I veckan har det rödgröna styret i Göteborgs stad presenterat budgeten för 2026. Som nyhetssajten Upphandling 24 uppmärksammat innehåller den ett uppdrag till inköps- och upphandlingsnämnden om att hitta metoder ”som innebär att Göteborgs stad kan testa krav på kollektivavtal inom lokalvård”. I samma uppdrag skriver partierna att nämnden ska utgå från gällande rättsläge. Vad som inte nämns är att kommunen redan har testat krav på kollektivavtal i upphandling. Det ledde till att den klandrades av Konkurrensverket, som kunde konstatera att Göteborgs stad därigenom bröt mot lagen. Gällande rättsläge är alltså kristallklart.
– Det är anmärkningsvärt att Göteborgs stad tycks vilja fortsätta agera i strid med lagen. Att ställa krav på kollektivavtalsanslutning i offentlig upphandling står i direkt konflikt med upphandlingslagstiftningen, säger Magnus Johansson, Företagarnas expert på offentlig upphandling.
Strider mot LOU
Det var i fjol som Företagna anmälde Göteborgs stad till Konkurrensverket för att inte följda de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Anledningen var att stadsfastighetsförvaltningen ställt krav på kollektivavtal för att få lämna anbud i en upphandling av belysningsarbete, invändig målning och mattbyte i en skola. Det beräknade kontraktsvärdet uppgick till två miljoner kronor. Med andra ord ett jobb som många småföretag skulle kunna utföra. Men sex av tio sådana företag har inte kollektivavtal.
I februari konstaterade Konkurrensverket att Göteborgs stads krav stred mot proportionalitetsprincipen och mot principerna om icke-diskriminering och likabehandling. Därför hade kommunen agerat i strid med 19 kap. 2 § LOU genom att i upphandlingen ställa krav på att leverantören ska ha tecknat kollektivavtal.
– Den som upphandlar måste precis som alla andra följa gällande lagar och regler. Annars riskerar förtroendet för den offentliga förvaltningen att urholkas, säger Magnus Johansson.
