För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på ikonen nere till höger.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Allt du velat veta om elkrisen – på 4 minuter

Publicerad 27 okt 2022
Varför har vi en elkris och vad är det bästa sättet att komma ur den? Företagarnas chefekonom Johan Grip svarar på frågorna som alla ställer om elkrisen.

17 november: Klartecken för elprisstödet – med tak

Elkrisen är ett faktum i Sverige och Europa. Både företag som privatpersoner drabbas hårt. Frågan alla ställer sig är hur krisen ska hanteras. För att kunna svara på den frågan måste vi först reda ut vad som krävs för ett fungerande system för produktion och distribution av el framöver.

Är det priset på el eller tillgången till el som är problemet? Vilka egenskaper, i grova drag, vill vi att ett energisystem ska leverera? Det är uppenbart att de hårdast drabbade behöver någon form av stöd, men utformningen beror på vilket problem det är vi vill lösa.

Häng med på en genomgång om elkrisen med Företagarnas chefsekonom Johan Grip. Läs vilka villovägar det gäller att undvika och vad det finns för möjliga lösningar.

Chockpriser tvingar teatern att stänga

Vilket mål vill vi uppnå?

Johan Grip: Om vi börjar med att definiera målet som ska vi vill uppnå med våra åtgärder, så bör det vara att hushåll och företag i Sverige ska ha stabil tillgång till el:

Johan_Grip_rund.jpg

1) Dygnet runt, året runt

2) I hela Sverige

3) Till  låga priser 

4) Producerat av fossilfria energikällor.

Företagarnas remissyttrande över regeringens uppdrag till Svenska Kraftnät om elprisstöd 

Vilka av punkterna uppfylls redan?  

I dag kan vi konstatera att punkt 1 och 2 för stunden uppfylls, men att det finns en reell risk för bristsituationer i södra Sverige under vintern. Det gör att vi riskerar att misslyckas med båda punkterna om vi inte vidtar åtgärder på kort och lång sikt.

Vi kan även konstatera att produktionen av billig el är lägre än vad den borde vara. Detta är en följd av politiska beslut (både i Sverige och i Europa) och av Putins energikrig mot Europa. Vi misslyckas därför i alla fall för tillfället med punkt 3 och punkt 4.

Utgångsläget kan alltså sägas vara skakigt, men vi behöver gräva djupare för att bättre förstå vilka problem vi måste lösa.

Trestegsraket för lägre elpriser

Hur fungerar egentligen elsystemet?

Johan Grip: Systemet för att köpa och sälja el bygger på enkla mekanismer men kompliceras av antalet aktörer och att systemet lätt kan uppfattas som svårt att överblicka. Elpriserna sätts på en marknad där lika mycket el som efterfrågas (som behöver köpas) ska produceras (som kan säljas) med målet att det ska produceras el som finns tillgänglig i samma sekund som den behövs. Priset sätts då genom att köparna, som gärna betalar så lite som möjligt, budar upp priset till en så låg nivå som säljarna kan tänka sig att producera denna el till, som gärna säljer så dyrt som möjligt.

Eftersom köparna i sin tur vill betala så lite som möjligt blir priset lågt om de billigaste energislagen räcker till för att producera till alla de som vill och kan köpa denna el (som är fallet i norra Sverige för tillfället). När det krävs en högre produktion än vad de billigare energislagen klarar av att leverera måste de dyrare energislagen tillfrågas och priset på all el budas då upp till den nivå som även dessa säljare kan tänka sig att producera till, eftersom det är vad som krävs för att det totala behovet av energi ska produceras. 

Ica-butiken kapade energiförbrukningen

Varför är elen så dyr?

Johan Grip: Under hösten har vi med all önskvärd tydlighet sett att punkt 3, låga priser, inte uppfylls i södra Sverige eftersom många som behövt energin har varit villiga att betala mycket för tillgången. Bland annat Tyskland har behövt importera mycket el för att klara av sina dagliga behov och samtidigt kunna fylla upp sina gaslager inför vintern för att undvika bristsituationer. Värt att notera här är dock att trots att vi har misslyckats med punkt 3 är det tack vare de höga priserna som vi har en betydligt bättre chans att undvika bristsituationer i Sverige och i Europa i vinter (punkt 1 och 2). I grunden är det alltså tillgången till billig el som är problemet och inte prissättningen av befintlig el-produktion.

Det höga gaspriset har både minskat förbrukningen och ökat tillgången, eftersom de som säljer gas vill göra det till ett så högt pris som möjligt. Mer flytande gas har skeppats till Europa för att priset var högt och det, i kombination med gynnsamt väder och minskad förbrukning, har gjort att risken för brist i vinter minskat samtidigt som den extrema pressen uppåt på priset kan minska nu när lagren kunnat fyllas upp.

Priset påverkar beslut som i sin tur påverkar priset som i sin tur påverkar och så vidare, tills  ett jämviktspris uppnås.

Elpriset tynger tomatodlarna

Vad betyder höga elpriser för elproducenterna?

Johan Grip: Om vi börjar med att se närmare på elproducenterna innebär höga priser att flera producenter kan tänka sig att starta upp och sälja el till marknaden. Dessvärre är detta ofta produktion från fossila energislag vilket gör att vi i stället misslyckas med punkt 4. Allt hänger ihop och beslut får konsekvenser.

I slutändan är det alltid priset som avgör vilka energislag som är lönsamma. Kostar det mer att producera än vad du kan sälja för avstår man. Prissignalen påverkar dock alla energislag och höga priser uppmuntrar därför till nyinvesteringar i billig produktion när man tror att man kan sälja till ett högre pris än vad det kostat att investera och producera. Utbudet går då upp vilket kan pressa ned priserna.

Mörk bild av företagandet i elprisområde 4

Vad betyder höga elpriser för elkonsumenterna?

Johan Grip: Ur konsumentens perspektiv innebär höga priser att efterfrågan går ned när det blir för dyrt att konsumera energi, vilket i sin tur gör att priset kan gå ned om efterfrågan faller tillräckligt mycket. Något vi sett i både Sverige och i Tyskland.

Detta samspel mellan produktion, konsumtion och pris påverkas av miljontals individuella beslut under dygnets alla timmar genom att stänga av en maskin när det går, att jobba på natten, att släcka en lampa, att stänga en dörr, att duscha kortare, att hänga en tvätt i stället för att torktumla, att täta ett fönster, att ladda bilen på natten, att sänka inomhustemperaturen et cetera. Alla individuella val påverkar den totala efterfrågan på energi och den totala efterfrågan bestämmer priset.

12 sparknep som pressar elräkningen

Vem bestämmer över pris och tillgång?

Johan Grip: Ingen formell koordinering sker, ingen bestämmer vad priset ska vara och ingen bestämmer vem som får tillgång till hur mycket energi eller när. Allt detta sköts i stället via en marknad och ett pris som gör att konsumenter själva kan minska sina kostnader inte bara genom att konsumera mindre el, utan även genom att konsumera el vid tider där efterfrågan inte är lika hög och priset kan då bli lägre både för den som valt en udda timma och för dem som måste konsumera sin energi under timmar med hög efterfrågan. Allt detta gör att priset kan hållas lägre än om efterfrågan inte sjunkit.

Det fenomenala med elmarknaden och den fria prissättningen är att den lyckas styra om var, till vad och när vi konsumerar energi utan att fråga alla hur mycket el de behöver, eller när de tänkt använda den. De val politiker och företag gör genom att bygga produktion och infrastruktur för el påverkar, liksom förvaltningen av det som redan finns, men marknaden gör sitt jobb oavsett de yttre förutsättningarna. Priset gör att vi som individer eller företag själva anpassar oss och drar ned på det vi tycker är för dyrt i stället för att staten ska bestämma det åt oss. På samma sätt är det tydligt att vi inte kan få dessa fördelar utan den fria prisbildningen. Ändra en sak så faller hela systemet likt ett korthus.

Smålandsföretagaren som har testat alla sparknep

Vad är problemet med att sätta ett pristak?

Johan Grip: Inget av det som beskrivits om anpassningar på marknaden uppnås om vi sätter ett tak (eller ett kryss) på priset. Efterfrågan kommer inte att sjunka lika mycket som skulle ske om priset vore högre, vilket gör att företag och individer konsumerar för mycket energi (utifrån vad som finns tillgängligt) och vi riskerar bristsituationer när energin stundtals inte räcker till. Återigen misslyckas vi alltså med punkt 1 och 2. Ett pristak kan tyckas uppnå punkt 3, i alla fall på kort sikt, men det sker då på bekostnad av att målen i punkt 1 och 2 riskeras eftersom företag och hushåll inte kommer att dra ned lika mycket på sin energikonsumtion som de hade gjort vid högre priser.

Ett pristak löser varken på kort eller lång sikt det utbudsproblem vi genomlever just nu. Pristak (kryss) uppmuntrar inte heller till nyinvesteringar som kan öka den fossilfria produktionen och minska priserna på lite längre sikt. Det gör att vi kan bli fast med ett relativt högt pris under en längre period än om vi låter priset anpassa sig fritt. Att andra länder försökt sig på en genväg som inte uppmuntrar till energibesparingar eller nyinvesteringar är beklagligt och kontraproduktivt, men absolut inte en anledning för oss att följa efter på samma villoväg.

Kan jag säga upp avtal på grund av chockhöjda elpriser?

Kan vi inte bara sluta sälja el till andra länder?

Johan Grip: Om vi helt bortser från om det vore lagligt eller inte och bara funderar på om det vore lämpligt får vi ställa oss frågan: Vad är vi villiga att offra?

På kort sikt är vi inte garanterat självförsörjande i hela Sverige dygnets alla timmar året runt. Kan vi acceptera att vi får planerade strömavbrott under dessa stunder? För om vi inte säljer till andra så kommer inte andra att sälja till oss. Är det acceptabelt att priset då stiger kraftigt för att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan dessa stunder, i stället för att köpa energi från andra länder som kan sälja till oss när vi behöver mer energi än vi klarar av att producera?

Vilka argument ska vi framföra när vi förbjuder företag från att sälja sin vara till en konsument på andra sidan av en landsgräns (som är villig att betala mer)? Hur ska vi övertyga företag att investera i energiproduktion i vår lilla extremt exportberoende ekonomi om de inte får sälja sin el till marknadspris?

Inget talar för att självförsörjning är vägen ur de problem vi idag står inför. Vägen framåt är med största sannolikhet en helt annan.

Rapport från elprisområde 4 − Så påverkas företagen av elpriserna

Hur löser vi elkrisen?

Johan Grip: Det finns en lösning som tar tid men som löser punkt 1 till 4 samtidigt, utan att vi behöver välja mellan stabilitet och pris, utsläpp kontra tillgång. I grunden är det enkelt. Fortsätt handla med el men bygg mer fossilfri, stabil, energiproduktion. Då får vi ned priset och vi kan sälja överskottet med vinst till andra länder. Vi säkerställer tillgången till billig el i hela landet, dygnets alla timmar året runt utan att öka utsläppen. Vi kan vara självförsörjande och exportera el samtidigt som vi har låga priser i hela Sverige, om vi ökar produktionen.

Att öka produktionen tar dock oundvikligen viss tid och fram till dess kommer det att krävas anpassningar i form av förändrade beteenden och investeringar i energieffektiviseringar, för att ta oss till en nära framtid där vi åter kan njuta av ett varmt bad vilken kväll vi vill, där vi kan vädra på vintern utan att ruinera oss och vi kan ha en inomhustemperatur som känns behaglig och inte nödvändig.

Elvägar löser laddångest

Taggar
Fler nyheter från Företagarna