På onsdagen röstade riksdagen ja till lagändringar för att följa EU:s arbetsvillkorsdirektiv. De kommer att träda i kraft den 29 juni i år.

Beslutet innebär att arbetsgivare får utökade skyldigheter att ge mer och snabbare information till nyanställda. Det medför även skyldighet för arbetsgivare att lämna svar skriftligt om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär en annan anställningsform. Dessutom innebär regeländringarna att arbetstagare som huvudregel får ha en annan anställning (undantag finns). 

Ändringar i LAS  

Det är i huvudsak Lagen om anställningsskydd (LAS) som påverkas av tillämpningen av EU:s arbetsvillkorsdirektiv. Företagarnas juridiska rådgivning sammanfattar i artikeln Vad innebär arbetsvillkorsdirektivet? skillnaden mellan de nuvarande och kommande reglerna. 

En annan följd av riksdagsbeslutet är att undantag för vissa grupper försvinner i LAS. De nya reglerna som införs ska bland annat gälla även för arbetstagare med företagsledande ställning och familjemedlemmar. Vad det innebär beskriver Företagarnas juridiska rådgivning införande i artikeln Vilka arbetstagare omfattas av LAS?  

Överimplementering   

Enligt Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander är det olyckligt att arbetstagare med företagsledande ställning omfattas av informationskrav i LAS, eftersom det kommer att leda till onödig administration.  Lise-Lotte liten.png

− En soloföretagare blir alltså skyldig att ge sig själv omfattande skriftlig information om anställningen och hur hen arbetar. Nu kommer man ju inte att anmäla sig själv om man inte gjort det, men regeln är kopplad till skadestånd. Det är exempel på onödig regelbörda, säger hon.   

Enligt Företagarna tvingar inte Arbetsvillkorsdirektivet Sverige att slopa undantag för vissa grupper i LAS. 

− Det är ett tydligt exempel på överimplementering av EU-rätten, säger Lise-Lotte Argulander. 

Hade kunnat vänta  

En annan i Företagarnas tycke för snäv tolkning av vad som går att göra är att regeländringarna införs redan den 29 juni, trots att flera andra förändringar av LAS kommer att genomföras den 1 oktober. 

− Regeringen gjorde bedömningen att Arbetsvillkorsdirektivet måste implementeras redan nu i sommar på grund av tidsfrister i EU-regelverket, men det borde ha gått att vända till i höst, säger Lise-Lotte Argulander.  

De förändringar i LAS som genomförs i höst är mer omfattande. De är resultatet av den process som sattes i gång av januariavtalets skrivningar 2019 om att modernisera arbetsrätten. Efter åtskilliga turer landade den i principöverenskommelsen hösten 2020 mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Sedan dess har även LO ställt sig bakom uppgörelsen. 

− För många företagare är det rörigt att man nu pratar om förändringar i LAS både i juni och i oktober. Men det handlar alltså om olika spår, säger Lise-Lotte Argulander.  

Företagarnas juridiska rådgivning har i en serie artiklar gått igenom vad som gäller när de stora förändringarna i LAS börjar gälla från och med den 1 oktober 2022. Här är några av dem:  

 

Fakta om arbetsvillkorsdirektivet

Arbetsvillkorsdirektivets fullständiga namn är direktiv (EU) 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen. Det antogs den 20 juni 2019 av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. 

Arbetsvillkorsdirektivet har ersatt upplysningsdirektivet, eller rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagare om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. 

EU-länderna ska senast den 1 augusti 2022 vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa Arbetsvillkorsdirektivet. 

EU-länder får tillåta arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal avvika från vissa av direktivets bestämmelser.