Har du koll på de nya K-reglerna?

Vad som är att betrakta som god redovisningssed förändras i takt med att samhället utvecklas. Statliga Bokföringsnämnden (BFN) ansvarar för att de regelverk som bokföringsskyldiga företag måste tillämpa på bästa sätt återspeglar lagar, normer och vedertagen praxis.

Översyn av K-regelverken

Bokföringsnämnden delar in redovisningsreglerna för företag i fyra kategorier (K1–K4), enkelt uttryckt indelat efter företagsstorlek och hur den löpande bokföringen avslutas.

Under flera års tid har BKN arbetat med en större översyn av K-regelverken. Som en följd av den översynen fattade nämnden beslut i somras om nya och ändrade regler som påverkar många företag. De börjar gälla för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Det innebär att nystartade företag som har ett förlängt första räkenskapsår som avslutas 31 december 2026 eller senare kan behöva tillämpa de nya reglerna från start redan i år.

Nyheter för K2 och K3

Alla kategorier av redovisningsregler omfattas inte av ändringarna. K1 används av enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut och dessa påverkas inte. Det gör inte heller K4 som handlar om de regler som gäller för företag som upprättar en koncernredovisning enligt den internationella normgivningen IFRS och IAS.

De nu aktuella förändringarna gäller företag som tillämpar K2, årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) och K3, årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). K2 är ett förenklat regelverk som mindre företag i vissa fall kan välja att tillämpa i stället för K3, som är huvudregelverket för företag som ska upprätta årsredovisning och koncernredovisning.

Färre företag får tillämpa K2

En konkret förändring med de nya reglerna är att färre företag får tillämpa K2. Dessa ska i stället tillämpa K3.

Oavsett storlek på företaget ska K3 användas i företag som under räkenskapsåret:

• är bostadsrättsförening eller bostadsförening
• har eller har haft en eller flera filialer i utlandet
• har eller har haft direkta innehav av kryptotillgångar
• har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar (till exempel incitamentsprogram till anställda)
• har emitterat skuldebrev som kan regleras med eget kapitalinstrument eller liknande sammansatta instrument.

Skärpningen av regelverken betyder också att vissa företag som hittills kunnat tillämpa K2 inte kommer att kunna göra det, utan måste tillämpa K3. Det handlar om företag som genererar minst 75 procent av nettoomsättningen genom byggnader (exempelvis uthyrning av lokaler eller hotellrum) och företag som har en väsentlig uppskjuten skatteskuld. Detta berör dock inte företag som understiger gränsvärdena som gäller för revisionsplikt.

Ändringar i K3

Ändringarna i K3 handlar i huvudsak om att förtydliga regler, som de ovan nämnda kring vilka som inte får tillämpa K 2. Ett nytt kapitel har även tillförts K3 som innehåller särskilda regler som är anpassade för de behov som bostadsrättsföreningar har. I övrigt handlar ändringarna i K3 exempelvis om att mindre företag får rätta fel genom omräkning av den ingående balansen i stället för omräkning av jämförelsetalen och att reglerna om redovisning av tilläggsköpeskilling har skrivits om.

Bokföring – företaget minne

Det lönar sig att sätta sig in i förändringarna. Det går att likna bokföring vid ett företags minne. Ju mer ordning och reda det är i dess siffror om intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och eget kapital, desto skarpare är minnet. Det underlättar inte bara beslutsfattande och framtidsplanering i företaget utan skapar även förtroende hos finansiärer och minskar risken för otrevliga överraskningar i kontakten med myndigheter som Skatteverket.