Elvägar löser laddångest

På Getingevägen i Lund passerar bussar och bilar medan höstlöv landar på vägbanan. Där finns en metallskena nerfräst i asfalten, knappt synlig på håll. Varannan meter sitter små kretskort inbäddade.

– Jag brukar beskriva det som barndomens bilbanor fast större. Det är samma princip, förklarar Elonroads vd Karin Ebbinghaus för Günther Mårder.

Tekniken bygger på så kallad konduktiv strömöverföring, där en arvtagare under ett fordon får direktkontakt medvägens laddskena. Strömmen kopplas bara till när fordonet passerar.

– Vi skulle egentligen ha avslutat testet här i somras men det är förlängt i två år, så att vi hinner visa upp vår teknik skarpt. Det kunde vi inte under pandemin. Vi hade besök från Japan i veckan. Innan dess var ett gäng från Italien och PIARC World Road Organisation här, säger Karin Ebbinghaus.

Uppdraget är utlyst av Trafikverket? undrar Günther Mårder.

– Precis. Projektet finansieras av ett konsortium där Trafikverket ingår tillsammans med Lunds tekniska universitet, Skånetrafiken, Innovation Skåne med flera. Nu ger vi oss in i upphandlingen av Sveriges första permanenta elväg, 2,5 kilometer mellan Örebro och Hallsberg. Det är en viktig affär. Parallellt fokuserar vi på Frankrike där det ska byggas 2 kilometer elväg utanför Paris. De pratar om 50 kilometer elväg till år 2030.

Klarar ladd-skenorna snö och plogning?

– Vi har haft skenor på Skellefteå Krafts område där det plogats varje dag. Vi har värmeledare i skenorna också med sensorer som aktiverar värmen när det behövs. Vi kan samla en massa data från vägen som är relevant att dela framöver: ”Blixthalka om fem meter”, ”föremål på vägen om tio meter”.

Så andra aktörer kan få sätta in sina sensorer?

– Ja, det är mervärdet som vår teknik medför och vi kommer att tjäna pengar på data. Sensorer skulle kunna fånga upp indikationer på en för tungt lastad lastbil och ta mer betalt för slitage av vägen. Det skulle kunna vara värdefullt för exempelvis Trafikverket.

Hur är det med stöldrisken?

– Skaksensorer i skenorna märker om något utöver det vanliga sker. Ochvarje tiometersskena väger 300 kilo – inte så lätt att stjäla. Toppskiktet är av järn, resten av aluminium, så de innehåller ingen koppar eller andra stöld-begärliga andrahandsmetaller.

Några minuter därifrån ligger Elonroads kontor, i en tidigare Tetra Pak-byggnad som redan blivit för trång för verksamheten. Långsmala arbetsbord drar ögat till sig.

Läs även: 12 sparknep som pressar elräkningen

Prototyp i Lego

– Det är tredje–fjärde generationens skenor vi ser här. Idén kommer från vår grundare, Lunds egen Leonardo da Vinci, Dan Zethraeus, säger Karin Ebbinghaus.

För tio år sen ville musikern, filmregissören och uppfinnaren Dan ha en elbil, så han byggde om en bensinbil. En dag när han körde på en moddig väg hade en sträng byggts upp mellan hjulen. ”Där skulle man kunna ha en laddskena utan att den stör,” tänkte han och mätte bredd och höjd på strängen med ett kreditkort. Hemma byggde Dan en prototyp i lego, hittade en professor på Lunds tekniska universitet och tjatade till sig ett möte om laddning under färd. 2014 grundade han Elonroad.

Via Almi Invest fick han inte bara en investering, utan även en vd.

- Jag kom in i bolaget för 2,5 år sedan. Jag är advokat och jobbade som investerare på Almi Invests Greentech-fond. Jag kunde inte släppa Dan och hans idé. Så jag klev in som vd. För mig finns det ett före och ett efter Elonroad, säger Karin Ebbinghaus.

Intill henne står en vit skåpbil upphissad medan medarbetare arbetar under den. Elonroad har behövt utveckla på två fronter samtidigt, konstaterar Günther Mårder.

– Ja, vi har behövt utveckla både vägskenorna och bli experter på bilars ladd-system. Dagens elbilar accepterar inte att ladda medan de är i rörelse, men det löser vi.

”Vi får se om Elon Musk gillar vår videohälsning där vi bygger om en Tesla för att ladda på våra el-vägar – eller om vi hör från hans advokater”

Hur lång tid tar det att modifiera en bil?

– Det går ganska fort. Vi har tre ombyggda bilar och vi håller på med ett släp. Men vi har inte fått tillgång till någon el-lastbil än, som vi kan få bygga om för att visa resultat. Det letar vi efter just nu.

Hur gör ni för att hitta intäkter nu, i väntan på upphandlingar av el-vägar?

– Våra skenor är inte så dyra och de fungerar lika bra när bilen står parkerad exempelvis vid lastkajer. Dels testas det i Helsingborgs hamn, dels har vi utrustat en kunds anläggning i Stockholm.

Ni signade er första stora kommersiella kund förra hösten?

– Ja, den franska textiljätten Elis hämtar och levererar textiler från såväl hotell- och restaurangnäringen som arbetskläder inom industrin. De ställer om till en elektrifierad flotta, och vill maxa fordonens aktiva tid med våra laddskenor vid lastplatser.

Det krävs mycket kapital?

– Vi är sparsamma. Vi har hittills bara tagit in 23 miljoner kronor, vilket är rätt lite för den här typen av verksamhet. Då fick vi napp hos Almi Invest Greentech och Bring Ventures, som ägs av Posten Norge, samt EU-initiativet EIT Urban Mobility och privata investerare. Nu är vi mitt uppe i en runda på 50–100 miljoner kronor. Vi vill bygga en ny industri, med en ny teknik. Det gör oss inte till en typisk investerares dröm. Ännu.

Ni har Tysklands motsvarighet till SVT på besök här i dag?

– Ja, vi är stolta varje dag men det blir extra kul när andra lyfter det vi gör. I slutändan kan vi ha gigantisk påverkan på klimatet. Vi har medarbetare från Portugal, Pakistan, Turkiet och Indien som sökt sig till oss för att de vill vara med och göra skillnad.

Använder ni er av personaloptioner?

– Ja, där har jag nytta av min bakgrund som advokat, jag skriver mina egna optionsavtal, säger Karin Ebbinghaus.

På kaffebordet intill henne ligger den svenska entreprenören Rebecka Carlssons handbok Exponentiell klimatomställning. Den har sällskap av en rödvit liten raket.

– Vi firade när vi hade lagt ner första skenan här på Getingevägen i Lund. Vi ska köpa en raket i större storlek när vi når nästa milstolpe.

Ni har just släppt en video med en blinkning till Elon Musk?

– Eftersom Dan Zethraeus är filmare har vi fångat arbetet längs vägen, som vi lägger ut på vår Youtubekanal. Vi får se om Elon Musk gillar vår videohälsning där vi bygger om en Tesla för att ladda på våra el-vägar – eller så får vi kanske samtal från advokater.

Text: Malin Sund.