerna inte enbart om militära hot utan också om exempelvis:

  • cyberangrepp
  • industrispionage
  • underrättelseoperationer
  • sabotage
  • påverkanskampanjer och desinformation
  • störningar i globala leveranskedjor
  • handelskonflikter och ekonomisk påverkan

Företagens förmåga att hantera dessa risker påverkar direkt Sveriges samlade beredskap.

I dag bygger Sveriges totalförsvar i hög grad på samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. I många fall regleras företagens ansvar genom avtal, upphandlingar eller särskilda uppdrag kopplade till samhällsviktig verksamhet.

Samtidigt ökar behovet av att företag redan i fredstid arbetar mer systematiskt med beredskap, exempelvis genom att:

  • identifiera kritiska beroenden i verksamheten
  • säkerställa leveranser och lagerhållning
  • stärka cybersäkerheten
  • planera för störningar i leveranskedjor
  • öva krishantering och organisation

När varje företag stärker sin egen robusthet bidrar det också till att stärka samhällets motståndskraft.

Hos Företagarna arbetar vi tillsammans med våra lokala föreningar för att öka kunskapen om företagens roll i krisberedskap och totalförsvar. Genom möten, seminarier och dialog med företagare lyfter vi frågor om hur företag kan stärka sin egen beredskap och samtidigt bidra till ett mer robust samhälle.

Samtidigt följer vi utvecklingen på nationell nivå och driver på för att politiken ska skapa bättre förutsättningar för företagen att bidra till Sveriges försörjningsberedskap och resiliens.

Under Smålandslunchen deltog även Frida Pamliden, expert på totalförsvarsfrågor hos Svenskt Näringsliv, som delade viktiga perspektiv på hur näringslivet kan bidra till ett starkare totalförsvar.

Hur kan företag börja?

För många företag börjar arbetet med beredskap i det lilla – att förstå sin egen verksamhets roll och beroenden.

I anslutning till denna artikel har vi därför samlat tio frågor som företag kan ställa sig för att stärka sin egen beredskap och bidra till Sveriges totalförsvar. Se bild ovan.