Tidigare i år fick professor John Hassler i uppdrag av regeringen att utreda hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55. I korthet innebär Fit for 55 att EU:s utsläpp ska minska med minst 55 procent till år 2030 och att EU ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050.

Redan innan den presenterats utmålades Hasslers utredning av alarmister som en ”klimatmålsmassaker”; många rubriker handlade om hur våra klimatmål kommer att slopas. Nu vet vi resultatet: Det blev ingen massaker. I stället fick vi en seriös genomgång av hur Sveriges klimatarbete bör läggas om för att harmonisera med EU.  

Hasslers utredning: Nytt klimat att ta hänsyn till.

Resultat, inte plakatpolitik

I Sverige saknas det inte tankar och idéer när det gäller klimatarbetet. Tyvärr har det alltför ofta handlat om plakatpolitiska åtgärder som ser bra ut på papperet, men som i verkligheten fått helt andra effekter än vad åtgärden syftat till – i vissa fall att Sverige ”klarar” sina mål på bekostnad av andra länders klimatarbete (se reduktionsplikten). Hasslers utredning pekar på konkreta långsiktiga åtgärder som – och det är det viktigaste – sker i samklang med övriga EU-länder.

När EU nu harmoniserar klimatambitionerna och stramar åt regelverken är det helt naturligt och dessutom nödvändigt, för att kunna uppfylla våra åtaganden gentemot EU, att den svenska klimatpolitiken förändras och anpassas efter nya omvärldsfaktorer. Det borde också vara helt naturligt att förändra politiken i takt med att tekniken utvecklas. På det området är det passande att Sverige satsar på att vara i framkant – inte genom att låsa in oss i en specifik teknik eller lösning, utan att ge förutsättningar för såväl små som stora företag att både sänka sina utsläpp och utveckla teknik som kan spridas till andra länder.

Välkommet med bredare politisk agenda för klimatomställningen

Kraftfull EU-politik

De stora förändringarna som nu genomförs på EU-nivå omfattar bland annat åtgärder inom ETS, EU:s utsläppshandelssystem, där målet för utsläppsminskningar höjs samtidigt som EU stramar åt tilldelningen av utsläppsrätter.

Även målen för sektorer som lätt industri, vägtransporter och jordbruk skärps. För Sveriges del innebär det ett mål om minskade utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Det kommer även att införas ett nytt system för utsläppshandel för bland annat transportsektorn. Därtill kommer nyförsäljning av diesel- och bensinbilar att förbjudas.

Detta är enbart några av de förslag som EU har beslutat om inom ramen för samarbetet. Dessa krav har vi i Sverige förbundit oss att uppfylla. Vad är det som då behöver göras? Det är framför allt två delar i Hasslers rapport som förtjänas att lyftas i sammanhanget.  

Undvik dubbelarbete

Den första delen jag har tagit fasta på i Hasslers rapport är målstrukturen. När EU har infört så pass kraftfulla förändringar och är ifatt våra svenska målsättningar behöver den svenska målstrukturen stämma överens med den europeiska. Annars riskerar det att bli onödigt krångligt, och i värsta fall kan det leda till att vi inte når EU:s målsättningar. Hassler föreslår därför i utredningen att Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk.   

Fungerande infrastruktur och regelverk

Den andra delen handlar om att få till politiska åtgärder som gör det möjligt att uppfylla EU:s höjda klimatambitioner. Samma recept som behövs för att Sverige blir hemvisten för miljöteknikens utveckling behövs även för att Sverige ska klara EU:s klimatambitioner. Det handlar om åtgärder som politiken hittills har misslyckats med: som ett pålitligt energisystem, korta handläggningstider för miljötillståndsprövningar och avskaffande av överdrivna skatter och onödig byråkrati. Kort och gott, en grundläggande infrastruktur och fungerande regelverk.

 Hassler lyfter fram dessa aspekter förtjänstfullt i utredningen och Företagarna har sedan tidigare framhållit desamma.

Efterlysning: ökad tillväxt och minskade utsläpp

Sverige, ett innovationsland

Sverige är ett innovationsland, vilket vi ska vara stolta över. Vi har redan uppfunnit såväl skiftnyckeln som pacemakern och nu utvecklas tekniker för att fånga in koldioxid från atmosfären. Vad står näst på tur?

Samhället kommer att vinna på att våra ingenjörer och entreprenörer får möjlighet att skapa en bättre framtid för alla. Att hålla sig fast vid det förflutna när samhället förändras hjälper varken till att minska utsläppen eller öka välståndet. Det är dags att släppa politiska dogmer och anpassa oss till hur verkligheten ser ut, inte hur den var.