122 miljarder kronor. Så mycket pengar uppgår de statliga stöden till företag till, enligt Tillväxtanalys. Det framgår av en aktuell kartläggning som myndigheten låtit göra. Den är en del av dess regeringsuppdrag att se över hur det statligt finansierade företagsfrämjandet kan bli så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. 

 

 – Det läggs mer pengar på företagsstöd än på hela rättsväsendet, och risken för att pengar allokeras på ett osunt vis är uppenbar, säger Företagarnas policychef och skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Miljarder i svårkartlagda stöd  

Siffran 122 miljarder kronor ska inte tolkas exakt och inte heller ses som definitiv. Förra året gick en statlig utredning, SOU 2024:24, igenom drygt 500 statliga stöd till företag. Då konstaterades att de årliga stöden låg någonstans mellan 80 och 100 miljarder.   

Den metod Tillväxtanalys valt att utgå från ger alltså ett högre totalbelopp, men inte heller den är komplett. Vissa stöd inte tas med i kartläggningen, till exempel programmen Klimatklivet och Industriklivet, sysselsättningsåtgärder som lönebidrag och nystartsjobb, myndigheters administrativa kostnader, liksom stöd till företag som ges från EU och via regioner och kommuner. 

– Tillväxtanalys kartläggning visar vilket gytter av stöd det handlar om, och då har de ändå valt ett angreppssätt som gör att många slags stöd inte ingår i kartläggningen. Totalsumman är därmed ännu högre säger Patrick Krassén.  

Skala ner på bidrag och anslag 

En illustration av svårigheten att koppla greppet om stöden i en kartläggning är att inte färre än 17 statliga myndigheter hanterar direkta utbetalningar till företag. Därtill kommer myndigheter som hanterar information, rådgivning och utbildning samt medel som rör garantier, krediter, lån och riskkapital. På utgiftssidan identifierar kartläggningen 55 anslag, utspridda på 66 myndigheter – 18 anslag har inte kunnat beräknas.  

– Företagarna har i flera år efterlyst att de statliga företagsstöden ska genomlysas, att tydlig effektutvärdering måste vara ett kriterium för att stöd ska initieras, och att de direkta stöden – bidrag och anslag – bör skalas ner, säger Patrick Krassén. 

Skillnad på skattelättnader och bidrag  

I Tillväxtanalys kartläggning delas stöden in i tre kategorier. För det första i sak- och förvaltningsanslag – indirekta eller direkta stöd som betalas ut och därmed genererar utgifter. För det andra i kreditgarantier och utlåning som är avsedda att vara självbärande genom räntor och återbetalning. För det tredje i så kallade skatteutgifter som omfattar särskilda skattenedsättningar, avdrag och reduktioner. 

– En skattenedsättning är ur vårt perspektiv något annat än ett bidrag eller ett anslag som företaget måste söka. I det senare fallet är det myndigheter som väljer ut vilka som får stödet, medan skattenedsättningar för det mesta är generella för berörda företag och inte kräver någon urvalsprocess. De är därmed mer jämlika och transparenta, säger Patrick Krassén. 

De flesta företag vill inte ha stöd  

Den kartläggning som Tillväxtanalys nu genomfört kommer tillsammans med en annan delrapport mynna ut i en slutrapport som ska lämnas i januari 2026. Företagarna vill att den ska leda till att regeringen initierar en reformering av företagsstöden.  

– Vår panelundersökning genomförd i år visar att få företag tar del av någon form av offentlig företagsfrämjande insats och att fler än nio av tio skulle föredra sänkta företagsskatter om de fick välja fritt mellan antingen det eller att ta del av offentliga företagsstöd, säger Patrick Krassén.