För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Kalorifattig statsbudget

Publicerad 21 sep 2020
Företagarna sammanfattar statsbudgeten: Så mycket skattepengar från företagen, så lite nödvändig företagspolitik.
Foto: Shutterstock.com

I dag måndag lämnar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens budgetproposition för 2021 till riksdagen. Den har utlovat kraftfulla satsningar på välfärd och klimatomställning, men trots fagra ord är utfästelserna kalorifattiga. Den här gången är det omöjligt att inte sätta skarpt fokus på jobb- och välfärdsskaparna, Sveriges små och medelstora företag.

− Utan kraftfullt agerande kommer regeringens försökt till återstart av Sverige att misslyckas. I klartext så kommer investeringar att skjutas på framtiden och arbetslöshet och utanförskap kommer att bita sig fast, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Läs även: Plus och minus i statsbudgeten

Inriktning, inte volym, är avgörande

Statsbudgeten för 2021 innehåller nya politiska satsningar på över 100 miljarder kronor. Väl investerade skulle dessa medel göra stor skillnad, men fler nollor i budgeten är ingen garanti för bättre resultat.  

− Om pengarna går till symbolinsatser och ineffektiv offentlig konsumtion är det inte mycket bättre än att kasta pengarna i sjön, säger Daniel Wiberg.

Sverige befinner sig i ett mycket svårt läge, med låg tillväxt, skenande arbetslöshet och en otrygghet i samhället som breder ut sig allt mer. Staten kan sköta vissa åtaganden, men grunden för välståndet kommer från vår egen förmåga, från företag och individer. Företagarna pekar därför nu på fyra områden där regeringen måste göra sin hemläxa bättre.

Kostnaderna för att anställa och arbetsgivarnas skyldigheter måste begränsas, så att fler kan komma i arbete snabbt

Satsningarna på tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter är ett viktigt erkännande av att höga arbetsgivaravgifter är ett av företagens största tillväxthinder. Fyra av fem nya jobb i ekonomin har sedan 1990 skapats av små och medelstora företag. Företagarna anser att behovet av att fortsatt begränsa arbetsgivarnas kostnader och skyldigheter för anställda måste fortsätta, annars riskerar arbetslösheten bita sig fast. 

Krönika av Daniel Wiberg: 100 000 000 000 skäl att satsa på företagen

Incitamenten till att skapa välstånd genom aktiviteter som företagande, jobb och utbildning måste stärkas ytterligare

Ytterligare sänkningar av den statliga inkomstskatten är nödvändiga. De tidsbegränsade skattesänkningar som har aviserats bär karaktären av valfläsk och är inte något som långsiktigt stärker incitamenten till jobb, värdeskapande och egen försörjning.

Läs mer om lägre skatt på jobb  och företagande

Underlätta arbetsgivaransvaret genom att till exempel ta bort förmånsbeskattningen av privata sjukförsäkringar

Att öka arbetsgivarnas ansvar för sjukkostnader och rehabilitering skulle dramatiskt förvärra såväl arbetslöshet som utanförskap. Flera sådana förslag har lyfts och det vore förödande om de blev verklighet.

Läs även: Sjuka medarbetare redan en katastrof för företagare – gör det inte värre

Stärk tryggheten i samhället – även när brott och otrygghet drabbar företagare

Våldsbrott får med rätta stor uppmärksamhet. Att brotten blir fler och grövre är ett fatalt samhällsmisslyckande som kommer ta lång tid att reparera. Resurserna till rättsväsendet måste öka till en nivå som klarar möta utmaningarna.  

Läs mer om hur företagare drabbas av brott

Negativ spiral i ekonomin

Företagarnas analys är dyster men välgrundad – Sverige befinner sig i ett mycket tufft ekonomiskt läge. Sveriges BNP sjönk enligt SCB med 8,3 procent under andra kvartalet 2020 (jämfört med första kvartalet). Det är det största fallet i BNP sedan tidsserien inleddes år 1980. 

  • Hushållens konsumtion minskade med 7,7 procent
  • Exporten minskade med 18,2 procent
  • Importen minskade med 12,9 procent
  • Arbetslösheten har ökat dramatiskt och var 9,2 procent i juli
  • Nära 572 700 anställda har gått ner i arbetstid genom korttidspermittering och en stor del av dessa riskerar att bli varslade.
Fler nyheter från Företagarna