Villkoren för små och medelstora företag att växa och anställa ska förbättras. Så står det i Tidöavtalet, som är grunden för regeringens politik och samarbetet med SD. Tyvärr har regeringen på sistone snarare agerat på motsatt sätt.

Den nedsättning av arbetsgivaravgiften för de första två anställda (så kallat växa-stöd) som har funnits sedan pandemiåren, begränsades vid årsskiftet till att bara gälla en anställd. I ett slag blev det dyrare för de minsta företagen att anställa fler.

Höjd arbetsgivaravgift för unga 

Den 1 april kommer nästa kalldusch för små och medelstora företag. Arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år höjs då med nästan tolv procentenheter. Det är synnerligen dålig timing; i många branscher som anställer unga ser man nu ökande kostnader på flera sätt, till exempel för hyra, el och räntor. På detta läggs alltså ökade arbetskraftskostnader med uppemot tio miljarder kronor. För en småföretagare med ett par yngre anställda kan det handla om åtskilliga tusenlappar mer i månaden, vilket blir extra kännbart när ekonomin redan går trögt. Följden blir risk för ökad arbetslöshet bland ungdomar – i ett läge där Sveriges arbetslöshet redan är den femte högsta i EU.

Arbetsgivaravgifter: Rapporten Vad får jag för pengarna? 

Även Sveriges nivå på arbetsgivaravgift ligger högt internationellt: 31,42 procent, att jämföra med genomsnittet i Europa, på drygt 20 procent. 2022 drog staten in 670 miljarder kronor i arbetsgivaravgifter – mer än någonsin tidigare, och som jämförelse mer än 100 miljarder mer än momsen. På papperet ska arbetsgivaravgifterna finansiera socialförsäkringar, men som Företagarna visade i rapporten ”Vad får jag för pengarna?” är hälften av arbetsgivaravgiften ren skatt. Det belastar anställdas lön, och är dessutom en dold beskattning, eftersom det ofta inte syns i lönebeskedet. Redan innan ens kommunala och statliga inkomstskatt dras har vanliga löntagare således betalat många tusenlappar i skatt. Arbetsgivaravgiften gör det dyrare att anställa och hämmar därför företagens möjlighet att växa. Och det är inte bara företagen som drabbas. Även anställda i offentlig sektor betalar de höga arbetsgivaravgifterna, vilket försvagar kommunernas ekonomi.

Sänkta arbetsgivaravgifter är inflationsdämpande 

Den skenande inflationen är ett ytterligare skäl att försöka sänka kostnaderna på de sätt det går. Konjunkturinstitutet konstaterade i en rapport i november ifjol att sänkta arbetsgivaravgifter – liksom sänkt elskatt – skulle dämpa inflationstrycket.

De ekonomiska skälen att sänka arbetsgivaravgifterna är alltså många. När dessa skäl samspelar väl med regeringens uttalade politiska ambition, är det svårt att se anledningen till att regeringen inte agerar. I den stundande vårändringsbudgeten kan regeringen leva upp till sina ambitioner. Låt den 1 april fortsätta vara känd som en dag för dåliga skämt, och inte för höjda skatter och ökad arbetslöshet.