Alsike-salongen fastnade i kommunens klor

Läs även: Slutet gott, allting gott?
Knivsta-företagaren Josefiné Glarke driver salongen Glarke nails and lashes. Dessutom tar hon stora och små uppdrag som florist. Sedan ett år tillbaka hyr Josefiné en lokal i Alsike. Dit kommer en strid ström av kunder för att göra naglarna, fixa ögonbryn och fransar eller köpa någon annan av de tjänster som salongen erbjuder, till exempel finelinetatueringar.
I lokalen fanns tidigare ett showroom för ett snickeri. När det gick i konkurs och lokalen blev ledig hade Josefiné inte en tanke på att det skulle kunna bli problem att driva salong där. Men det blev det. Sedan i våras har hon svävat i ovisshet om hon får vara kvar i lokalen och i stället för att utveckla verksamheten har hon behövt oroa sig för vad kommunen kommer att göra härnäst.
Vem är hantverkare?
Problemen började i mars när hyresvärden berättade för henne att kommunen ifrågasatte om hennes verksamhet var förenlig med detaljplanen för området.
− Kommunen menade att jag inte utförde hantverk. Enligt detaljplanen ska verksamheten i området omfattas av handel, hantverk och restaurang. Låt gå för att kommungubbarna inte vet vad en nagelsalong är, men floristyrket borde de i alla fall känna till, säger hon.
Under våren tog Josefiné och hyresvärden fram information till kommunen som stödjer att hennes verksamhet visst kan sägas falla inom ramarna för hantverk. Till saken hör att det går att ta gesäll- och mästarbrev i både floristyrket och som nagelterapeut.
− Mina kunder ser inget konstigt i att vi är i lokalen. Om kommunen menar att lokalen är bäst för hantverk där folk tillverkar saker med verktyg kan de ju fundera över varför snickeriet som låg här inte finns kvar, säger hon.
Regler och bestämmelser
Detaljplanen för områden är från 2008, men att uppdatera den tar lång tid och är resurskrävande. I en artikel i Upsala Nya Tidning den 7 augusti säger Knivsta kommuns samhällsbyggnadschef Jenny Rydåker att ingen är negativ till hur Josefiné bedriver sin verksamhet, utan att kruxet är vad detaljplanen tillåter för verksamhet i området.
− Vi har tittat på verksamheten i relation till detaljplanen som ligger. Därifrån har det bedömts av förvaltningen att den inte gör det, sade hon i Upsala Nya Tidning.
Nu har historien tagit en ny vändning. På Bygg- och miljönämndens sista sammanträde före sommarsemestrarna beslutade politikerna att skicka tillbaka ärendet till tjänstemännen för ny behandling. I stället för att slå fast att Glarke nails and lashes avvek från detaljplanens bestämmelser skulle förvaltningen utreda möjligheterna att bevilja bygglov, alltså att ge grönt ljus för att verksamheten är förenlig med användningsområdet handel och hantverk enligt gällande detaljplan. Sedan skulle beslutet kunna fattas genom delegation av nämndens ordförande. Med andra ord gav nämndens andra politiker ordföranden klartecken att fatta beslutet själv, före nästa sammanträde.
Grönt ljus till slut
Ivan Krezić som företräder det lokala partiet Knivsta.nu (KNU) är ordförande i Bygg- och miljönämnden. Han berättar att Josefiné får vara kvar i lokalen.
− Förslaget från handläggarna var att vi skulle besluta om avslag, men vi nämnden höll inte med och återremitterade ärendet. Nu har jag fattat beslut. Jag skrev under det på fredagen i förra veckan så allt är klart, säger han.
När Företagarna Nyheter når Josefiné Glarke på onsdagen har hon inte sett beslutet i skrift och vet inte om hon vågar tro att problemet är löst.
− Jag har fått höra att det inte skulle hända något förrän tidigast den 21 augusti. Ingen har kontaktat mig och sagt något, säger hon.
Ivan Krezić säger att han utgår från att Josefiné kommer att få besked om beslutet via de formella vägarna, men att han som nämndordförande inte kan åta sig att ringa upp kommuninvånare som söker bygglov.
Ska inte behöva hamna i kläm
För Josefiné Glarke har turerna om vad som är hantverk enligt Knivsta kommun och detaljplansärendet tagit på krafterna.
− Jag hade konkreta planer på att expandera i våras och ha fler företag, men alla satsningar sattes på paus i när jag plötsligt inte visste om jag skulle få vara kvar här, säger hon.
Rent konkret menar hon att hon förlorat inkomst eftersom hon inte kunnat utveckla företagandet som hon tänkt, men det som stör henne mest är att bli ifrågasatt och utpekad.
− Jag är fullbokad flera månader i förväg och salongen gör att det kommer mycket folk hit till området. Det borde väl vara bra för området? Men det har känts som att jag som företagare är helt betydelselös för dem i kommunen, säger hon.
Med facit i hand, hade kommunen kunnat agerat annorlunda?
− Vi politiker har att följa ärendenas gång, men kommunikationen från förvaltningen hade kanske kunnat vara bättre. Småföretagare ska inte behöva hamna i kläm, säger Ivan Krezić.
Faktaruta
Det är inte definierat i Plan- och bygglagen (PBL) vad det innebär att bedriva ett hantverk. Det får utläsas av detaljplanehandboken. I den brukar exempel ges. Vid en bedömning ska PBL läsas med detaljplanebestämmelserna som båda är tolkningsbara i viss mån.
Vad är hantverk? – förteckning över 305 yrken.
Tolkningsutrymmet av PBL och detaljplanebestämmelserna är detsamma även om politiker och tjänstemän inte är överens. Det är politikerna som är de formella beslutsfattarna och de har möjlighet att göra en extensiv tolkning. De är fria att fatta avvikande beslut.
Bygglov kan beviljas trots vissa avvikelser från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten, eller om åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.
Enligt Boverket är en annan användning än vad som är angivet i detaljplanen oftast inte en liten avvikelse. Om den lovsökta åtgärden exempelvis är för ett allmännyttigt ändamål kan det dock i vissa fall vara en liten avvikelse även om åtgärden avviker från den användning som är tillåten på platsen. Då är frågan vad som avses med allmännyttigt ändamål vilket får tolkas av praxis.
När genomförandetiden för en detaljplan gått ut får bygglov utöver detta ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om den är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen.