Efterlysning: ökad tillväxt och minskade utsläpp
Sverige, Europa och övriga världen befinner sig i en osäker tid. Krig, inflation, lågkonjunktur och naturkatastrofer är bara några av de faktorer som har ställt våra samhällen på prov.
När krisen kommer svarar emellertid våra folkvalda alltför ofta med helt andra åtgärder än de som har byggt innovativa och tillväxtdrivna samhällen; de svarar med att sluta sig och skydda det egna landets produktion mot konkurrens från andra länder genom stöd till egna industrier och inskränkande av handel. Det hände under pandemin och sker nu även med klimatförändringarna som förevändning.
Våga sätta ned foten
När EU växlar upp klimatpolitiken måste Sverige hänga med och anpassa vår lagstiftning, om våra företag ska kunna stå sig konkurrensmässigt. Men Sveriges regering måste också våga sätta ned foten när EU glider åt fel håll och vill använda protektionism som ett verktyg i klimatarbetet.
Som ett desperat försök att både motverka klimatpåverkande utsläpp och svara upp mot USA:s Inflation Reduction Act vill EU betala sig ut ur krisen genom subventioner och planekonomiska inslag i politiken. Det är en farlig väg att gå att starta en kapplöpning om vem som satsar mest på klimatinvesteringar. Varje investering måste i stället grunda sig i en konsekvens- och marknadsanalys, mätas utifrån output-nyttan och framför allt måste den bygga på en fri marknadsekonomi (grunden till EU:s framgångar på den inre marknaden).
Snedvrid inte konkurrensen
Att politiker tror sig kunna välja ut specifika tekniker för att lösa klimatutmaningar är illavarslande. Förslag om en vätgasfond och målsättning om produktionskapacitet för utpekade tekniker är några exempel.
EU behöver inte ytterligare en fond för prioritering av en viss teknik. Det snedvrider marknaden och hämmar konkurrenskraften. Dessutom trängs innovationer som skulle kunna göra det möjligt att producera på ett billigare och mer effektivare sätt undan.
Politiker är inte företagsledare
Att staten med skattemedel investerar i en teknik, vissa företag eller specifika produkter, riskerar att hämma tillväxten och på sikt även klimatfrämjande åtgärder. Politiker är inte företagsledare och ska därför inte avgöra vilken teknik som är bäst lämpad för att minska utsläppen. Det är inte förenligt med en fri marknadsekonomi och stimulerar varken till nya innovationer eller effektivare produktion.
Det som däremot är politikernas uppgift är att skapa förutsättningar för att innovationer kan utvecklas och nya tekniker komma på plats. Det kan handla om grundläggande samhällsfunktioner som ett pålitligt energisystem, korta handläggningstider för miljötillståndsprövningar samt avskaffande av överdrivna skatter och onödig byråkrati.
Förenkla genom politik
Med kortare handläggningstider kan ett vindkraftverk komma på plats inom ett år, i stället för dagens tio. En gruvverksamhet kan påbörja brytning av sällsynta jordartsmetaller, viktiga beståndsdelar i tillverkningen av exempelvis vindkraft och elbilar, inom ett år i stället för dagens 15. Med ett robust energisystem kan laddoperatörer upprätta fler laddstolpar utan att få avslag från kommunen på grund av kapacitetsbrist i näten, el-lastbilar kan rulla på vägarna och företag kan etablera och utöka sina verksamheter.
Ellastbilar kräver vägar med laddinfrastruktur
Stärk tillväxten och minska utsläppen
Företagarna är övertygade om att Sverige, med rätt förutsättningar, kan bidra till att minska koldioxidutsläppen globalt samtidigt som vi stärker tillväxten. Det gör vi bäst genom att omfamna och värna reformer från EU som stärker tillväxten och minskar utsläppen, som exempelvis EU:s utsläppshandelssystem. Det sagt så måste vi också våga sätta ned foten när EU går i en planekonomisk riktning och vill detaljstyra.
Även i Sverige behövs det reformer som gör det attraktivt för företag att etablera sig. Ett hållbart samhälle bygger på att det finns ett bra företagsklimat, en fungerande marknadsekonomi och ett fritt näringsliv. Det handlar om gott bemötande, låga skatter och korta handlingstider. Om mindre byråkrati och fungerade infrastruktur. Så får vi nya gröna innovationer som kan exporteras till andra länder och bidra med globala utsläppsminskningar, och skatteintäkter som kan användas till hållbarhetsinvesteringar. Så möjliggör vi både ökad tillväxt och minskade utsläpp.