Det rör på sig i personaloptionsfrågan
Under torsdagen beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om 3:12-reglerna. Utöver att utreda förenklingar och förbättringar av regelverket för beskattning av fåmansföretagare överlag, ska utredningen nu också se över hur reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva, i syfte att underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens. Utredningen får också förlängd tid, till slutet av juni 2024.
Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna, är med som expert i utredningen.
− Det är mycket bra att frågan om beskattning av kvalificerade personaloptioner (KPO) i förhållande till 3:12-systemet utreds på ett sammanhållet sätt. Den utredning som föregick införandet av KPO (SOU 2016:23) lyckades inte lösa dilemmat att den som får optionen löper stor risk att bli tjänstebeskattad för det värde man får av optionen eller aktierna som man erhåller av den, säger Patrick Krassén.
Risk för tjänstebeskattning
I regeringens Tidöavtal anges ”förbättrade villkor för personaloptioner” som en utpekad reform. Systemet med KPO har sedan det infördes 2018 utökats till fler företag och fler anställda genom en reform 2021, och en del rättsliga oklarheter har lösts ut. Detta var något som Företagarna hade efterlyst, och välkomnade när det genomfördes.
Att anställda tjänstebeskattas inom ramen för 3:12-reglerna när de har erhållit KPO:er har emellertid kvarstått som problem, och gör optionssystemet mindre attraktivt, eftersom mottagare av optioner ofta har små ägarandelar och därmed begränsade underlag i såväl löneregeln som förenklingsregeln.
− En knäckfråga i sammanhanget är att de särskilda reglerna för KPO måste godkännas av EU-kommissionen, så att de är i linje med statsstödsreglerna. Det sätter en viss begränsning på exempelvis vilka branscher som kan använda sig av KPO. Sveriges nuvarande system med KPO är ett av de mer konkurrenskraftiga i Europa i dagsläget, om man bortser från risken för tjänstebeskattning. Men andra länder är på gång att införa ännu mer konkurrenskraftiga regler, säger Patrick Krassén.
Omfattande reform i Tyskland
Ett exempel på det är Tyskland. Där har regeringen i våras lagt ett förslag till en omfattande reform av finansreglementet, ”Future Financing Act” (Zukunftsfinanzierungsgesetz). Lagförslaget, som nu ska behandlas i förbundsdagen, har till syfte att öka Tysklands attraktivitet som investerings- och startup-land, med en mängd reformer på börsrätts- och kapitalmarknadsområdet. Bland annat ska möjlighet till röstdifferentierade aktier återinföras (det avskaffades 1998) och SPAC-företag möjliggöras. En annan del i reformpaketet handlar om personaloptioner.
− Några radikala förändringar i den tyska regeringens förslag är att optionen ska kunna innehas i upp till 20 år innan man måste lösa in den, även efter att anställningen avslutas. Gränsen för hur stora företag som kan ge ut sådana optioner ska höjas till 1000 anställda, och företagen kan vara upp till 20 år gamla, jämfört med tio år i Sverige. De första 5 000 euro man tjänar på en option undantas därtill från skatt, säger Patrick Krassén.
Ansökan till EU-kommissionen
Så som statsstödsreglerna fungerar, går det inte att rakt av kopiera Tysklands föreslagna reform, även om den skulle godkännas av kommissionen. Sverige behöver göra en egen ansökan till kommissionen och peka på vilka problem på marknaden som kan lösas genom lägre beskattning för personaloptioner.
− Om det blir svårare för svenska företag att konkurrera om högkvalificerade talanger att anställa, borde det kunna vara ett argument för behovet att vässa de svenska KPO-reglerna ytterligare, säger Patrick Krassén.