Fåfängt fingerpekande om ”överpriser”
Livsmedelspriserna har ökat i en takt som man får gå tillbaka till 1950-talet för att hitta maken till. Det visar ny statistik från SCB:s Konsumentprisindex (KPI).
Breda prisökningar på mat med över tjugo procent under en tolvmånadersperiod är politiskt sprängstoff. Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, begärde nyligen en särskild debatt i riksdagen om hushållens ekonomi. Vänsterpartiet kräver stopp för prisökningar och vill att regeringen hotar med prisreglering. Finansminister Elisabeth Svantesson har reagerat med att kalla till sig ICA, Axfood och Coop för att föra en diskussion med dem om hur priserna kan hållas nere.
Skyll inte inflationen på företagen
Håll koll på orsak och verkan 
Företagarnas chefsekonom Johan Grip är inte imponerad av de politiska tongångarna.
− Vi ser nu mycket snabbare kostnadsökningar än normalt och då kan vi inte heller förvänta oss att företagens prissättningsbeteende ska vara som vanligt, säger han.
Föreställningen om att livsmedelsbutiker och företag i allmänhet ska hålla tillbaka prisökningarna för att minska inflationen är feltänkt, enligt Johan Grip.
− Jag kan inte dra mig till minnes att politiker var ute och uppmanade hushållen att handla dyrt när inflationen var lägre än Riksbankens mål. De sa inte heller att företagen borde höja sina priser för att få upp inflationen, säger han.
Därför stiger priserna
Det finns flera förklaringar till att priserna stigit och fortsätter stiga. En som det inte talas så ofta om är att kronan sjunkit mycket i värde i förhållande till viktiga valutor som kontrakt är skrivna i, vilket gör importen dyrare.
− Om ett företag importerar i sådan utsträckning att verksamheten påverkas mycket av växelkursen finns det all anledning att undersöka hur man kan försäkra sig mot svängningar i växelkursen, säger Johan Grip.
Därtill spökar fortfarande störningar av leverantörskedjor härrörande från pandemin. Kriget i Ukraina har lett till kostnadschocker som dyrare el och drivmedel. Andra ingredienser i den politiskt explosiva cocktailen är en mycket lång period av historiskt låga räntor som lett till köpglada hushåll och mycket pengar i omlopp.
− Politiker borde prata minde om att företagen måste pressa priserna och mer om att värdesätta att de driver verksamhet i tuffa tider, säger Johan Grip.
Prisbildningen på en marknad är en ständigt pågående process. Priset förändras beroende på vad som händer med en mängd olika faktorer som påverkar både företagens kostnader och hushållens efterfrågan. Att konkurrensen skulle vara satt ur spel inom dagligvaruhandeln, vilket bland annat Vänsterpartiet påstår, är ett argument som Johan Grip inte ger mycket för.
− Det är svårt för företag att höja sina priser lika mycket som deras kostnader har ökat, om de kan höja dem alls. Företagare drar ned på andra kostnader där det går och jobbar fler obetalda timmar själva för att klara av att hålla verksamheten i gång, säger han.
Faluföretagaren om svåra utmaningarna: "Tvingas höja priserna"
Sluta inte handla lokalt
Enligt Företagarna är det viktigt att både Riksbanken och regeringen använder penning- och finanspolitik för att få ned inflationen med minsta möjliga skada för realekonomin. Genom sänkt skatt och moms på el och sänkt arbetsgivaravgift skulle företagens kostnadstryck kunna minska och bidra till att hålla tillbaka deras prisökningar.
En åtgärd som Johan Grip inte vill se är att konsumenter slutar handla i de mindre butikerna som håller lite högre prisnivå än stora kedjor.
− Små butiker på mindre orter behövs för samhällsservicen. Att de behöver ta ut högre priser för att få verksamheten att gå runt är ett så marginellt fenomen att det inte påverkar inflationen. Att sluta handla lokalt för att minska inflationen är alltså bara ett sätt att döda det lokala näringslivet. Har man råd att handla lokalt ska man fortsätta med det, säger han.