Sverige har en ny regering. Nästan i alla fall. Det är riksdagen som fattar beslutet i en omröstning nästa vecka. Sedan tillträder regeringen efter en konselj på Stockholms slott, men inget står i vägen för att ta de formella stegen.

På det praktiska planet har moderatledaren Ulf Kristersson nu en dryg månad efter valet – och efter att talmannen beviljade extra sonderingstid – kommit i mål med fyrpartiförhandlingarna. Partierna kallar det de kommit överens om för Tidöavtalet – överenskommelse för Sverige, ett dokument på 63 sidor.

Trepartiregering med SD-inflytande

Regeringen som sannolikt tillträder nästa vecka kommer bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna ingår inte i regeringen, men partiet får ett samordningskansli med politiska tjänstemän i Regeringskansliet.Patrick rund.png

− Det tycks som ett smart sätt av Ulf Kristersson att lösa knuten på – Sverigedemokraterna blir inte med i regeringen men får tid att träna sig i rollen att ta politiskt ansvar, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Patrick Krassén.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att samarbeta i budgetfrågor och på ett antal utpekade politikområden: kriminalitet, migration och integration, energipolitik, sjukvård, skolan och stärkta fri- och rättigheter.

Inte ett nytt januariavtal

Ulf Kristersson sade under pressträffen i riksdagen på fredagen att det inte är frågan om ett nytt januariavtal, utan att uppgörelsen är av en annan art.

− Uppgörelsen är detalj- och omfångsrik och har ingåtts av en koalition inom samma block, som dessutom har ett mandat från väljarna, så jag håller med om att det inte går att jämföra med januariavtalet, även om det uppenbart skett en del kohandel, säger Patrick Krassén.

Bra och dåligt i Tidöavtalet

Sakpolitiskt innehåller överenskommelsen en hel del avvägningar och konkreta frågor. Ur Företagarnas perspektiv är somligt bättre än annat.

− Under pressträffen sades nästan inget om förutsättningarna för företagande och jobbskapande, tillväxt och konkurrenskraft. Däremot finns en del att ta på i dokumentet. Det är bra att den nya regeringen vill satsa på kärnkraft, förbättra 3:12-regelverket, sänka skatten på inkomster och investeringssparkonton, införa en bidragsreform samt minska regelbördan för företagen, säger Patrick Krassén.

På nedsidan finns också några frågor som sticker ut.

− Det är dock mindre bra för företagen att den nya regeringen vill låta a-kassan ligga kvar och strypa arbetskraftsinvandringen, liksom att den misstänkliggör företagare genom vinstregleringar i skolan. Dessutom innehåller uppgörelsen en del rättsstatligt skakiga förslag inom kriminalpolitiken, säger Patrick Krassén.

Vägen till höstbudgeten

De tre partierna i koalitionsregeringen och Sverigedemokraterna är inte färdiga med budgetarbetet. Den tillträdande regeringen har fram till den 15 november på sig att lägga en budget på riksdagen bord, men eftersom grundarbetet är så pass omfattande bedömer många att det kommer att gå fortare.

− Jag tror inte att det kommer att ta fullt ut en månad för partierna att enas om en budget. Man kan nog räkna med att den kommer att bli klar snabbare. Däremot blir det intressant att se hur Socialdemokraterna kommer att göra i budgetprocessen. Om de vill bryta ut vissa frågor ur propositionen är det inte omöjligt att det kan bli lite stökigt, säger Patrick Krassén.

Håller regeringen i fyra år?

Det är omöjligt att sia om framtiden, men frågan är om det finns några stötestenar inbyggda i uppgörelsen som kan ställa till det för de fyra partierna under mandatperioden.

− Förstatligandet av sjukvården är exempelvis en jättereform som skulle bli mycket krånglig att genomföra. Mer fokus behöver under mandatperioden läggas på reformer som gynnar jobbskapande, om Sverige ska få ner arbetslösheten och ge vägar ur utanförskap, säger Patrick Krassén.