headphones newspaper video-player
  • Företagarna
  • Regelbörda och byråkrati sätter stopp för värld...

Regelbörda och byråkrati sätter stopp för världens mest miljövänliga laxodling

I Sotenäs kommun, en liten kommun på västkusten, sker utveckling av världens mest miljövänliga laxodling. Under tre års tid har de drivna entreprenörerna bakom Smögenlax testat en landbaserad laxodling tillsammans med ledande forskare från såväl Göteborgs Universitet som Sveriges Lantbruksuniversitet. Alla tillstånd är på plats för detta miljöprojekt utom det sista, miljötillståndet.

När miljötillstånd söktes för en större industriell anläggning avslogs ansökan i början av april av Mark- och miljödomstolen. Anledningen var att det lilla utsläppet i havet ansågs kunna påverka satta miljömålen negativt. Detta trots att den totala utsläppsmängden och övriga miljövinster i och med avancerad reningsteknik resulterar i en bråkdel av utsläpp jämfört med norsk laxodling. Sverige importerar nästan all lax från Norge.

Värt att notera är att såväl Mark- och miljödomstolen, Länsstyrelsen som Havs- och vattenmyndigheten är mycket positiva till tekniken och odlingen "erbjuder en viktig möjlighet för utveckling av en mer miljövänlig odlingsteknik", vilket framkommer i domen. Tveksamheten rör utsläppet.

Domen är nu överklagad och inom två till tre månader kommer Mark- och miljööverdomstolen besluta om prövningstillstånd i nästa instans ges. Om inte,  står domen står fast och medför ett hårt slag mot svenskt vattenbruk och den innovation som svenska entreprenörer driver inom hållbar matproduktion.

Stor besvikelse över domen

Joel Oresten, en av grundarna till Smögenlax om domen:

− Detta är ett jätteavbräck. Smögenlax är ett miljöprojekt för att Sverige ska kunna äta hållbart producerad lax. Testanläggningen har visat positiva resultat, och inga utsläpp har hittills gjorts. Allt är på plats: teknik, mark, finansiär, politisk uppslutning och detaljplan. Bara miljötillstånd saknas för denna miljösatsning.


Professor Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Göteborg Universitet:

− Mark- och miljödomstolens beslut var en riktig besvikelse. Vi hade hoppats att man hade kunnat se till helheten i denna möjlighet till ökad närproducerad och hälsosam mat. Om domen står fast är jag rädd att Sverige kan ha fått ett prejudicerande fall som riskerar utvecklingen av svenskt vattenbruk som använder nya och mer hållbara tekniker, där det finns flera satsningar som ligger i startgroparna.

Mikael Erlandson, regionchef Företagarna Västra Götaland:

− Än en gång har drivna företagare och entreprenörer stött på svensk regelbörda och striktare regeltolkning än andra nordiska länder. Smögenlax har tekniken, kunskapen och just det som efterfrågas i miljödebatten för hållbar matproduktion, men ändå får de inte miljötillstånd. Ligger svensk lagstiftning så långt efter att den hindrar det verkliga miljöarbetet, som faktiskt gör skillnad för miljön?

Att importera den odlade fisk vi äter istället för att producera den själva innebär ju bara att vi exporterar miljöproblemen.
Kristina Snuttan Sundell, Göteborgs Universitet

Stöd från kommunen och politiker

Kommunen har ställt sig bakom Smögenlax ansökan och gett sitt positiva yttrande till satsningen. Alla tillstånd som behövs av kommunen är beviljade.

Flera riksdagspolitiker och EU-politiker från olika partier har besökt anläggningen och uttryckt sitt stöd.

Smögenlax – entreprenörer med miljö som drivkraft

Smögenlax startades av fyra entreprenörer med stor samlad bakgrund från den marina industrin i Sotenäs och återvinning. Den starka gemensamma drivkraften gällande miljö- och hållbarhet förde dem samman och blev starten för ett första bolag, Renahav i Sotenäs år 2013. Renahav är en biogas- och reningsanläggning som renar utsläppsvatten från de lokala fiskförädlingsindustrierna.

För fyra år sen väcktes idén till Smögenlax, en miljösatsning inom laxodling. Grundidén är att bidra med ett långt mer hållbart alternativ än den lax som vi Sverige importerar idag, vilket är traditionell norsk odlingen i öppna kassar i havet. Produktionen skulle bli en del av den cirkulära ekonomi som byggs upp runt den marina industrin i Sotenäs där avfallsprodukter förädlas och återvinns.

Landbaserad laxodling - hållbar matproduktion i framkant

Smögenlax odling sker i bassänger på land med avancerad vattenrening till skillnad från odling i öppet hav. Ingen annan odling i världen har visat mindre miljöpåverkan och tekniken är i absoluta framkant. Ett avslag innebär att Sverige fortsätter importera norsk lax odlad i kasse, en odlingsform med stor miljöpåverkan och därmed tappar en möjlighet att bli världsledare inom denna framtidsodling av lax.

Claes Lundberg, en av grundarna berättar om de många fördelarna:

− Vattnet är i ett princip slutet system, en så kallad RAS-odling (Recirculating Aquaculture System). Detta gör att man har kontroll på vattenkvaliteten på ett sätt som inte öppna odlingar i havet har. Detta medför låg dödlighet på fisken, låg risk för sjukdomar och en vaccinfri odling.

Utsläppen är extremt låga genom en biologisk rening. En reningsprocess som traditionell odling inte har kontroll över alls. Slammet från reningen kommer att återvinnas i en biogasanläggning som just nu byggs. Målet är en 100 % utsläppsfri anläggning, och vägen dit är små utsläpp i en uppstartsfas.

Kristina Snuttan Sundell, professor Göteborgs universitet fortsätter:

− Hållbar och bra matproduktion måste öka i takt med vår växande befolkning. Fiskodlingar har länge varit ett sätt för detta. Forskningsvärlden anser att landbaserade odlingarna med RAS-teknik är ett av de bästa sätten att göra produktionen bättre och mer hållbar. Smögenlax ligger i den absoluta forskningsfronten för RAS-teknik i saltvatten och kalla temperaturer. Nästa steg är att testa i större skala.

Kristina Snuttan Sundell berättar vidare att odlad lax i slutna system ökar välmåendet för fisken. Slutna system är en förutsättning för att kunna kontrollera, mäta och påverka fiskens miljö.

Joel Oresten förklarar att odlingen kan minska de totala utsläppen till hav och luft med: 360 ton kväve, 22 ton fosfor, stor mängd syreförbrukande ämnen (detta mäts inte ens i norska öppna kassodlingar) och 5000 ton CO2 jämfört med en traditionell kassodling i Norge.

Sist men inte minst, Claes Lundberg berättar att laxen ska även smaka mycket bättre än traditionellt odlad lax. Det tyckte i alla fall kockarna i ”Årets kock” i höstas, som fick prova lax från testanläggningen.

Smögenlax bidrar till en hållbar livsmedelsproduktion i enlighet med riktlinjer och mål

Idag ska livsmedelsproduktion var socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar och just det bidrar Smögenlax med:

  • Restprodukterna tas tillvara och förädlas till fossilfri energi och KRAV-märkt gödning i en biogasanläggning.
  • Projektet bidrar till hållbar landsbygdsutveckling, som kommer att kunna innebära runt 100 nya arbetstillfällen i Sotenäs.
  • Färre transporter till fiskindustrierna då Smögenlax bara ligger ett stenkast bort. Idag importeras fisken med lastbil från t ex Norge.
  • Smögenlax är en del av den cirkulära ekonomi som byggs upp kring den marina industrin i Sotenäs och där man tar till vara på rest- och avfallsprodukter.

Lösningar och annan tolkning av lagar i våra nordiska grannländer

Claes Lundberg på Smögenlax berättar att Danmark har tagit beslut om att främja ett hållbart vattenbruk och landbaserade odlingar. Därför har en anpassning av utsläpp gjorts som är kopplade till utvecklingen av dessa. En kvot för utsläpp av framförallt kväve har reserverats till nya anläggningar. Ett liknande beslut skulle behövas i Sverige för att främja utvecklingen på området.

Vidare har en laxodling i Norge, bara nio mil från Smögenlax, fått tillstånd med mycket rymliga utsläppskrav, exempelvis ca tio gånger högre utsläpp av kväve per producerat kilo lax än Smögenlax sökta anläggning.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD