Få företagare anser att det är en god idé att staten eller EU ska ge direkta ekonomiska stöd till enskilda företag av klimatskäl. Det visar resultatet från Företagarnas senaste panelundersökning. Endast en tredjedel tycker att det är bra med sådana stöd.
– Idén bakom riktade stöd för att åstadkomma klimatnytta bygger på föreställningen att staten vet bättre än marknaden vilka satsningar som bär sig och kan snabba på utvecklingen. Detta trots att det finns gott om exempel på industripolitiska misslyckanden, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.
Skepsisen till stöd för att utveckla företag och marknader ligger i linje med hur det brukar låta när företagare får ta ställning till sådana, oavsett anledning.
I en panelundersökning från i våras svarade 85 procent av företagen att de inte tagit del av någon offentlig företagsfrämjande insats under det senaste året. Det kan handla om till exempel statliga lån, regionalfondsstöd, industri- och klimatklivet, rådgivning eller liknande. Den vanligaste anledningen till det är att företagen helt enkelt inte anser att det varit aktuellt.
– Totalt satsas mer pengar på företagsstöd årligen i Sverige än på hela rättsväsendet, och risken för att pengar allokeras på ett osunt vis är uppenbar, säger Karl Ernlund.
Enligt Företagarna måste företag vara ekonomiskt hållbara för att kunna skapa klimatnytta. När staten försöker driva utveckling på marknaden genom att exempelvis ge stöd eller underlätta industrietableringar blir kalkylerna skeva, vilket både snedvrider konkurrensen och skapar förväntningar om mer stöd om satsningarna inte bär sig.
