När kommer företagarvänliga reformer, Svantesson?
Under våren har Företagarna besökt borgerliga partiers kommundagar för att möta förtroendevalda. Med oss har vi haft vårt kontrakt för företagande. Det innehåller ett antal åtaganden för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges företagare. Såväl ministrar som kommunpolitiker har skrivit under. På så sätt påminner vi dem om att verka för ett företagsklimat i världsklass.
Goda intentioner räcker inte
I regeringsförklaringen finns högtidliga skrivningar om att ta ett helhetsgrepp för att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. I Tidöavtalet nämns bland annat att kompetensförsörjningen ska stärkas, administrativa kostnader minska och skatterna bli mer konkurrenskraftiga. Det ska bli lättare för företag att växa, anställa och attrahera kapital. Gott så, säger vi. Regeringen verkar vilja leverera på våra prioriterade områden, men tycks behöva hjälp på traven.
Finansminister Elisabeth Svantesson talar om vinter i svensk ekonomi, och visst är det främst i höstbudgetar som större förändringar ryms. Men bristen på reformvilja blir ändå tydlig när blotta 4 miljarder kronor avsätts för reformer i vårändringsbudgeten. Enligt Konjunkturinstitutet kunde regeringen lägga 50 miljarder på reformer under 2023. Det finns en hel del reformer som passar sparsamt sinnade, utan att vara inflationsdrivande; sänkta arbetsgivaravgifter är ett exempel. Eftersom våra medlemmar drabbas hårt av den ekonomiska snålblåsten hade vi gärna sett minskade kostnader för att anställa, i stället för den skattehöjarpolitik regeringen för när de avstod från att göra den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga permanent.
Varning för långbänk
Så vad kan vi egentligen räkna med framöver? Vågar man hoppas på en inkomstskattesänkning från Moderaterna? Striderna mellan SD och L om reduktionsplikten bådar inte gott. I veckan tillsatte regeringen en produktivitetskommission som ska ge svar på hur svensk tillväxt kan höjas. Lovande, kan man tycka, men uppdraget sträcker sig till oktober 2025. Med andra ord kommer förslagen inte hinna omsättas i ekonomisk-politiska reformer av den sittande regeringen.
Över lag är visionerna för “tillväxt och hushållsekonomi” i Tidöavtalet vaga. Och allt fler näringslivsaktörer riktar nu kritik mot regeringen. Initialt gick ifrågasättandet utifrån när de angelägna strukturreformerna kan förväntas komma till att nu fundera över om de kommer över huvud taget. Företagarnas vill se konkreta åtgärder för ett bättre företagsklimat. Det handlar om ett utbildningssystem som svarar mot arbetsmarknadens behov, en välfungerande och dynamisk arbetsmarknad och konkurrenskraftiga skatter. Satsningar på välfungerande infrastruktur och stabil fossilfri el till rimliga priser behövs också.
Avtal ska hållas
Dessa satsningar kräver, förutom en vision om hur Sverige bör se ut i framtiden, reformutrymme i kommande budgetar. Givet den skrala vårbudgeten, vilka andra åtgärder som främjar företagande kan förväntas på den politiska agendan? För att återkoppla till våra möten på partiernas kommundagar finns ett momentum för regelförenklingar. När Företagarna träffade energi- och näringsminister Ebba Busch på KD-dagarna lyfte hon att förenklingsutredningen är på gång att implementeras i så rask takt det bara går. Och statsminister Ulf Kristersson firade, med hjälp av Charlotte Perrelli, på Moderaternas Sverigemöte att danstillståndet avvecklas under året och ser gårdsförsäljningen som ett nästa steg. Förslaget har dock redan förkastats av socialministern Jakob Forssmed och ifrågasatts av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
Kontentan? Mycket snack, lite verkstad. Men flertalet nämnda ministrar har signerat vårt företagskontrakt där de förbinder de sig att i ord och handling verka för ett gott företagsklimat. Det är något vi definitivt har anledning att följa upp dem på.