På tisdagen meddelade EU-domstolen att delar av minimilönedirektivet från 2022 överskrider gränsen för vad EU har rätt att säga till om gällande lönesättning i medlemsländerna. Det handlar dels om skrivningar om kriterier för hur EU-länder som tillämpar lagstadgad minimilön ska fastställa och uppdatera dem, dels om hur indexering av minimilöner får göras. Dessa delar av direktivet har nu ogiltigförklarats. Samtidigt konstaterar EU-domstolen att direktivet om minimilöner antagits på korrekt sätt och att det inte finns någon grund för att ogiltigförklara det i sin helhet.
Gränsen för EU:s kompetens
Det var i januari 2023 som den danska regeringen väckte ogiltighetstalan mot minimilönedirektivet, med motiveringen att den handlar om frågor som EU inte har lagstiftningskompetens över. Sveriges regering anslöt sig sedan till den danska ståndpunkten, att få saken prövad i EU-domstolen.
Företagarna hade helst sett att minimilönedirektivet ogiltighetsförklarats, men välkomnar ändå att domen från EU-domstolen klargör att det finns gränser som inte får överskridas.
– Det är positivt att EU inte direkt ska lägga sig i vår lönebildning. Men EU-domstolens beslut om att EU kan sätta ramar på arbetsmarknaden är en farlig väg att gå, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas arbetsrättsexpert.
Värna den nationella nivån
Företagarna har allt sedan den sociala pelaren antogs på EU-toppmötet i Göteborg 2017 varit kritiska till att ge EU större makt och inflytande över frågor som rör socialpolitik och arbetsmarknad. Regleringar av löner, försäkringar, föräldraledighet och sjukledighet och liknande frågor sköts bäst på nationell nivå.
– EU-domslutet stänger inte helt dörren till att Bryssel ska bestämma över svensk arbetsmarknad. Det gör mig genuint orolig. Här ska kollektivavtal bestämmas av arbetsmarknadens parter. Det har varit i stort en bra modell för hela arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.
