Halva befolkningen – hela potentialen

Företagande är en av de viktigaste drivkrafterna för samhällsutveckling och innovation. I dag har Sverige 525 000 företagare som alla bidrar till ekonomisk tillväxt, sysselsättning och vår gemensamma välfärd. Andelen kvinnor som driver företag i Sverige utgör dock bara 29 procent. Bland de aktiebolag som har en omsättning om minst 500 000 kronor är bara 20 procent av företagsledarna kvinnor. Sedan 2019 har den andelen inte ökat mer än marginellt, med enbart två procentenheter.

Sverige ses i flera avseenden som ett av världens mest jämställda länder och hamnar högst i det europeiska jämställdhetsinstitutet årliga index. Men vad gäller företagande placerar sig Sverige tydligt under EU-snittet på 33 procent och hamnar i den europeiska bottenligan. Trots politiska insatser har andelen kvinnor som driver företag endast ökat marginellt.

Vi vet att företagande bidrar till fler arbetstillfällen, högre BNP och ökade skatteintäkter och har räknat på potentialen i att fler kvinnor startar företag. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Om andelen kvinnor som driver företag i Sverige ökar till EU-snittet skulle vi få drygt 34 500 nya företag som tillsammans skapar över 14 000 nya jobb.

Och om vi siktar dit vi borde vara, lite högre än genomsnittet, 37 procent, skulle vi få 69 000 nya företag och 28 000 nya jobb. Om vi har chans att hamna i nivå med Frankrike, Portugal och Österrike. Varför ska Sverige nöja sig med mindre?
Företagarna vill att entreprenörskap och företagande ska vara ett livsstilsval lika tillgängligt för alla oavsett kön och bakgrund. För Sveriges del är det således en lång resa kvar att nå samhällets fulla entreprenörskapspotential.

Berättelsen behöver därför stärkas – och skrivas om – så att kvinnor som driver företag ses som en viktig resurs för att stärka den svenska konkurrenskraften. De med störst talang eller mest uthållighet bör ges chansen att satsa på de områden där deras förmågor kommer till bäst användning. Ökad representation och diversifiering för också med sig ökad innovation och minskar risken för att kvinnor lämnar sektorer där de känner att de inte passar in.

Företagarnas bidrag är att i denna korta rapport lyfta 11 företagande kvinnor i 11 olika branscher och från 11 olika orter i landet. Detta för att det behövs en ökad kunskaps- och insiktshöjning rent generellt och för att bilden av den lyckade entreprenören behöver vidgas. Vi hoppas att du som läser bättre ska förstå de utmaningar och möjligheter som kvinnor möter inom sitt företagande men även vilka förslag till förbättringar de föreslår.

Företagarnas värsta hinder

Utgångspunkten är att det är relativt enkelt att starta företag i Sverige, men att det inte är lika lätt att få företag att växa då det finns gott om politiskt beslutade hinder i vägen för företagares jobb- och välfärdsskapande.

Bland de små och medelstora företagen är det idag, enligt Småföretagsbarometern 2025, 78 procent som ser ett tillväxthinder. Det största hindret är svag efterfrågan, följt av svårigheter att hitta lämplig arbetskraft, höga arbetskraftskostnader, politisk oförutsägbarhet, skatter samt lagar och myndighetsregler. Kvinnor och män ser överlag hindren på ett likartat sätt, kvinnor anger dock i något högre grad höga arbetskraftskostnader som ett hinder, medan män något oftare framhäver svag efterfrågan och svårigheter att hitta lämplig arbetskraft/personal.

Denna rapport sammanfattar vilka hinder som kvinnor som driver företag själva upplever som mest begränsande och vilka behov de har. Från Företagarnas sida lyfter vi fram reformförslag för att stärka företagsklimatet. I intervjuerna framträder en tydlig bild: Viljan att skapa jobb och utveckla verksamheter är stark, men företagarna hindras av strukturella problem och regelverk som inte är anpassade till små företags verklighet.

Bland bakomliggande hinder finns utbildningsval som får följdeffekter; redan i gymnasiet görs könsbundna val som leder till en segregerad arbetsmarknad. I topp bland branscher där kvinnor oftare driver företag än män finns hår- och skönhetsvård, övriga konsumenttjänster, hälsa och sjukvård samt utbildning, forskning och utveckling. Kvinnor är i dag oftare verksamma i branscher som i högre grad är konsumentnära, platsberoende, arbetsintensiva och har låga marginaler. De kan oftare ha andra målsättningar med företagandet utöver målet om att nå vinst. I högre grad kan de dessutom konkurrera med skattefinansierad kommunal verksamhet. Kvinnors företagande missgynnas därmed av att företagsamheten inom välfärdssektorerna ifrågasätts.

En viktig poäng med denna intervjustudie är just att visa på att kvinnor är verksamma i olika (alla) branscher och har liknande behov som vilken företagare som helst. Kvinnor sitter sannolikt på många ännu inte realiserade idéer som har potential att nå marknaden och bli en viktig resurs för att stärka den svenska konkurrenskraften.

De främsta hindren, som nämns i intervjuerna, rör regelbörda och administration, höga risker med att anställa, samt svårigheter att få finansiering. Därtill finns kompetens- och rekryteringsproblem, inte minst på landsbygden, där företag trots efterfrågan har svårt att hitta rätt personal.

Flera företagare pekar också på att företagare tar ett stort ansvar för jobb, människor och lokalsamhällen utan att det alltid möts av långsiktiga och förutsägbara politiska spelregler. Samtidigt hämmas också det framtida företagandet av brist på förebilder, nätverk och entreprenörskap i skolan, vilket gör att färre vågar ta steget att starta företag.

De intervjuade företagarna efterfrågar inga särlösningar eller bidrag. Fokus ligger i stället på rimliga, långsiktiga och förutsägbara villkor som gör det möjligt att ta ansvar, investera och växa.

Figur 1. Kvinnor som är företagsledare i svenska aktiebolag per bransch

Det är en utmaning att hålla koll på hundratals lagar och fortlöpande lagändringar. Att även små företag omfattas av samma regelverk som stora företag tycker jag är orimligt.

Administrativ börda för företagare

Företagarna genomför regelbundet undersökningar bland företagare där administration konsekvent pekas ut som ett av de största hindren för företagande.

I en enkät från juni 2022 utställd till företagare uppgav respondenterna att de i genomsnitt lägger cirka 8 timmar per vecka på administration kopplad till politiska och regulatoriska krav, exklusive intern administration. I tidigare mätningar har motsvarande tidsåtgång varit omkring 10 timmar per vecka.

Produktionen minskar med cirka 30 procent varje vinter på grund av att utvändig målning inte kan utföras, vilket leder till prisdumpning och hård konkurrens om de jobb som finns.

Rut och rot

Rut och rot-avdragen är skattereduktioner för arbetskostnaden vid köp av vissa tjänster till hemmet. Syftet är att minska svartarbete, öka arbetsutbudet och stimulera sysselsättningen. Rut-avdrag (Rengöring, underhåll och tvätt) infördes 2007 och omfattar hushållsnära tjänster som it-tjänster, städning, trädgårdsarbete och reparation av vitvaror.

Rot-avdrag (Reparation, ombyggnad och tillbyggnad) infördes 2008 och omfattar arbeten som att bygga om, bygga till, renovera och underhålla sin bostad.

Maxbeloppet för rut-avdraget uppgår till 50 procent av arbetskostnaden upp till 75 000 kronor per person och år, medan rot-avdraget uppgår till 30 procent av arbetskostnaden upp till 50 000 kronor per person och år.

Rut-avdraget är särskilt viktigt för kvinnors företagande. Rut-sektorn är i stor utsträckning kvinnodominerad och har bidragit till att möjliggöra för fler företagande kvinnor, samt skapa arbetstillfällen för kvinnor, många gånger med svagare förankring på arbetsmarknaden. Genom rut-avdraget kan dessutom framför allt kvinnor – som fortfarande utför merparten av det obetalda hemarbetet – frigöra tid för förvärvsarbete - eller företagande!

Det är viktigt att entreprenörskap och företagande lyfts i skolan, att Ung företagsamhet erbjuds på fler utbildningar och att förebilder synliggörs för att inspirera unga, särskilt tjejer.

Ung företagsamhet ger resultat

Forskning visar att deltagande i UF-företagande utvecklar elevers entreprenöriella kompetenser oavsett gymnasieprogram. Studier visar också att UF bidrar till minskad könsskillnad inom entreprenörskap och företagande. Resultaten visar dessutom att kvinnliga UF-elever upplever en signifikant större utveckling av sina entreprenöriella kompetenser jämfört med manliga UF-elever. Detta är särskilt betydelsefullt eftersom flera av de kompetenser som kvinnorna anser sig ha stärkt – såsom finansiell kunskap, förmågan att hantera osäkerhet och att bygga nätverk – ofta lyfts fram som centrala barriärer för kvinnors entreprenörskap. Dessa barriärer bidrar i sin tur till att kvinnor i lägre utsträckning än män väljer att starta företag. UF-företag är mer jämställda än företag inom näringslivet.

Under 2023 var andelen kvinnor/män som drev UF-företag på gymnasiet 47/53 procent. Andelen kvinnor som driver företag i Sverige är 29 procent, men tittar vi på alla nystartade företag under 2025 är siffran 33,6 procent.

Du måste både betala en vikarie för att utföra jobbet och stå för sjuklönekostnaderna. Det är särskilt kännbart i lågmarginalbranscher.

Sjuklönekostnader

Kvinnor driver oftare företag i branscher som är arbetsintensiva, med många anställda. Detta innebär att deras företag är särskilt känsliga för höga arbetsgivaravgifter, sjuklöneansvar och rigida arbetsmarknadsregler.

2010 infördes ett system med retroaktiv ersättning till arbetsgivare som har höga kostnader för sjuklön. Efter karensavdraget har arbetsgivaren ansvar för sjuklön de första två veckorna. Därefter tar Försäkringskassan över ansvaret för ekonomisk ersättning vid sjukfrånvaro.

För att lätta på kostnadsbördan särskilt för mindre företag gjordes ersättningen om 2015. Ersättningen beräknades enligt en trappmodell med ett tak på 250 000 kronor per arbetsgivare och år. Under pandemiåren 2020–2022 infördes tillfälliga höjningar i beräkningsgrunderna. Ersättningen avskaffades helt 2024 bland annat med hänvisning till att undvika missbruk och felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen och Riksrevisionen har dock funnit att avsiktligt uppgivna felaktiga ersättningsbelopp varit försumbart små.

Det är svårt att hitta kompetent personal, särskilt kockar, det är många som söker jobb bara för att kunna stämpla mellan säsonger.

Vägen till yrkesutbildning

I Sverige ges yrkesutbildning på gymnasienivå genom yrkesprogram, som antingen är skolförlagda med minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller som en lärlingsutbildning där mer än hälften av studietiden spenderas på en arbetsplats. För vuxna erbjuds motsvarande möjligheter inom kommunal vuxenutbildning (komvux). På eftergymnasial nivå finns Yrkeshögskolan (YH), vars utbildningar ska utformas i nära samarbete med näringslivet för att möta specifika och aktuella kompetensbehov. En central del av YH-modellen är Lärande i arbete (LIA), vilket innefattar en eller flera längre praktikperioder som är starkt integrerade i utbildningen. Hälften av de som haft en praktikplats på ett företag i form av LIA blir därefter anställda på företaget, visar siffror från MYH.10, 11 Lärlingssystemet, både i gymnasiet och komvux, bygger på ett utbildningskontrakt mellan elev, skola och arbetsplats.

Fler kvinnor borde också känna till möjligheten att ta över eller köpa ett befintligt företag som ett alternativ till att starta nytt.

Arbetsgivaravgifter

Kvinnor driver oftare företag i branscher som är arbetsintensiva, med många anställda. Detta innebär att deras företag är särskilt känsliga för höga arbetsgivaravgifter, sjuklöneansvar och rigida arbetsmarknadsregler.

Den som är arbetsgivare ska redovisa och betala arbetsgivaravgifter för ersättning för arbete på totalt 1 000 kronor eller mer under ett år till en person som har A-skatt. Full arbetsgivaravgift är 31,42 procent på den bruttolön och förmånsvärden som betalas ut.

Arbetsgivaravgifterna omfattar dessa avgifter:

• Sjukförsäkringsavgift; 3,55 procent
• Föräldraförsäkringsavgift: 2,00 procent
• Ålderspensionsavgift: 10,21 procent
• Efterlevandepensionsavgift: 0,30 procent
• Arbetsmarknadsavgift: 2,64 procent
• Arbetsskadeavgift: 0,10 procent
• Allmän löneavgift: 12,62 procent.

Jag har öppnat en ny klädbutik i Halmstad, och expansionen har finansierats helt med egna medel efter att bankerna varit ovilliga att låna ut pengar till oss som är verksamma inom detaljhandeln.

Detaljhandel

Handeln (detaljhandeln, partihandeln och motorhandeln) är Sveriges största näringslivsbransch. Detaljhandeln är den del av handeln som har flest anställda. Branschens företag säljer varor till konsument i fysiska butiker eller via nätet. En av fyra anställda i detaljhandeln är i åldern 16–24 år. Kedjorna står för en majoritet av butikerna inom detaljhandeln och utgör 63 procent av det totala antalet. Fysisk handel omfattar all handel som sker i permanenta butiker. Antalet butiker har blivit färre med åren och det totala butiksbeståndet har minskat med 11 procent under perioden 2017–2024. Vid slutet av 2023 var antalet butiker i Sverige 30 362. Klädhandeln utgör 12 procent av detaljhandeln med 3 593 butiker.

Det är svårt att få detaljerad och prisvärd rådgivning kring internationella momsfrågor, när de stora revisionsbyråerna tar höga arvoden och det saknas skräddarsydd hjälp för småföretag.

Svensk export

Sverige är ett litet och exportberoende land. Årligen exporteras varor och tjänster till ett värde av flera tusen miljarder kronor från Sverige, cirka 3 500 miljarder år 2024. En majoritet av varorna som exporteras hamnar i andra europeiska länder. Även icke-europeiska länder är dock viktiga handelspartners för Sverige, i synnerhet Norge och USA där Sverige årligen exporterar varor för över 200 miljarder kronor per år respektive över 186 miljarder konor per år.

Olika regeringar svarar inte upp emot och försöker underlätta för mig att vara jobbskapare. Om vi ska få ned arbetslösheten och få i gång ekonomin måste staten främja småföretagare.

LAS – lagen om anställningsskydd

Kvinnor driver oftare företag i branscher som är arbetsintensiva, med många anställda. Detta innebär att deras företag är särskilt känsliga för höga arbetsgivaravgifter, sjuklöneansvar och rigida arbetsmarknadsregler. I den del av svensk arbetsrätt som rör anställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare spelar Lagen om anställningsskydd, LAS, en betydande roll. Den reglerar bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. Lagen är semidispositiv och kan inskränkas genom kollektivavtalsskrivelser. Många företag väljer dock att avstå från att teckna kollektivavtal eller hängavtal. År 2024 saknade drygt 60 procent av företagen med 1–49 anställda sådana avtal. Bland de minsta arbetsgivarna, företag med 1–5 anställda, var kollektivavtalstäckningen 27 procent. Företag som inte har kollektivavtal eller hängavtal kan inte göra avsteg från lagen, utan måste tillämpa lagstiftningen fullt ut i frågor som berör anställningsskydd och arbetstid.

Vi har lyckats bättre i Storbritannien där vi fått genomföra en “service evaluation-studie” som underlag för upphandling. Det är något som saknas i Sverige. 

Reformförslag 10: Verka för frihandel, enklare internationella handelsregler och motverka överimplementering av EU-direktiv

Kommun, region, myndigheter och skattebetalare vinner på sund konkurrens. Offentlig upphandling omsätter över 1 000 miljarder kronor årligen och utgör en betydande marknad för företag i Sverige. Ändå står två av tre småföretag utanför upphandlingssystemet trots att småföretag är garanten för en ökad konkurrens och därmed viktiga aktörer för bättre affärer. För en mer småföretagarvänlig upphandling är det därför viktigt att det endast ställs relevanta och rimliga krav på företag som deltar i offentliga upphandlingar. Stora kontrakt behöver också delas upp och det behövs mötesplatser mellan företag, region, kommun och myndigheter. Det behövs bland annat för att stärka samarbetet och förbättra upphandlingsprocesserna samt för att möjliggöra för mer innovation.

I Finland görs offentlig upphandling transparent genom Hilma, en kostnadsfri plattform för annonsering och konkurrensutsättning, som ökar intresset hos anbudsgivare för offentlig upphandling. Detta är något för Sverige att ta efter. Upphandling bör även användas som ett strategiskt verktyg där upphandlingsunderlagen efterfrågar eller tillåter nya lösningar, funktionskrav i högre grad än färdiga produkter. Vad som ska uppnås är viktigare än hur. På så sätt kan vi främja mera innovation och på samma gång bättre möta samhällsutmaningar.

Att driva förskoleverksamhet innebär långsiktiga investeringar i lokaler, personal och kvalitet. När spelregler förändras över tid skapas osäkerhet som påverkar både utveckling och framtidsplanering.

Välfärdstjänster

Det är vanligare att kvinnor driver företag inom välfärdssektorer som varit och fortfarande är kvinnodominerade. Exempelvis drivs drygt 60 procent av företagen inom vård och omsorg av kvinnor liksom drygt hälften av företagen inom utbildningssektorn. Att säkra långsiktigt goda förutsättningar för välfärdsföretagare är därför särskilt avgörande för att stärka företagande kvinnor.

Sedan friskolereformen 1992, som gav vårdnadshavare rätt att välja fristående eller kommunal utbildning genom skolpengssystemet, har både antalet och andelen elever i friskolor ökat stadigt. I dag går 378 000 barn och elever i en fristående förskola eller skola. Det är 18 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor. I dag finns också elever i fristående verksamheter i alla landets kommuner. 23

För valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster gäller Lagen om valfrihetssystem (LOV) som trädde i kraft den 1 januari 2009. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården. Från 2010 gäller även LOV som ett frivilligt alternativ för Arbetsförmedlingen inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) skiljer sig från LOV, som båda reglerar hur offentlig sektor köper in tjänster, där LOU är huvudregeln för traditionell upphandling av en vinnare, medan LOV är en valfrihetsmodell för vård/omsorg där brukaren väljer mellan godkända utförare. Båda kräver annonsering och likabehandling.

Vid en sammanställning av de elva genomförda intervjuerna framträdde tydligt att flera återkommande hinder påverkar företagandet. För att fördjupa förståelsen valde vi därför att ställa en fråga till Företagarnas panel om vilken reform som anses vara viktigast för att stärka kvinnors företagande. Den fråga som panellisterna fick besvara var:

Figur 2. Vilken av följande reformer, riktad till alla företag, tror du skulle vara viktigast för att fler kvinnor ska vilja och kunna driva företag i Sverige?Bas: Samtliga företag, n=1249.

Resultatet visar ett tydligt mönster: Den enskilt viktigaste reformen, enligt drygt en tredjedel av de svarande, är att stärka entreprenörskap tidigt i skolan och lyfta fram fler förebilder. Detta upplevs som det mest avgörande för att i längden öka antalet kvinnor som både vill och vågar starta företag. Det handlar alltså om att bygga en bredare bas av potentiella kvinnliga företagare redan i unga år.

Den näst starkaste prioriteringen, på en fjärdedel av svaren, är att sänka arbetskraftskostnader och minska riskerna för arbetsgivare, till exempel arbetsgivaravgifter och sjuklöneansvar. Detta visar att många företagare ser ekonomiska risker, kostnader och administration som reella hinder – reformer här skulle snabbt kunna påverka möjligheten att driva företag. Vad gäller regelbördan och kapitalfrågan, hamnar de på en mellannivå, 12 respektive 11 procent. Dessa alternativ ses som ett hinder för vissa, och samspelar också med de öppna svarens vittnesmål om att kvinnor i praktiken uppges möta större utmaningar i finansieringsledet.

Kompetensförsörjning, annat och vet ej ligger betydligt lägre. De flesta företagare har en ganska klar bild av vilka reformer som skulle göra störst skillnad – och den breda majoriteten ser inte kompetensbrist som den centrala frågan i just detta sammanhang.

Vad gäller skillnader i svar mellan kvinnor och män kan noteras att kvinnor i högre grad prioriterar lägre kostnader och minskade risker för arbetsgivare, till exempel arbetsgivaravgifter och sjuklöneansvar, kvinnor 30 och män 23 procent. Kvinnor upplever i något högre grad att de vill ta ned de ekonomiska riskerna förknippade med att driva och växa företag.

Kvinnor värderar också tillgång till kapital nästan dubbelt så högt som män, kvinnor 16 respektive män 9 procent. Fler män är också osäkra, kvinnor har en mer definierad bild av vilka reformer som behövs.

Resultaten pekar mot behovet av en dubbel strategi, dels på lång sikt där det handlar om att bygga en större bas av potentiella kvinnliga företagare genom utbildning och förebilder. Dels på kort eller medellång sikt med fokus på att sänka trösklarna för att driva företag genom lägre kostnader, mindre administration och bättre ekonomiska villkor.

Från de öppna svarens mer detaljerade bild under kategorin “annat” har 6 procent av de svarande lyft fram en mer splittrad inställning till frågan om reformer för att öka kvinnors företagande i Sverige. Flera lyfter behovet av ett bättre socialt skyddsnät, anpassade trygghetssystem och stöd vid graviditet och föräldraledighet, samt förenklade upphandlingsregler och ökad öppenhet för privata aktörer inom vård och omsorg. Andra betonar vikten av attitydförändringar och att stärka kvinnors självförtroende. Samtidigt ifrågasätter några själva utgångspunkten för frågan, och menar att kön inte bör särskiljas, att kompetens är viktigare än kön, eller att det inte finns något egenvärde i att öka andelen företagande kvinnor. Det finns även röster som anser att strukturella och kulturella faktorer, snarare än politiska reformer, är avgörande.