För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Fira företagandet i dag på 3:12-dagen

Publicerad 12 mar 2022
I dag uppmärksammar vi de särskilda skattereglerna för fåmansföretagare – omdebatterade, omstridda, viktiga för väldigt många, skriver Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.
Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Glad 3:12-dag, denna 12:e mars! Vad handlar det om? Efter skattereformen 1991 fick Sverige ett dualt skattesystem, i vilket inkomster från arbete och inkomster från kapital beskattas enligt olika skatteskalor och olika regler. Enkelt uttryckt kan det förklaras som att skatter på löneinkomster beskattas progressivt – med högre procentsats vid högre inkomster – medan kapitalinkomster beskattas proportionerligt, med samma skattesats oavsett summa (dock skiljer sig skattesatsen åt beroende på vilken sorts kapitalinkomst det handlar om).

Det duala skattesystemet gjorde att det behövdes regler för hur ägare av bolag, vilka också arbetade i bolaget, skulle behandla sin inkomst skattemässigt. Med en marginalskatt på uppåt 60–70 procent för löneinkomster, var det förstås lockande för företagare att ta ut en lägre lön och en större del av överskottet som aktieutdelning, till generellt 30 procents skatt. På så sätt sänktes marginalskatten på ens företagande.

Stoppregler mot ”för mycket”

Finansministrar av olika färg ansåg detta vara ”inkomstomvandling”, vilket med tiden blev ett fult ord. Under 1990-talet fungerade 3:12-reglerna som stoppregler, ett hinder för företagare att ta ”för mycket” av överskottet i firman som utdelning.

Varför namnet ”3:12”? Fram till år 2000 återfanns dessa regler i paragraf 3, moment 12 i dåvarande lagen om statlig inkomstskatt. Med den nya inkomstskattelagen kom reglerna att flyttas, och återfinns i dag i kapital 56–57 i inkomstskattelagen – men namnet lever kvar.

Under 1990-talet genomfördes flera förändringar av regelverket, och det ansågs allmänt som krångligt och oförutsebart. I början av 2000-talet växte en insikt fram om betydelsen av ägarledda företag och entreprenörskap för jobbskapande och innovation i ekonomin. Den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson tillsatte 2004 en utredning under ledning av professorerna Per-Olof Edin (tidigare chefekonom på LO), Sven-Olof Lodin (tidigare skattechef på Svenskt Näringsliv) och Ingemar Hansson (generaldirektör för KI, senare för Skatteverket). Deras utredning lades fram året därpå och ledde till lagändringar från 1 januari 2006 som gjorde 3:12-reglerna mer entreprenörsfrämjande.

Allt fler fåmansföretag

De tidigare så kallade lättnadsreglerna avskaffades, och skattesatsen sänktes från 30 till 20 procent på utdelningar inom ett gränsbelopp. Därtill infördes en schablonregel, genom vilken skatten på utdelning sattes till 20 procent upp till ett visst gränsbelopp, oberoende av lönesumman i bolaget.

I allt väsentligt har regelverkets grunder förblivit intakta sedan 2006. Vissa förändringar har genomförts i syfte att förhindra det som statsmakterna sett som missbruk, men grunderna för reglerna kvarstår.

Statsminister Magdalena Andersson var 2006 statssekreterare med ansvar för skattefrågor i Finansdepartementet, när dessa förändringar genomfördes. Andersson vet alltså varför reglerna är utformade som de är. Och de har tjänat svensk ekonomi väl. Antalet fåmansföretag har stadigt ökat och skatteintäkterna från utdelningar i dessa bolag har åttadubblats sedan 2006. Nylig forskning och statistik visar också att det är i de ägarledda fåmansföretagen, ”3:12-bolagen”, som de flesta nya jobb skapas.

Gör ägarlett företagande mer gynnsamt

Andra reformer, som sänkningen av bolagsskatten, avskaffad generell revisionsplikt, lättade bokföringskrav och sänkt krav på aktiekapital, har under perioden sedan 2006 ytterligare bidragit till att förbättra det svenska företagsklimatet. Mer behöver göras – men att entreprenörsskatten har fått behålla sin utformning de senaste dryga 15 åren har med största sannolikhet gynnat den svenska ekonomin. De senaste tre åren har 170 000 nya aktiebolag startas. Närmare en halv miljon företagare berörs av reglerna.

Vad bör göras? Det skrammel som hörts de senaste åren från vänsterhåll om höjda kapitalskatter och höjd entreprenörskatt, skulle sannolikt leda till minskade skatteintäkter och sämre företagsklimat. Receptet borde snarare vara att göra ägarlett företagande mer gynnsamt.

Låt oss på 3:12-dagen fira alla nya företag och nya jobb som ett vettigt skattesystem kan hjälpa till att frambringa!

Taggar
Fler nyheter från Företagarna