Allt företagande måste värderas lika

På internationella kvinnodagen betonar ministrarna Ebba Busch, Elisabeth Svantesson och Paulina Brandberg i en debattartikel i Dagens Industri (DI) att regeringen lägger konkreta förslag för att, som de uttrycker det, systematiskt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att kvinnor ska starta, bygga och äga företag. 

− Kvinnors företagande behöver inte ses som en jämställdhetsfråga. Det handlar snarare om att frigöra innovation och tillväxt totalt oavsett kön eller bakgrund, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin. 

Sverige är på efterkälken  

I krönikan Vad gör vi de resterande 364 dagarna? skriver Pernilla Norlin att den svenska självbilden får sig en törn när det kommer till kvinnor och företagande. Sverige hamnar på plats 23 av 27 i EU sett till andelen kvinnor som driver eget företag. Andelen kvinnor som är operativa företagsledare har ökat med blygsamma tre procentenheter mellan 2004 och 2020, från 26 till 29 procent. Oavsett vilket län i landet som undersöks ligger andelen män i nyföretagandet på ungefär 70 procent. 

− Den som startar företag gör det ofta inom den bransch man jobbat i eller utbildat sig inom. Eftersom kvinnor oftare finns inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorerna är det viktigt att säkra och stärka välfärdsföretagandet, säger Pernilla Norlin.  

Uppdrag till Tillväxtverket  

Regeringen skriver i debattartikeln i DI att den arrangerat ett flertal rundabordssamtal där kvinnor från hela Sverige med olika bakgrund i en bredd av branscher fått lyfta sina utmaningar och lösningar. Tillväxtverket har analyserat vilka policyredskap för ökat kvinnligt företagande som fått långsiktiga effekter. Det uppdraget slutredovisades i november i rapporten Uppdrag om kvinnors företagande. Regeringen har också avsatt 8 miljoner kronor per år 2024–2026 till samma myndighet för att främja kvinnors företagande.  

Nu går regeringen vidare genom att ge Tillväxtverket i uppdrag att genomföra flera åtgärder. Det handlar i stor utsträckning om insikts- och kunskapshöjande insatser, stimulerande insatser och metodutveckling för att kartlägga kvinnors ägande av företag, men även insatser gällande kvinnors tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter. 

− Det är bra att regeringen uppmärksammar den låga andelen kvinnor som driver företag i Sverige, men åtgärderna som den lyfter fram brister i konkretion, säger Pernilla Norlin.  

Strategin för kvinnors företagande fungerar inte  

I november i fjol skrev Pernilla Norlin en debattartikel i Dagens Industri tillsammans med flera entreprenörer, vars budskap är att den svenska strategin för kvinnors företagande inte fungerar. Artikeln betonar bland annat vikten av att risk ska ses i förhållande till kontext – inte till kön; när uttrycker kvinnor riskmedvetenhet ger det i praktiken mer lönsamma och uthålliga företag som mer sällan går i konkurs. Dels gäller även att göra upp med anställningsnormen där det grundläggande synsättet är att en individs försörjning likställs med en tillsvidareanställning. 

Finansiering och offentlig upphandling 

Finansiering, som finns med på regeringens punktlista, är viktig. Det gäller både för att låna till att starta ett nytt företag och att låna för att investera i ett befintligt. Men utlåning till mindre företag ligger på låga nivåer – hushållens lån är 23 gånger högre. Regelverken behöver utvärderas med utgångspunkt i den tillväxtpotential som finns i att fler små- och medelstora företag kan finansiera sina investeringar med lån. 
 
Ytterligare ett angeläget område är offentlig upphandling. Det var också en av frågorna som var uppe som tema för Ebba Buschs rundabordssamtal. Här har Företagarna länge framhävt att små företag, där kvinnor främst finns, är viktiga aktörer för goda affärer med våra gemensamma skattepengar.  

−Görs upphandlingsprocesserna mer småföretagarvänliga skapas såväl ökad konkurrens som ger samhället valuta för skattepengarna samtidigt som mindre företag erbjuds ökade möjligheter till trygg tillväxt, säger Pernilla Norlin.