Regeringen reviderar upp prognosen över arbetslösheten något jämfört med antagandena i budgetpropositionen i höstas. Den skriver även ner tillväxttakten. Det berättade finansminister Elisabeth Svantesson när hon på onsdagen presenterade Finansdepartementets nya prognos för den ekonomiska utvecklingen.

− Vi ser fortsatt en lågkonjunktur under hela 2024 och även under 2025, men också att konjunkturen vänder under 2025. Vilket känns positivt. Vi ser ljusningen under 2025, sade finansministern under pressträffen.

Ett annat sätt att beskriva det är att hushållens konsumtion väntas vara låg under början av 2024, men återhämta sig gradvis i takt med att inflationen går ned och inkomsterna stiger. Sammantaget bedömer Finansdepartementet att Sveriges BNP minskar med 0,5 procent i år och ökar med 0,6 procent 2024.

Vad händer med inflationen och räntan?

Brist på reformer tynger utvecklingen

Enligt finansministern är statsbudgeten avpassad och anpassad för det ekonomiska läge Sverige befinner sig i, men enligt Företagarna saknar den tillväxtfrämjande strukturreformer. Det ökar behovet av finanspolitiska reformer i vår.

− Det är glädjande att även finansministern ser ljuset i tunneln, men regeringen behöver inte vänta med att föra en tillväxtfrämjande finanspolitik. Goda reformer kan och bör prioriteras redan i vårändringsbudgeten, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.

Inget elprisstöd 2024 – tack och lov

Upplagt för en win-win

Prognoser och scenarion innehåller per definition osäkerhet, eftersom de siar om framtiden, men en risk som Elisabeth Svantesson särskilt lyfte under presentationen av Finansdepartementets prognos är att inflationen dröjer sig kvar längre, till exempel genom högre elpriser, och bidrar till djupare lågkonjunktur och högre arbetslöshet. Den risken går dock att minska med klok finanspolitik.

− Sänkt elskatt och sänkta arbetsgivaravgifter är inte bara strukturellt riktiga skattesänkningar, de bidrar även till att sänka inflationstrycket, en så kallad win-win, säger Johan Grip.

Konkurserna ökar

Både varsel och konkurser har ökat, om än hittills beskedligt. Men allt talar för att de kommer att öka under 2024.

− Det ser helt enkelt inte lika just ut för landets småföretagare som brottas med höga kostnader och en fallande efterfrågan. Krympande marginaler har resulterat i den största lönsamhetsförsämringen sedan 90-talskrisen. Den är nu till och med djupare än den var under 90-talskrisen. Det är ett rekord som borde mana till oro, säger Johan Grip.