På Öland är vattnet aldrig långt borta. Tyvärr inte torkan heller. Öns båda dominerande näringar, turism och jordbruk, är alla känsliga för störningar i vattentillgången. För turismen är somrarnas torka ett problem som sammanfaller med högsäsongen, när tusentals personer semestrar på Öland.

Som tur är finns det lösningar på vattenproblemet. På Wikegårds på norra Öland har man installerat ett eget vattenverk som renar och avsaltar havsvatten och ger dricksvatten med bra mineralvärden. På så vis sparar man på det värdefulla grundvattnet – men det är bara början.

− Vi har tre vattenstammar. En för dricksvatten, en för duschvatten och en för toalettvatten, vilket är rent havsvatten. Det är ju energikrävande att avsalta vatten så vi ska inte använda det för att spola i avlopp, säger Fredrik Fredriksson, vd på Wikegårds-Solsäkra Öland AB.

Eget dricksvatten

Christian Johansson är hållbarhetsstrateg på Wikegårds och van att gå i bräschen för grön omställning. Han har ett förflutet i vattenreningsverksamhet under nittiotalet. Själv bor han i ett passivhus och producerar egen el med en off-grid anläggning. Det är han som är hjärnan bakom vattenverket.

− Det svåra är inte att avsalta havsvatten, utan att göra det så att man får ner kloridvärdet samt att återmineralisera. Jag har byggt verket så att det ger ett mineralrikt vatten. Eftersom förbrukningen av dricksvatten är låg klarar man bättre av att mineralisera. Endast en liten del av allt vatten vi gör av med används som livsmedel, säger han.

På Wikegårds finns även en avloppsvåtmark som renar och tar hand om näringsämnena så att de inte läcker ut i Östersjön. Vattnet som tas från havet går tillbaka till havet i ett kretslopp.

Målet är klimatneutralitet

Vattenfrågan är inte den enda där Wikegårds ligger i framkant. Siktet är inställt på att bli den första helt klimatneutrala semesterbyn och campingen i Sverige. Redan i dag är en del av elen egenproducerad, men mer ska det bli genom satsning på småskalig vindkraft och fler solpaneler. Målet är att gästerna ska kunna lita på att inte bara själva vistelsen utan även deras resor till och från anläggningen är kompenserade genom den gröna överskottsenergi som produceras under lågsäsong. Då går elen tillbaka till nätet.

− Tänk vad bra att kunna säga ”bo hos oss så klimatkompenserar ni er semester”, säger Fredrik Fredriksson.

Återvinning på egna villkor

Återvinning och hushållande med resurser är ytterligare i grönt ben som verksamheten vilar på. Det finns ett återbruksrum där det går att låna överblivna grillar, tältpinnar och annat. I receptionen finns inte tryckta turistbroschyrer utan QR-koder som går till digitala versioner på nätet. Kompostpåsarna är utbytta mot mer miljövänliga hinkar som gästerna tömmer själva. Komposten som lagras blir sedan jordförbättringsmedel på fastighetens åkrar. Det mest slående är dock att det som källsorteras på Wikegårds inte samlas in av kommunen. För att undvika att något eldas upp har man slutit ett eget avtal med Stena för att säkerställa återvinning.

− Det var hårda förhandlingar med Miljö och hälsa i Borgholm, men nu har vi tillstånd att forsla bort återvinningen själva. Pappret vi återvinner blir till nytt papper, plats blir ny plast och så vidare, säger Fredrik Fredriksson.  

En gång campade en hållbarhetsstrateg från Västernorrland privat på Wikegårds. Det som skulle bli ett stopp över en natt blev till en vistelse under fem dagar för att studera verksamheten. En följd av det mötet blev att region Västerbotten kontaktade region Kalmar för att höra hur de använder sig av lärdomar från Wikegårds semesterby och camping. Så mycket kontakter är det dock inte tal om.

− Man blir ju sällan profet i sin egen hembygd, skrattar Fredrik Fredriksson.

Christian Johansson flikar in att om alla campingar skulle ta efter Wikegårds vattenlösning skulle det inte råda någon brist på färskvatten på Öland under somrarna, vilket de påtalat för kommunledningen i Borgholms kommun men bara upplevt svagt stöd.

− Christians kunskaper är för oss på Wikegårds guld värt för att nå målen säger Fredrik Fredriksson.

Allas lika värde är drivkraften

Vad driver då Fredrik Fredriksson och hans medarbetare till att ta extra kliv för att göra skillnad? Svaret kommer snabbt från både honom och Christian Johansson. Allas lika värde och viljan att ta ställning för det som är rätt. Samhällsengagemanget märks inte bara i miljöfrågor. Sedan tretton år tillbaka vajar regnbågsflaggan över Wikegårds och den har fått sällskap av den rödvita flaggan som är symbolen för motståndet mot Belarus (Vitryssland) diktator Lukasjenka.

− Man måste våga ta ställning. När vi hissade regnbågsflaggan såg vissa det som kontroversiellt, men det handlar ju om att vi vill välkomna alla. Vitryssland ligger inte långt från oss som bor vid Östersjön. Då kan vi inte vara tysta, säger Fredrik Fredriksson.

Christian Johansson fyller på med den helhetssyn som de båda delar.

− Satsningen på klimatfrågan är samma sak, om inte än viktigare då det handlar om vår fortsatta existens. Grunden till mänskliga rättigheter är ju nämligen rätten till rent vatten samt förutsättning för ett drägligt liv avslutar han.