Slutet gott, allting gott?

Erik Östman är näringspolitisk expert inom regelförenkling och lokalt företagsklimat på Företagarna. Han har själv en bakgrund som kommunpolitiker och därmed god inblick i hur en kommuns inre liv ser ut. Erik är inte förvånad över de problem som Josefiné Glarke råkat ut för.  

Läs även: Alsike-salongen fastnade i kommunens klor.

− Det är tyvärr inte ovanligt att företagare måste tampas med kommuner som gör det onödigt krångligt för dem. I det här fallet tycker jag att politikerna i Knivsta ändå agerade föredömligt som löste ut knuten, säger han.  

Rim och reson  

Det är i Plan- och bygglagen som reglerna för detaljplaner finns. Planerna styr vad som får byggas i ett område och det är i dem som det framgår vilken sorts verksamhet som ska få finnas i ett område. En detaljplan är juridiskt bindande, men enligt Erik behöver det inte betyda att kommunens förvaltning måste skärskåda företag på den detaljnivå som Glarke nails and lashes upplevt.  

− Jag förstår att tjänstemän inte vill göra fel, men samtidigt måste det finnas rim och reson i tolkningarna. Det blir snudd på paragrafrytteri när man vrider och vänder på vad som egentligen räknas som hantverk, säger han.  

Politiken måste leda 

Den aktuella detaljplanen i det område där Josefiné Glarke driver sitt företag är från 2008. Det kan hinna hända mycket i ett område på femton år. Samtidigt är det förenat med långa ledtider och stora kostnader att göra en ny plan. Om förvaltningen i en kommun signalerar att handläggarna har svårt att få ihop kartan och verkligheten är det enligt Erik viktigt att den politiska styrningen blir tydligare.  

− Alla kommuner säger att de vill ha ett bra företagsklimat. I praktiken är det inte alltid så, eftersom man inte går till botten med problem och brister. Jag vill inte peka ut Knivsta, men jag skulle säga att det är viktigt att politiken är extra tydlig med vad man förväntar sig av tjänstemännen för att problem inte ska uppstå, säger han.