Läs remissvar

Företagarna har givits möjligheten att yttra sig om ovan rubricerade remisser och får lämna nedanstående synpunkter.

Sammanfattning

-        Företagarna tillstyrker förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en anmälningsprocedur för tillståndsförfaranden och krav relaterade till tjänster (KOM (2016) 821 slutlig)

-        Företagarna välkomnar arbetet med förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om att introducera ett elektroniskt europeiskt tjänstekort (KOM (2016) 824 slutlig), Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ett ramverk för ett elektroniskt europeiskt tjänstekort med tillhörande bilaga (KOM (2016) 823 slutlig).  

Förslaget i korthet

Förslaget syftar till att undanröja kvarvarande hinder på den inre marknaden för tjänster genom att få EU:s tjänstedirektiv att fungera bättre i praktiken. I huvudsak innehåller paketet förslag om införande av ett frivilligt tjänstekort som tar sikte på administrativa förenklingar och som ska kunna erhållas genom att vända sig till en myndighet i sitt hemland. Paketets andra förslag är ett förbättrat anmälningsförfarande för medlemsstater för att säkerställa att all lagstiftning är motiverad och proportionerlig. 

Företagarnas allmänna kommentarer

Många småföretag inom såväl tillverknings- som tjänstesektorn driver idag handel på den inre marknaden, även om det är ett fenomen som främst rör medelstora och stora tillverkningsföretag. Ytterligare integration på tjänsteområdet är avgörande för fortsatt tillväxt och konkurrenskraft. Företagarna är måna om att Sverige arbetar för att öka rörligheten och möjligheten för de mindre företagen att bedriva gränsöverskridande handel. För ett exportberoende land som Sverige är den fria rörligheten av varor och tjänster direkt avgörande för konkurrenskraften.

Förslaget har potential att förenkla för de mindre företagen och för enmansföretagare. Tjänstepaketet är därför en god ansats av kommissionen och rådet för att söka lösa de hinder som idag är förknippade med implementeringen av tjänstedirektivet. Dessa hinder härleds framförallt till enskilda medlemsstaters nationella särregler. Dessa hindrar den fria rörligheten av tjänster och bör därför vara i fokus för kommissionen och rådets arbete. Även om tjänstekortet kan medverka till att sänka trösklarna för inträde på en annan medlemsstats marknad krävs ett samarbete mellan medlemsstater som syftar till att förenkla regelverket.

Handelshinder kan vara särskilt besvärande för småföretag som ofta saknar de administrativa resurserna för att anpassa sin verksamhet till komplexa och kostsamma regelverk.

Ett de facto utestängande av mindre företag och inskränkningen i etableringsrätten skapar en mindre dynamisk marknad. Företagarna eftersöker därför ytterligare insatser för medlemsstater att ta bort sådana särregleringar. Förslaget om ett förbättrat anmälningsförfarande är välkommet då det syftar till att förhindra nya nationella regler. Det gör inget åt problemet med dagens komplexa och kostsamma regelverk.

Elektroniskt europeiskt tjänstekort (KOM (2016) 824 slutlig), (KOM (2016) 823 slutlig)

En förutsättning för att tjänstekortet ska vara attraktivt för företag är att det leder till lägre kostnader, minskad komplexitet och administration. En förutsättning är också att de avgifter som får tas ut av hemmamyndigheten är begränsad.

Även om Företagarna välkomnar det föreslagna elektroniska europeiska tjänstekortet bör det poängteras att Företagarnas uppfattning är att kortet måste vara frivilligt för företag att ansöka om. Med detta menas både faktisk och reellt, det vill säga att kortet måste vara frivilligt utifrån vad som kan anses vara god sed och praxis. Det kan i förlängningen anses att ett företag inte har sina hemmamyndigheters godkännande om de inte innehar ett tjänstekort. Denna risk måste undvikas. 

Ytterligare integrering mellan medlemsstater är en förutsättning för en förbättrad integrering av företag, varor och tjänster. Av den anledningen är Företagarna positiva till ett närmre samarbete och nyttjande av ”Internal Market Information System”, liksom uppmuntrandet av användandet av affärsregistret Bris. Värt att påpeka är att IMI inte innebär att företagen får tillgång till informationen. Därför efterfrågas ett system för informationsdelning för tjänsteföretag som handlar på den inre marknaden.

Det krävs dock fortsatt att kommissionen ställer krav på medlemsstater att tillhandahålla information om vilka regulativa och administrativa krav som ställs – inom ramen för tjänstedirektivet.

Anmälningsprocedur (KOM (2016) 821 slutlig)

Företagarna välkomnar förslaget om anmälningsprocedur för tillståndsförfarande och krav relaterade till tjänster.

Samtidigt är det viktigt att EU:s institutioner och medlemsstater arbetar vidare med förenkling av nuvarande regelverk. 

Särskilt positiva är företagarna till att kommissionen vill påskynda handläggningen (artikel fem) och öka transparensen (artikel 8).