Förra året började en ny arbetslivsorientering för elever i högstadiet märkas i liten skala. Under våren fick fem skolklasser i årskurs åtta i Upplands Väsby och Sundsvall möjlighet att jobba två timmar i veckan som en del av skolgången. Sedan dess har fler fått chansen.
Idén bakom satsningen är inspirerad av Danmark där så kallade fritidsjobb genomförts i utsatta områden. Den svenska satsningen kallas för Studiemotiverande Arbetslivsorientering, eller SAO-jobb. Syftet är att stärka studiemotivationen och ge tidig, verklig kontakt, med arbetslivet. Bakom satsningen står det ideella initiativet Nästa generation Sverige.
– SAO-jobb är en av de mest hoppfulla satsningar vi sett på länge för att bryta ungas utanförskap. Att i skolundervisningen ge unga riktig arbetslivserfarenhet, lön, ansvar och framtidstro är både klokt, evidensbaserat och efterlängtat, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning.
Nu har dock Svenskt Näringsliv, LO och PTK tagit fram ett centralt kollektivavtal för SAO-jobb. Enligt parterna säkerställer avtalet att ungdomarna möter engagerade arbetsgivare och får lika villkor oavsett bransch. Det ska enligt dem även underlätta för fler elever att ta del av SAO-jobb. Problemet är bara att kollektivavtalet riskerar att stänga ute många företag som annars skulle vilja delta i satsningen.
Sex av tio småföretag har inte kollektivavtal eftersom modellen inte alltid passar de mindre företagen. Det kräver både administration och förhandlingar som mindre arbetsgivare många gånger inte har kapacitet att hantera.
– Vill vi att SAO-jobben ska bli en nationell framgång på riktigt måste modellen fungera även för företag som har fem, tio eller tjugo anställda. Annars riskerar satsningen att förbli välmenande, men begränsad, säger Diana Vasiliou.
Det är i småföretag som många elever skulle kunna få den värdefulla kontakten med arbetslivet som är tanken med studiemotiverande arbetslivsorientering. Jobb finns i den lokala verkstaden, butiken, restaurangen eller hantverksfirman.
