Krönika: Trygghet att lämna

Ett tydligt exempel på hur LAS, lagen om anställningsskydd, blivit en tillväxtbarriär. I dag kan företag med upp till tio anställda göra två undantag från turordningslistan. Effekten har olyckligtvis blivit att företag drar sig för att anställa en elfte person eftersom de då inte kan göra några undantag från turordningen alls vid arbetsbrist. Den gränsen måste bort.

Och det kunde inte bli mer tydligt än det var i föreläsningssalen på Högskolan i Gävle. Studenterna hade träffat de mest framgångsrika företagarna i fyra av länets kommuner, och flera vågar inte växa och utveckla sitt företag på det sätt de behöver! Regelverket måste göras om, och vara konstruerat så att företagarna vågar ta det stora steget att anställa fler. Till våren 2020 ska den pågående utredningen om LAS, där Företagarna finns representerade, presentera sina förslag – jag ser fram emot en flexiblare lagstiftning som underlättar för företagen att behålla rätt kompetens.

Det är inte det enda problemet LAS orsakar. LAS skapar i dag har inlåsningseffekter för dem som har arbetat länge. De står högre upp på turordningslistan och har därmed tryggare anställning och längre uppsägningstid. Våra andra trygghetssystem och omställningssystem bygger på samma principer. Tänk om vi istället för att ha en trygghet kopplad till anställningen hade en rörligare arbetsmarknad där vi får bort dagens inlåsningseffekter. Tyvärr ska inte den utredning som pågår om LAS titta på helheten utan bara vissa delar.

Det är nämligen som en välanvänd gammal snuttefilt. Ett av världens högsta skattetryck har gjort att människor med jobb efter skatt och betalda räkningar haft så pass små marginaler att det inte anses vara möjligt att spara.

Eller, för att koppla till aktuell forskning från Mikael Vallström, Lotta Svensson och Anna-Maria Säll kring segregationen i Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig, även för människor boende i Idenor i Hudiksvall eller på Öster/Broberg i Söderhamn kan det vara en utmaning att spara pengar på regelbunden basis.

Samtidigt har skattetrycket följts av löften om en generös välfärdsstat som tar hand om oss. Många står därför handfallna, utan egna besparingar, om något händer. Den starka tilltron till att statens trygghetssystem ska finnas till hands har dessutom lett till att sparande inte setts som så viktigt.

Men även med offentliga trygghetssystem som a-kassa och sjukpenning finns det ett stort värde i att människor har möjlighet att själva spara pengar. Offentliga trygghetssystem är tröga.  Utan egna pengar på banken kan minsta lilla oförutsedda utgift få oss att falla på ända. Mer behöver därför göras för att premiera sparande också från politiskt håll.

För det privata sparandet ger människor makt över sin vardag, och är ett eget trygghetssystem att lita på. En trygghet som också kan ge modet att be någon att dra åt pipsvängen. Till exempel den felvalda chefen.

Brynäs IF Business har en upplaga på 27 000 exemplar och delas ut till företag i Gävleborg.