Som så många gångar förr testar vi zoomtekniken. Men det här är inte vilket digitalt möte som helst. Vi planerar för en begravning i Storbritannien. Regler om karantän i två veckor omöjliggör fysisk närvaro och nu får vi göra det vi kan för att delta i planeringen så gott det går. En begravning är ofta en viktig del i sorgeprocesser, ett centralt farväl. Nu tvingas vi göra det över skärmen.

Coronapandemin är obarmhärtig på alla sätt, och påverkar både det roligaste i livet och det allra svåraste. För att inte tala om det mesta man räknar med bara ska finnas där.

Stängt för jul

Coca-colas glada lastbilsjingel som varje år tar upp kampen med den svenska julmusten har till exempel tystnat. I år bygger reklamen på en pappa som genom en mängd tuffa utmaningar försöker leverera ett brev till tomten från sin dotter, för att få beskedet Closed for Christmas, stängt för jul. Det är ju ändå ett mer positivt besked än vad smittskyddsläkaren i Gävleborg uttryckte i samband med att länet den 16 november, som en av de sista regionerna i landet, fick lokala allmänna råd. Julen tycks vara körd.

För det är något många handlare befarar. Att julen är körd. 

För det är något många handlare befarar. Att julen är körd. I vanliga fall ska det här kvartalet bära en stor del av året. Första kvartalet kunde man leva med, det är alltid det sämsta på året, men det här ska vara det bästa, säger en handlare. Och kört ja. Hur ska man annars förstå de råd vi nu ska leva utifrån, där de flesta handlar om att konsumenter ska stanna hemma i sin egen bubbla och inte besöka vare sig butiker, gym eller sin frisör? Men hur butiker, gym och frisörer ska agera - förutom att på alla sätt självklart möjliggöra att de människor som inte ska komma dit alls kan komma dit säkert – och hur de ska kompenseras för alla uteblivna intäkter är fortfarande höjt i dunkel. När Gävleborg och Västernorrland fick sina lokala allmänna råd valde man att utelämna restauranger från listan på verksamheter att undvika. Anledningen? Dessa är så hårt drabbade ändå. Frågan är om det hjälper, och om det räknas som ett regionalt tillfredsställandeundantag från att vi ska göra vår plikt och stanna hemma.

Då framtidstro, nu skulder

Under våren fanns det kraft, optimism och framtidstro – trots allt. Som en företagare uttryckte det: ”Vi kom in i pandemin med en välfylld ryggsäck med både energi och lite pengar. Nu är allt som finns kvar skulder”.

Hitta inte kryphål – ta ditt ansvar och gör allt du kan, sa socialminister Lena Hallengren under måndagens presskonferens och uppmanade till ansvarstagande. Men frågan är hur landets företagare ska kunna förhålla sig till det ansvaret? När Stefan Löfven uppmanar invånarna att inte besöka gym behöver statsministern i nästa mening berätta hur Sveriges gymföretagare ska kunna tänkas förhålla sig till detta. Hur deras anställda ska få sina löner, hur hyran ska betalas. Situationen för unga på arbetsmarknaden är just nu värre än både under 90-talskrisen och finanskrisen. Inte sedan 1930-talet har vi upplevt motsvarande nivåer av ungdomsarbetslöshet. Och sällan har någon journalist uttryckt sig så uppgivet som Tobias Svensson på Hela Hälsingland när han skriver ”Gävleborg sticker i vanlig ordning ut som det län där ungdomsarbetslösheten är allra högst. Nu ligger den på hela 18,4 procent, en ökning med 4,1 procentenheter jämfört med samma period förra året.” I min egen hemstad Söderhamn ligger siffran på 20 procent. Var femte ungdom är alltså utan jobb. Hur ska vi ta ett ansvar och kunna göra allt vi kan för att inte dessa unga människor cementeras i ett utanförskap?

Vi kan alla göra skillnad

Men även om Coca-cola-jingeln inte kommer till byn i år, så blir det trots allt en julafton 2020. Och där kommer du och jag in. Vi kan beställa hem julmaten, vi kan köpa lussekatter från bagerier och vi kan stötta våra lokala företagare genom att handla julklapparna lokalt. Lokala föreningar och handlare kan gå samman för att underlätta för lokal onlinehandel eller telefondito, med leveranser hem. Tillsammans kan vi klara av det. På något sätt måste vi försöka få hjulen att orka snurra ytterligare lite grann. För på inget annat sätt kommer det finnas jobb, varor och tjänster efter pandemin. Vi måste leva vidare, trots att läget är väldigt tufft. Genom tomma butiker, avbokade konferenslokaler och begravningar. Vi har inget val.