Varje år delar staten ut mer pengar i olika företagsstöd än vad hela rättsväsendet kostar. Trots detta saknas både en samlad överblick och tydliga utvärderingar av om stöden skapar någon långsiktig nytta. Det är osund näringspolitik som måste ändras i grunden. Det skriver Företagarnas policychef Patrick Krassén och chefsekonom Johan Grip i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Företagarna menar att sund näringspolitik vore att skala ner företagsstöden och växla dem mot lägre kostnader, i form av sänkt bolagsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Skulle företagsstöden minskas med 35 miljarder kronor vore det möjligt att både sänka bolagsskatten till 18 procent och kraftigt lätta på arbetsgivaravgiften. 

Åtta av tio vill hellre se lägre kostnader

Det finns ett start stöd bland företagare för att växla stöd  mot lägre kostnader. Det visar en ny undersökning i Företagarnas panel. Åtta av tio vill hellre se lägre kostnader. Som en företagare uttrycker det i fritextsvaren: ”Jag bedriver en affärsverksamhet, jag vill inte bli daltad med!” 

Företagarnas undersökning: Sänkta företagsskatter viktigare än statsstöd

Uppskattningsvis uppgår företagsstöden årligen till mellan 50 och 100 miljarder kronor. Det går i dagsläget inte att få fram en exakt siffra på hur omfattande de är på grund av att stöden är utsmetade på många olika program, myndigheter och nivåer. Tillväxtanalys genomför för närvarande en granskning som kan bringa klarhet i detta.

Sund näringspolitik 

Ett aktuellt exempel som Patrick Krassén och Johan Grip nämner i debattartikeln är att regeringen i vårändringsbudgeten ökar anslaget till Klimatklivet och flyttar anslag för Klimatklivet till Industriklivet, för att kunna ge ett skräddarsytt miljardstöd stöd till Stegra (tidigare H2 Green Steel), vilket SvD skrivit om.

Det är enligt Företagarna dags att ändra på utgångspunkten så att det är nyttan med stöden som ska bevisas, inte tvärtom. Näringslivet utvecklas sundare när företag står för sina egna investeringar och det är därför dags för regeringen och Sverigedemokraterna att etablera en företagarlinje, som komplement till arbetslinjen. Det är inte en utgift för staten, det är en investering i Sverige som företagarland.