Nya lagar och regler från årsskiftet 2024/25

Artikeln är uppdaterad 12 december med anledning av slopande av 55-årsgränsen för egenföretagares val av karenstid.

År 2024 lider mot sitt slut. När vi skriver 2025 börjar en rad lagändringar och administrativa uppdateringar gälla. Årsskiften är praktiska för att genomföra sådana förändringar, men även om det underlättar administration, anpassning och skapar tydlighet är det inte alltid enkelt att hålla koll på exakt vad det är som är nytt.  

Företagarnas jurister har skannat av den offentliga förvaltningens rättsinformation och plockat fram det viktigaste att känna till från och med årsskiftet.  

Ansökningar och tillstånd

Mediemyndigheten övertar ansvaret för utgivningsbevis för periodiska skrifter

1 januari 2025 tar Mediemyndigheten över ansvaret för utgivningsbevis för periodiska skrifter från Patent- och registreringsverket. Det innebär att Mediemyndigheten kommer att pröva frågor om utgivningsbevis för periodiska skrifter, ta emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare samt föra register över periodiska skrifter.

Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare

1 januari 2025 träder en rad förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare i kraft. Syftet är att förbättra de skattemässiga villkoren för de minsta företagen.

Beloppsgränsen för positiv räntefördelning slopas och att beloppsgränsen för negativ räntefördelning höjs från ett negativt kapitalunderlag på 50 000 kronor till 500 000 kronor.

Vissa beloppsgränser vid beskattningen av enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut höjs. Det gäller undantaget för värdering av lagertillgångar och möjligheten att göra värdeminskningsavdrag på inventarier med hela avskrivningsunderlaget. Ändringarna innebär att beloppsgränserna höjs från 5 000 kronor till ett halvt prisbasbelopp.

Slopat tillståndskrav för hotell och pensionat

Från och med 1 januari 2025 krävs inte längre tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. I stället införs ett anmälningsförfarande. Den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.

Tillståndskravet slopas för att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.

 

Arbetsgivare

Frånvarouppgifter ska lämnas i arbetsgivardeklarationen

Från och med 1 januari 2025 ska uppgifter om frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen. Uppgifterna ska användas i Försäkringskassans kontroll av dessa föräldrapenningförmåner.

Uppgifterna ska lämnas av den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration, det vill säga bland annat arbetsgivare. Uppgifterna ska tas emot av Skatteverket som lämnar över uppgifterna till Försäkringskassan. Detta innebär att Försäkringskassan får möjlighet att stämma av de uppgifter om frånvaro som lämnas av den enskilde i ansökan mot den av arbetsgivaren rapporterade frånvaron.

Utvidgat växa-stöd

1 januari 2025 utökas nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde, det så kallade växa-stödet, till att omfatta upp till två anställda. Samtidigt höjs beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen till 35 000 kronor per månad.

Utvidgningen av växa-stödet från en till två anställda tillämpas på anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur börjar gälla

1 januari 2025 börjar en ny regelstruktur att gälla för Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd. Syftet med den nya strukturen för Arbetsmiljöverkets författningssamling är att göra det lättare att hitta och förstå vilka regler som gäller på en arbetsplats, öka tydligheten om vilka regler som gäller för vem, förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet samt förbättra enhetligheten och begripligheten genom ett enklare språk.

Praktiskt handlar det om att 67 föreskrifter slagits ihop till 15 mer omfattande föreskrifter. De 2 300 paragraferna är insorterade på ett nytt sätt i de 15 nya föreskriftshäftena.

Nya regler om projektering och byggarbetsmiljösamordning

1 januari 2025 börjar nya regler gälla för dem som arbetar med planering och projektering eller byggarbetsmiljösamordning i byggprojekt.

Det är Arbetsmiljöverket som med en ny föreskrift ställer högre krav på arbetsmiljöarbetet i tidiga skeden. Föreskriften innehåller tydligare regler om övergripande ansvar för att organisera och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö, om samordning och organisering av bygg- och anläggningsprojektet, om hur ansvariga ska förebygga risker så tidigt som möjligt, samt kontroll och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Föreskriften vänder sig till dem som har någon av dessa roller inom arbete med planering och projektering eller byggarbetsmiljösamordning i byggprojekt:

• byggherre (den som låter utföra ett bygg- eller anläggningsarbete)
• projektör (arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar)
• byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U)
• tillverkare av monteringsfärdiga byggnader och anläggningar.

 

Basbelopp och index

Prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för 2025

Förordning (2024:663) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2025 träder i kraft 1 januari. Den innebär att prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6–8 §§ socialförsäkringsbalken fastställt enligt följande:

• Prisbasbelopp 2025: 58 800 kronor.
• Förhöjt prisbasbelopp 2025: 60 000 kronor.

Inkomstbasbelopp och inkomstindex för 2025

Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet och inkomstindex för år 2025.

• Inkomstbasbelopp 2025: 80 600 kronor.

Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet. För 2025 uppgår den inkomsten till 54 167 kronor per månad.

Regeringen har även fastställt det index som används vid bland annat den årliga uppräkningen av inkomst- och tilläggspensioner. Inkomstindex ökar med 5,7 procent, från 208,41 under 2024 till 220,23 år 2025:

• Inkomstindex för år 2025: 220,23.

 

Brott och straff

Företagskapning kriminaliseras

1 januari 2025 införs en ny straffbestämmelse om företagskapning i brottsbalken. Den gäller i de fall en person utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda dennes identitetsuppgifter, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinningssyfte. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.  

Höjt straff för brott mot målvaktsförbudet

1 januari 2025 höjt maxstraffet för brott mot målvaktsförbundet från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. En målvakt inom bolagsrätt är en person som används i brottsliga upplägg. Målvakten står formellt som ansvarig för ett företag, men saknar verkligt inflytande över verksamheten. Syftet är att dölja de verkliga huvudmännen bakom verksamheten och undvika ansvar för exempelvis skulder eller ekonomisk brottslighet.

Motverka ekobrott: höjda förseningsavgifter för sena årsredovisningshandlingar

1 januari 2025 träder en generell höjning av förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar i kraft. För privata aktiebolag höjs den första och andra avgiften till 7 500 kronor, och den tredje avgiften höjs till 15 000 kronor. För publika aktiebolag blir avgifterna även fortsättningsvis dubbelt så höga.

Motverka ekobrott: nya regler för ekonomiska föreningar

Alla ekonomiska föreningar blir från 1 januari 2025 skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det ska ske inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

Ekonomiska föreningar som inte har kommit in med årsredovisningshandlingar i rätt tid ska betala förseningsavgift i storlek motsvarande de belopp som gäller för aktiebolag. Även reglerna i årsredovisningslagen om förseningsavgift vid konkurs och likvidation, avhjälpbara brister, eftergift av avgiften, verkställighet och återbetalning motsvarar det som gäller för aktiebolag, liksom reglerna om att fristen för att ge in handlingarna kan skjutas fram efter beslut om fortsatt föreningsstämma. Bolagsverket kan besluta om likvidation om årsredovisningshandlingarna inte ges in på det föreskrivna sättet.

Reglerna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024.

Motverka ekobrott: nya regler för stiftelser

1 januari 2025 börjar vissa regler om stiftelser att gälla, anpassade till övrig associationsrättslig lagstiftning i brottsförebyggande syfte. Det handlar bland annat om att:

• ställföreträdarjäv gäller i stiftelser. Det innebär att en styrelseledamot i en stiftelse med några få undantag inte får handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med andra får företräda.
• stiftelsens revisor är skyldig att anmäla misstanke om brott. Denna skyldighet gäller under förutsättning att revisorn är auktoriserad eller godkänd.
• Stiftelser som inte ger in årsredovisning i tid ska betala försenings­avgift motsvarande det som gäller för aktiebolag.
• målvaktsförbud gäller i stiftelser
• även tillsynsmyndigheten är behörig att ansöka om att en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska försättas i likvidation, om värdet av stiftel­sens tillgångar understiger summan av skulderna.

Personlig inställelse hos Bolagsverket

1 januari 2025 får Bolagsverket möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som anmälan avser.

Bolagsverket kan även begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket får dessutom bättre förutsättningar för att stryka oriktiga uppgifter från registren.

Egenföretagare

Slopad 55-årsgräns för när egenföretagare kan välja en kortare karenstid

1 januari 2025 slopas den övre åldersgränsen för egenföretagare att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen.

Försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift (egenföretagare) kan anmäla till Försäkringskassan att de vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar. Den som inte gör något val får grundkarensen på sju dagar. Dock kan inte den som har fyllt 55 år välja en kortare karenstid. Från och med årsskiftet tas denna övre åldersgräns bort.

 

Immaterialrätt

Ny patentlag

1 januari 2025 börjar en ny patentlag att gälla, liksom följdändringar: Patentkungörelsen ersätts av en ny patentförordning och PRV:s patentbestämmelser uppdateras.

Den nya lagen ersätter patentlagen som gällt sedan 1967 och tar ett helhetsgrepp om lagstiftningen som under årens lopp uppdaterats och till slut ansetts ha blivit svår att förstå och tillämpa. Dessutom är den nya lagen en anpassning till den europeiska patentkonventionen EPC och avtalet om en enhetlig patentdomstol.

Förändringarna i den nya patentlagen handlar bland annat om vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar. Det införs två nya undantag om patenthavarens ensamrätt: ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.

En annan nyhet är att reglerna om handläggning av en patentansökan förtydligas i den nya lagen för att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen.

 

Kompetensförsörjningsfrågor

Nya regler för EU:s blåkort

1 januari 2025 träder lagändringar i kraft som innebär att EU:s nya blåkortsdirektiv ersätter 2009 års blåkortsdirektiv. Lagändringarna omfattar bland annat sänkt lönetröskel för blåkort, samt utvidgat tillämpningsområde och större flexibiliteten i regelverket.

För att ett EU-blåkort ska kunna beviljas krävs att en utlänning har ett anställningsavtal för högkvalificerad anställning med en anställningstid om minst sex månader och att lönen är minst 1,25 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Personen ska ha högskoleutbildning motsvarande 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet.

Tillämpningsområdet för EU-blåkort utvidgas så att färre personkategorier undantas. Möjligheten att byta från andra typer av uppehållstillstånd till ett EU-blåkort inifrån Sverige utökas.

Den som har beviljats ett EU-blåkort av en annan EU-stat får resa in i Sverige och bedriva affärsverksamhet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. En utlänning som har haft ett EU-blåkort i en annan EU-stat i minst tolv månader får under vissa förutsättningar ansöka om ett EU-blåkort i Sverige med ett något förenklat förfarande.

 

Miljöbestämmelser

Justeringar i miljöbalkens regler om miljöprövning

Den 1 januari 2025 börjar lagändringar syftande till en mer effektiv miljöprövning att gälla. Lagändringarna innebär ett förenklat regelverk genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Möjligheten att använda ändringstillstånd utökas så att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Det blir möjligt att förlänga giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd med tre år.

Länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag och antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Användningen av tidplaner ska öka och fler muntliga förberedelser hållas. Avsikten är att fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.

 

Skatter m.m.

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

1 januari 2025 införs ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet. Det betyder att den generella rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital begränsas så att ränta får dras av endast på lån som uppfyller särskilda förutsättningar när det gäller värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Sådana säkerheter är tillgångar som bostäder, värdepapper, fordon eller fartyg, samt lån från pantbanker. Ränteutgift kan även dras av om lånet avser finansiering av ny-, till-, eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostaden när byggnationen är slutförd.

Rätten till avdrag för ränteutgifter ska trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån utan säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, och som inte har lämnats av en pantbank. Bestämmelsen att det i kontrolluppgift om ränteutgift ska framgå om den avser en ränteutgift som enligt inkomstskattelagen berättigar till fullt avdrag tillämpas på uppgifter som avser kalenderåret 2025.

Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare 

1 januari 2025 träder en rad förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare i kraft. Syftet är att förbättra de skattemässiga villkoren för de minsta företagen. 

Beloppsgränsen för positiv räntefördelning slopas och att beloppsgränsen för negativ räntefördelning höjs från ett negativt kapitalunderlag på 50 000 kronor till 500 000 kronor.  

Vissa beloppsgränser vid beskattningen av enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut höjs. Det gäller undantaget för värdering av lagertillgångar och möjligheten att göra värdeminskningsavdrag på inventarier med hela avskrivningsunderlaget. Ändringarna innebär att beloppsgränserna höjs från 5 000 kronor till ett halvt prisbasbelopp. 

Förenklade och förbättrade bestämmelser om avdrag för tidigare års underskott efter en ägarförändring

1 januari 2025 införs nya regler avsedda att förbättra och förenkla avdragsmöjligheterna för tidigare års underskott vid ägarförändringar:

Den så kallade beloppsspärren, som bestämmer hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring, höjs från 200 till 300 procent av utgiften för att förvärva underskottsföretaget.

Ett undantag införs som innebär att beloppsspärren inte ska tillämpas när en fysisk person eller vissa andra subjekt får ett direkt bestämmande inflytande över ett underskottsföretag, om personen redan före ägarförändringen hade ett sådant inflytande genom indirekt ägande.

Den så kallade flockregeln, som gäller när en grupp sinsemellan oberoende fysiska personer förvärvar andelar i ett underskottsföretag, förenklas.

Höjd omsättningsgräns för att undantas från momsplikt m.m.

1 januari 2025 höjs omsättningsgränsen för mervärdesskatt till 120 000 kronor. Företag som är etablerade i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige. Vidare får företag som är etablerade i Sverige möjlighet att tillämpa undantag från skatteplikt i andra EU-länder.

Fler får utfärda förenklad faktura och att vissa virtuella evenemang och aktiviteter beskattas i Sverige om köparen finns här. När det gäller den reducerade skattesatsen vid försäljning av konstverk tas begränsningen bort som innebär att försäljningen ska ske av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Skattesatsen 12 gäller vid all försäljning av konstverk. Dock får reducerad skattesats inte tillämpas tillsammans med reglerna om vinstmarginalbeskattning.

Förändringen handlar om att genomföra bestämmelserna i rådets direktiv (EU) 2020/285 (småföretagsdirektivet).

Skattefri grundnivå för bl a ISK-sparande

1 januari 2025 införs en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).

Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor. Från och med 1 januari 2026 kommer den skattefria grundnivån uppgå till 300 000 kronor.

Sänkt ersättningsnivå för expertskatt

1 januari 2025 sänks ersättningsnivån i den så kallade beloppsregeln (lönekravet) för att ta del av den skattelättnad som finns för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner, från två gånger prisbasbeloppet till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad.

Den nya ersättningsnivån är tillämpbar på arbete som påbörjas i Sverige efter 31 december 2024.

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

1 januari 2025 förstärks jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget genom att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger cirka 190 500 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks genom att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger cirka 190 500 kronor per år.

För att undvika en skillnad i beskattning mellan äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster föreslås även att skatten på pensionsinkomster ska sänkas genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget som gäller för personer över 66 år.

Samtidigt slopas avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget.

Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Den 1 januari 2025 sänks dels energiskatten på bensin med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025, dels energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på lågbeskattad olja) med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Dessutom skänks koldioxidskatten på lågbeskattad olja 1 januari med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats.

De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin, diesel och lågbeskattad olja ska även gälla under 2026. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2025 och 2026 ska framgå direkt av lagen om skatt på energi.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

1 januari 2025 träder en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord‑, skogs- och vattenbruksverksamhet i kraft. Den gäller för förbrukning som sker under 2025.

Nedsättning av koldioxidskatt medges med 2 465 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker under första kvartalet och med 2 553 kronor för sådan förbrukning som sker under resten av året.

Nedsättning av energiskatt under 2025 medges med 1 470 kronor för sådan förbrukning som sker under första halvåret och med 1 150 kronor för sådan förbrukning som sker under andra halvåret.

Tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna ska tas upp som utdelning i vissa fall

1 januari 2025 träder nya regler i kraft som innebär att tilldelning av inlösenaktier i vissa fall behandlas som utdelning. En inlösenaktie är en aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning.

Beskattningen av utdelade medel från aktiebolag blir därmed mer enhetlig och bolagen behöver inte ta hänsyn till skattemässiga skillnader vid valet mellan kontant utdelning och inlösen.

Reglerna tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion vid installation av grön teknik

1 januari 2025 förändras reglerna för skattereduktion vid installation av grön teknik i syfte att underlätta fakturering med förskottsbetalning.

Den som installerar eller utför arbeten för att installera grön teknik får begära utbetalning från Skatteverket efter det att installationen har utförts och slutbetalats. En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om den dag då utföraren fick slutbetalningen för installationen.

Lagändringen tillämpas på utbetalning som avser installationer av grön teknik som har slutbetalats efter den 31 december 2024.

Vissa förändringar på F-skattens område

1 januari 2025 införs vissa förändringar på F-skattens område. Bland annat införs möjligheten begränsa giltighetstiden för ett beslut om F-skatt om den sökande begär det. Skatteverket får möjlighet att förelägga den som inte fullgör skyldigheten att lämna in handlingar och lämna upplysningar. Om föreläggandet inte följs ska godkännandet inte medges eller kunna återkallas.

Skatteverkets prövning för såväl godkännande som återkallelse av F-skatt när sökanden är ett fåmansföretag utökas. Ett nytt hinder införs för godkännande för F-skatt och en ny grund för återkallelse av F-skatt börjar gälla för den som inte har följt ett beslut om återbetalning enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.