podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Hård press på den svenska modellen

Publicerad 27 nov 2021
Partsmodellen på arbetsmarknaden måste bli mer flexibel och kunna hantera utvecklingen i EU, menar Lise-Lotte Argulander.
Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Olrat/Shutterstock.com

Den svenska arbetsmarknadsmodellen är en udda fågel i EU-kretsen av länder, där 21 av 27 har lagstadgade minimilöner. Unionen sätter nu ökad press på Sverige att anpassa sig till en framväxande europeisk arbetsmarknadsmodell med en rad direktiv inom den så kallade sociala pelaren.

På torsdagen röstade Europaparlamentet för att inleda en så kallad trepartsförhandling mellan parlamentet, rådet och kommissionen om direktivet om minimilöner. EU-parlamentariker från Sverige och Danmark försökte förgäves få till en ny behandling i parlamentet för att mildra förslaget.

Siffersatta minimilöner

Det var i fjol som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gjorde det till en av hennes högsta prioriteringar att införa tillräckliga minimilöner i EU. Arbetsmarknadsutskottet i Europaparlamentet har sedan gått ännu längre och föreslår att minimilönen ska vara 50 procent av medianlönen och 60 procent av snittlönen i varje medlemsland.

− Farhågan från svenskt håll är att det här kommer att minska incitamenten att gå med i facket och att det gör att svenska kollektivavtal kan hamna i EU-domstolen, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.Lise-Lotte liten.png

Hur mår den svenska modellen?

Samma dag som Europaparlamentet röstade om minimilönerna i Strasbourg höll näringslivets forskningsinstitut Ratio en konferens i Stockholm om den svenska modellens framtid, apropå lanseringen av en bok med samma namn av forskare på Ratio, som diskuterar vad aktuell forskning har att säga på området.

Lise-Lotte Argulander deltog i ett av panelsamtalen under konferensen, tillsammans med Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad och Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Hur mår den svenska modellen? var temat för panelsamtalet och Lise-Lotte besvarade den med en fråga: ”För vem?”.

− För de som finns i den svenska modellen och som upprätthåller den tror jag nog att den funkar väldigt bra och är bra för dem, men vi har ju faktiskt en stor mängd företag som står utanför den här modellen, sade hon.

För stelbent för de små

I de små och medelstora företagen, de med upp till 49 anställda, är det bara 38 procent som har kollektivavtal eller hängavtal. De står utanför partsmodellen och måste förhålla sig till lagstiftningen som ger ramarna. Dessutom ökar antalet företag som tecknar hängavtal, det vill säga att man inte är med i en arbetsgivarorganisation utan kommer överens med den fackliga parten om att ett kollektivavtal ska gälla på arbetsplatsen.

− Den modell vi har tar inte hänsyn till allting som ett litet och växande företag behöver. Ett litet och växande företag behöver större flexibilitet, sade Lise-Lotte Argulander.

Flexibilitet behövs inom kostnader för att anställa och löneutvecklingen och den behövs inom organisationen, det vill säga hur man formerar ett företag så att det kan växa.

Under panelsamtalet lyfte Lise-Lotte Argulander även fram utmaningarna med den mycket kostsamma omställningsmodellen som parterna kommit överens om och beställt lagstiftning på. Den kostar initialt många miljarder kronor, men är bara öppen för dem som redan har ett jobb, inte de för de som behöver komma in på arbetsmarknaden. Därtill hotar EU:s allt mer omfattande direktiv inom arbetsmarknadsområdet att undergräva partsmodellen.

− Jag säger inte att vi ska skrota den svenska modellen, jag säger bara att den behöver utvecklas och bli mer flexibel, mer attraktiv för de mindre företagen, sade hon.

Press från två håll

Det finns i dag ungefär 700 kollektivavtal och många tusen lokala avtal. Trots det är det många små företag som inte känner sig hemma i de villkor som parterna förhandlat fram. De tar helt enkelt inte hänsyn till de villkor som gäller i den egna verksamheten.

Panelen avslutades med en fråga om vad som är viktigt att tänka på de kommande 15 åren inom den svenska modellen. Lise-Lotte gav en passning till arbetsmarknadens parter.

− Parterna behöver titta på det nya som kommer: egenanställda, gig- och plattformsekonomin. Unga människor i dag vill vara både anställda och driva företag och hoppa in och ut mellan de rollerna. Då kanske inte en tillsvidareanställning är det som man mest av allt vill ha, sade hon.

För att summera pressas den svenska modellen från två håll. Dels genom minskad anslutningsgrad på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan och genom sjunkande kollektivavtalsanslutningsgrad. Dels genom att EU pressar på för att driva igenom direktiv på arbetsmarknadsområdet, såsom minimilöner, lönetransparens, utstationering, arbetsbalans och samordnade socialförsäkringar, för att nämna några.  

Fler nyheter från Företagarna